torsdag 20 juni 2019

Stresspodden - klangterapi


Vi söker nyfiket vidare bland alternativa behandlingar föt att minska stress och öka välmående och avslappning. Vi hamnar på MariCare och träffar Mari Mohlén som bland annat är klangterapeut. Vi testar klangterapi för att se vad det är och om det funkar. Vackra klangljud och skålarnas vibrationer visar sig påverka mer än vad vi kunnat ana.

Lyssna här: https://stresspodden.nu/68-klangterapi 

Hur är det att vara utmattad?



Att matta ut sig är otroligt omvälvande, det är såklart olika för olika personer. Man känner sig ofta ensam. Ingen riktigt förstår hur man mår och verkligheten känns så långt borta. Ditt liv är på paus. Jobbet vill inte ta på sig ansvaret och ofta klandrar man sig själv. Du skulle varit starkare och varför tog du på dig så mycket? Den hårda domaren är svår att få bort, även om du försöker se vad som hänt från olika vinklar. Sömnen är inte heller vad den varit innan, du vaknar upp mitt i natten och tankarna rullar runt i huvudet.  Förvirringen är stor och även doktorn du träffar trevar sig fram och kunskapen om vad som hänt verkar begränsad. Även om du försöker vara som innan så gör sig utmattningen påmind i din vardag. Bara att gå och handla kan vara svårt. Ljudet av musiken i affärerna gör att du bara vill gå därifrån. Du går hem. Oftast utan att köpa något.

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/hur-ar-det-att-vara-utmattad 

Globuskänsla: att känna en klump i halsen


Globuskänsla är en av de huvudsakliga symptomen vid ångeststörningar. De flesta som har ångest beskriver en form av kvävningskänsla. Det är bara det att det är en känsla, inget verkligt fysiskt tillstånd. Folk i det här tillståndet löper aldrig någon reell risk att kvävas.
Din hals känns trång. Det känns som om det är någonting som sitter fast där. Det är svårt att svälja och ju mer du försöker desto värre blir det. Det känns som om halsen stänger igen. Du försöker hålla dig lugn, men känslan kvarstår. Slutligen får ångesten övertaget och du börjar gråta. Vad du upplever kallas globuskänsla.
Globuskänsla är även känt som globus hystericus. Det känns som om du har en klump i halsen. I boken Globus pharyngeus: an update for general practice, beskriver författarna hur det här symptomet oftast relateras till psykologiska tillstånd, som ångest. Individer med globuskänsla upplever det alltid som om deras hals kommer att tjockna igen och att de inte ska kunna andas. Även om känslan är verklig kommer den aldrig att hindra dig från att andas.

Varför får folk globuskänsla?

Globuskänsla är en av huvuddragen i tillstånd som ångeststörningar. De flesta med ångest beskriver en kvävningskänsla. Det är dock just det, en känsla. Folk med globuskänsla är aldrig i någon verklig fara. De kanske tror att de har svårt att svälja men de kan dricka ett glass vatten utan problem.
Vad som händer när det blir värre är att du tror att du faktiskt kan sluta andas. I det fallet blir kvävningen mer intensiv och du kanske börjar få panik. Det innebär dock inte att bara för att du är medveten om detta så  kommer känslan att försvinna. Olyckligtvis fungerar det inte så.
Även om du upplever globuskänslan mer än en gång och du vet att inget kommer att hända så känns det fortfarande hemskt. Folk börjar ofta gråta om symptomet kvarstår i mer än 10 till 15 minuter. Om detta är något som händer regelbundet bör du söka professionell hjälp. Någonting i ditt liv får dig att vara ångestfylld utan att du adresserat det.
”Rädsla skärper sinnena medan ångest paralyserar dem.”
-Kurt Goldstein-

Karaktärsdrag för globuskänslan

Du har förmodligen bättre grepp om vad globuskänsla är och innebär och hur den relaterar till ångest. Det här problemet har dock vissa karaktärsdrag som vi bör nämna.

  • Det händer när du känner dig lugn. Globuskänsla kommer inte i ögonblick av intensiv ångest eller spänning. Istället inträffar den när allt är lugnt. Detta beror på att allting som får dig att känna ångest byggs upp. Detta gör det svårare att identifiera problemet.
  • Känslan gör det svårt att prata. Även om du inte kommer att kvävas så skapas den här känslan en spänning i halsen. Den här känslan gör det svårt att prata, precis som när du har ont i halsen.

Ignorera ångestsymptom

Om du någonsin lidit av globuskänsla har du förmodligen hamnat på akuten. Vad som oftast inträffar där är att de undersöker dig och talar om för dig att det inte finns någonting som blockerar din hals. De säger i grund och botten till dig att det inte är något fel på dig. De kanske ger dig ett piller och skickar hem dig. Men det löser ingenting.
Att ignorera dina ångestsymptom kan få allvarliga konsekvenser. En är att du inte får reda på vad det egentligen är som orsakar den. Ångest är en varning som säger till dig att stanna upp och märka att något är fel. Men om du ignorerar det kommer det inte att försvinna. Faktum är att det istället har motsatt effekt. Om du ignorerar det kommer det bara att hitta andra vägar att visa att något är fel.
Globuskänslan kan vara det första tecknet på att din ångest försöker säga dig något. Om du inte lyssnar kan det utvecklas till depersonalisation, somatisering, täthet i bröstet eller ansiktsförlamning (Bells pares), bland annat.
Det bästa är att söka professionell hjälp så att du kan adressera din ångest och lista ut vad det är som orsakar den. Trots allt kan globuskänslan slå till närsomhelst. Du kommer inte att få någon varning innan den slår till. Du kommer inte att ha tid att förbereda dig. Det inträffar på det sättet för att få dig att förstå att det är någonting som behöver din omedelbara uppmärksamhet.

Artikel och bild: https://utforskasinnet.se/globuskansla-att-kanna-en-klump-i-halsen

Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag


Det sprider sig en epidemi över Europa just nu. Varje minut är det någon som insjuknar, varje vecka sjukskrivs tusentals och vissa av dem, kommer aldrig helt återhämta sig. Epidemin överförs inte av bakterier eller virus. Den överförs av samhällets förväntan på individen. Förväntan på prestation. Epidemin bär olika namn, som ofta inleds med samma ord: utmattning.

Anna är 32 år och är sjukskriven för första gången i sitt liv. Hon säger: att det värsta inte är tröttheten i sig, utan skammen.
Epidemin kostar. Det kostar som fan. En EU-initierad undersökning beräknat notan för utmattning i Europa till 600 miljarder euro. I Sverige kommer uppskattningsvis 70 000 svenskar bli sjukskrivna för utmattning i år. Om vi är belägrade, är det inte av en makt som är främmande. Tvärtom har vi kommit till den punkt i människans utveckling då det största hotet mot vår hälsa är vår egen normala vardag. Om Europa är invaderat utgörs försvaret möjligen av förnekelse.
Den ökade frekvensen av sjukskrivningar försöker inte lösas genom smartare kollektivavtal och mindre arbetstid, utan genom restriktivare sjukförsäkringssystem. Förslaget om sex timmars arbetsdag betraktats fortfarande som kuriosa. När förslaget om höjd pensionsåldern klubbades igenom var rubrikerna däremot slående: ”Samtliga parter var överens.”
 
I gymnasiet uppvisar nästan var tionde elev så svåra stressymptom, så att om de vore vuxna och uppsökt läkare – troligen sjukskrivits. Politikernas aktuella skolpolitiska förslag är skrivna i duktighetens bunker. S vill korta loven och införa fler lektioner. Alliansen vill ha fler prov och fler lektioner. En fråga man skulle kunna ställa till makten är: har ni inte pratat med era egna barn? Det är som om ni vill bota benbrott med joggingskor.
När en människa brutits ner är det inte individen som misslyckats. Det är kollektivet. Individen måste naturligtvis vara delaktig i den kortsiktiga lösningen, men för den långsiktiga tillfriskningen behövs det en sjukdomsinsikt. Inte individens. Utan kulturens. Men medan en utbränd individ i taget tvingas till sjukdomsinsikt, väntar vi fortfarande på att vår samtid ska göra det samma.
Europas 12 miljoner utbrända skulle kunna utgöra ett hot mot prestationssamhället. Om det inte vore för att det ligger i det utbrändas natur att inte göra så mycket väsen av sig. Den utmattade höjer inte rösten, idkar ingen revolution. Den utmattade orkar sällan utanför dörren vilket osynliggör det kollektiv de faktiskt utgör.
Förbyggande åtgärdar kan stavas medbestämmande, för maktlöshet är en stressfaktor. En annan åtgärd kan stavas tagga ner. Våra 12 miljoner utbrända kan ses som en tyst fyr, som med en utmattning i taget blinkar fram sitt budskap: det här håller inte.
Det är inte fler artikelserier om utbrändhet som behövs, det är mindre duktighet. För första gången i mänsklighetens historia, beror vår utveckling möjligen inte på ökad prestation, utan på mindre. En lugnt passerad deadline kan vara en viktig insats för folkhälsan. Jag vet. Det är ett påstående som kan utlösa ofrivilliga spasmer. En missbrukare i förnekelse kan lätt få sådana. Men inställd renovering, en dag i soffan, är inte längre ett tecken på svaghet, utan lyhördhet. Varje paradigmskiftes förlorare är de som hellre väljer tryggheten i gamla lösningar än nya fungerande sådana. Att tagga ner är den moderna människans sätt att signalera, jag tillhör framtiden.
Din trötthet beror inte på att du gjorde fel, utan att du var för bra på att göra rätt.
Ett samhälle som föredrar att lösa nya problem med gamla lösningar är ett samhälle som vägrar att utvecklas. Och det är en utbränd individ i taget som får betala.
Så kära du trötta, du bär din diagnos för att ditt samhälle saknar den sjukdomsinsikt du själv har. Du har inte misslyckats, inte ens råkat snubbla och bryta benet. Din trötthet beror inte på att du gjorde fel, utan att du var för bra på att göra rätt. Och sedan göra rätt igen. Och igen. Och igen.
Din trötthet är inte bara din. Din trötthet är politisk.
Av Bob Hansson, författare och poet

Artikel och bild: https://kurera.se/bob-hansson-storsta-hotet-mot-ett-friskt-samhalle-ar-var-egen-duktighet

Så minskar du stressen på jobbet


Ta reda på vilka deadlines och mål som gäller.
Ofta så stressar vi i onödan. Tror att saker är så bråttom fast i själva verket är skulle vi satsa på något annat. Känslan av att jobba med fel saker och tro att det är bråttom är stressande. Vi alla har väl kastat oss över en uppgift och lagt ner massa tid på något som visade sig vara helt oviktig. Man är inte bara ineffektiv utan man känner sig lite dum också.
Vet man inte riktigt när någonting som är brådskande egentligen och som måste vara klart är det lätt att stressa i onödan. Kräv en tid av din chef för att få bättre koll på hur du ska prioritera och lägga upp din tid. Tydliga mål gör att du inte bränner ut dig genom att göra uppgifter som egentligen inte förväntas av dig. Otydliga chefer är rent av farliga, de bränner ut personalen.

Våga fråga din chef. Kräv tydlighet. Egentligen gäller det alla relationer. Våga fråga den och sluta anta det kan bara bli fel.

Fredrik Ljungberg blyförgiftad - av sina tatueringar

Det är mycket som kan påverka och göra oss sjuka. Framför allt tror jag mycket handlar om förgiftningar som ligger och gror i vår kropp och skapar obalans och sjukdom.
Amalgam, mögel, koppar, bly, mediciner, även ämnen som finns i hudvård, smink, mat mm.
Därför har jag så smått börjat förändra mina inköp. Byter ut hudvårdsprodukter mot bättre alternativ, köper ekologiskt i den mån jag kan, samt väljer bort produkter så gott det går med citronsyra i.


Artikel
LONDON
Läkarna befarade cancer, men till slut fann man orsaken till Fredrik Ljungbergs höftproblem.
Fotbollsstjärnan var blyförgiftad - av sina tatueringar.
– Jag fick operera bort en av mina lymfkörtlar, berättar Ljungberg för TV4.

Läkarna kunde inte förklara vad som var fel med Fredrik Ljungberg. Under två veckor levde Arsenal-mittfältaren med sin oro.
– Jag kände skarp smärta i min vänstra höft och vi visste inte vad det var.
– Först trodde vi att det var en gammal skada. Men man hittade inget som var fel även om man då jag gjorde ett ultraljud kunde se att jag var riktigt svullen, säger Ljungberg till Daily Mirror.

Svullna körtlar

Svensken berättar för Mirror att läkarna inte kunde utesluta det värsta - cancer eller hiv. När de till sist fann att svenskens körtlar var svullna kunde de fortfarande inte förklara varför.
– Jag fick genomgå flera olika prov för att se orsaken till att jag hade så ont. Jag testades för cancer och andra sjukdomar, som du kan tänka dig var det inte så kul, säger Ljungberg till Mirror och döljer inte att han var rädd.

Ville invänta provsvar

Men han behöll rädslan för sig själv. Bara hans närmaste vänner kände till cancer och hiv-testerna.
– Vi beslöt oss för att hålla tyst om det just då. Eftersom jag inte visste vad resultaten av testerna skulle bli ville jag inte prata om det. Jag ville veta vad som hände, vänta på provsvaren, säger Ljungberg.
Till slut kom provsvaren – och det handlade inte om cancer eller hiv, utan en inflammation i lymfkörtlarna som orsakats av bly från hans tatueringar på överkroppen.
Svullnaden klämde nervtrådar och orsakade smärtorna i höften. Läkarna beslutade då att operera bort en av Ljungbergs lymfkörtlar.
– De skar bort den största som låg i kläm, säger Ljungberg till TV4.
– Jag hade ingen sjukdom, och det var ju positivt. Men jag kände mig hela tiden frisk, så jag var aldrig särskilt orolig. Men man vet ju aldrig.
I The Sun pratar han också om att han troligen kommer att förlänga med Arsenal för ytterligare flera år.
– Jag skulle vilja få det klart före säsongsavslutningen. Jag älskar att vara i Arsenal och vill njuta av sommaren utan att oroa mig för det.

Mia Törnblom: Följer du din vilja - eller andras?


Varför? I det lilla ordet bor en kraft som kan hjälpa dig att förstå vad du innerst inne vill, enligt Mia Törnblom. Med hjälp av hennes ögonöppnande övning kan du ta reda på vad det är – och få ett enklare och roligare liv.

Vad kan det bero på att man känner sig stressad, nedstämd eller energilös?
– En orsak kan vara att man inte lever efter sina värderingar, säger Mia Törnblom som är föreläsare, författare och ledarskapsutbildare och som nyligen kom ut med sin senaste bok ”Ta plats med ansvar och generositet”.
Hon fortsätter:

– En del människor gör val baserat på vad deras omgivning vill i stället för att göra det de själva vill. Orsaken till detta varierar såklart från person till person, men ofta handlar det om att man aldrig lärt sig att reflektera kring vad som är viktigt för en själv.
Jag tror att de allra flesta mår bra av att stanna upp ibland och strukturerat reflektera kring sina val, sina beslut, sina handlingar och värderingar, sina drömmar och önskningar. För mig handlar det om att vara hållbar i längden.
Du har uttryckt det som att hitta sitt ”varför”. Vad menar du med det?
– Ett enkelt svar: Det är ur vårt ”varför” som vi hämtar våra drivkrafter. Vårt varför är lite som en motor som har extra krafter, som är full av kraft och energi. De allra flesta av oss har grundvärderingar vi vill leva efter, till exempel ärlighet och omtänksamhet. Men ibland är vi inte riktigt medvetna om de här värderingarna. Utan att vi tänker på det kan vi ha hamnat i en sits där vi tar val som står i rak motsats till vad som känns meningsfullt för oss.
Effekten, förutom kraftlöshet och oro, kan vara att det blir en inre konflikt mellan vad vi vill och det vi gör.
– Blir vi medvetna om vad som är viktigast för oss i livet, ger det kraft, energi och vi får lättare att ta beslut som stämmer överens med vårt ”varför”. Livet blir enklare och lite roligare på det sättet, tänker jag.
Behöver alla hitta sitt varför?
– Nej, känner man mening och balans i livet, som det är, lever man troligen redan efter sina värderingar, utan att man varit riktigt medveten om det.
Vad är bland det viktigaste för dig?

– Att vara generös är jätte-jätteviktigt för mig. Det ger mig en stark känsla av mening och en massa energi.
Hur lever du efter det?
– Jag ser till att arbeta ideellt en del av min tid, bland annat på polisen, behandlingshem och fängelser. Men det handlar inte bara om att göra. Generositet är ett sätt att vara, att släppa fram andra, att ge av sin tid, sitt engagemang och sin närvaro. Det kan vara små saker som att tala om för människor i min närhet vad de betyder för mig.

Övning: Hitta ditt varför!

Dag 1: Ta fram papper och penna. Skriv ner 50 värderingar som är viktiga för dig, alltså tankar, handlingar och beteenden som är viktiga och känns riktiga för dig. Exempel på värderingar är ärlighet, ödmjukhet, lojalitet, empati, generositet, gästfrihet, trohet, acceptans.

Tänk på: Det kan kännas lite mastigt att börja med 50, men gör det ändå. Skriv högt och lågt, inget är fel. Kör på utan att tänka för mycket. Vad är rätt, riktigt och viktigt för dig?
Dag 2: Stryk hälften. Ha kvar de 25 allra viktigaste.
Tänk på: När du stryker, gör på ditt sätt, reflektera och värdera eller gå bara på känsla, välj det som är rätt för just dig.
Dag 3: Stryk drygt hälften. Ha kvar de 12 viktigaste.
Dag 4: Upprepa proceduren att stryka hälften, ha kvar de 6 viktigaste.
Dag 5: Nu ska du bara ha kvar de 3 allra viktigaste värderingarna – för dig.
Dag 6: Spegla dina 3 viktigaste varför mot hur ditt liv ser ut i dag. I vilken mån du lever efter dina värderingar redan nu?
Här kan du komma fram till två slutsatser:
Att du faktiskt redan lever efter dina grundvärderingar, efter de förutsättningar som finns. Då kan du använda den här övningen för att bli stärkt i det du redan gör.
Att du väljer, handlar och beter dig i rak motsats till vad som är viktigast för dig i livet. Ha med dig i tanken att det här är något positivt. Det betyder inte att du nu måste förändra hela ditt liv! Reflektera kring vad du har möjlighet att påverka för att närma dig din längtan, din sanning. Kom ihåg att också små förändringar kan ge stor effekt för måendet. 

Artikel och bild från: https://www.mabra.com/mia-tornblom-foljer-du-din-vilja-eller-andras

Värk är ingen sjukdom


Källa: Bild/citat från Anna Hallén 

Ätligt ogräs



Återhämtning kommer bli det nya svarta


Återhämtning. Skjut inte upp återhämtning. Innan semestrarna är det lätt att skjuta på återhämtning. Allt annat är viktigt.
Återhämtning kommer bli det nya svarta. Det måste det bli.. Nu tjatar jag lite om detta. Jag tjatar även på mig själv. Jag känner att jag måste. Vet ni att jag tror att den coola upptagna personen med för mycket att göra kommer snart vara ute. Den som kan konsten att pausa kommer bli vrålhet.
En av de absolut viktigaste åtgärderna för att minska stressen, både privat och i arbetslivet, är att lägga in tid för återhämtning. Alla kan köra på i 180 under en begränsad tid, men till slut håller det inte längre. Du behöver både kortare och längre perioder av vila. Det går inte att jobba effektivt mer än någon timme åt gången, sedan behövs en kort paus. Stress är vår tids nya folksjukdom och den främsta orsaken till psykisk ohälsa. Och visst är det något som är snett när sjukskrivning ses som den enda utvägen för att få återhämtning och vila.

Vi har anledning att tro att världen fortsätter snurra rätt fort framöver. Ditt jobb blir förmodligen inte mindre krävande och barnen ska lämnas och hämtas även imorgon. Och även om du köper maten på nätet, låter städfirman bona golven och checkar ut från alla sociala medier samtidigt, så dyker det garanterat upp något annat som stjäl din tid och pockar på din uppmärksamhet.
Tips på återhämtning:

Gå upp, ta ett varv runt kontoret, säg hej till en kollega. Res på dig helt enkelt. Och helgerna är inte bara två dagar, vilka som helst. De är vikta för återhämtning. De är inte till för att svara på jobbmejl och gå planera veckan som kommer. Det gör du tidigast på söndag kväll, när eventuella barn gått och lagt sig. Samma sak med semestern. Du får göra precis vad du vill, utom att jobba.
Lär dig meditera
– Meditation är den mentala självkontrollens konst och motvikten mot stress. I meditationen lugnar man ner hjärnvågorna. Du kommer ta klokare beslut, få ny kroppskontakt och tillgång till din intuition, kreativitet och dina egna tankar och känslor. Inom dig finns svar på alla frågor du har.
Ta medvetna pauser
Förstå att du varken orkar eller behöver prestera till det yttersta. Ta pauser under dagen, varje dag. Titta ut genom fönstret och notera vad som pågår. Gå ut en sväng i naturen, det har en mycket helande kraft.
Compassion
Lägg märke till hur mycket du ger till andra. Ge lika mycket omtänksamhet till dig själv som du ger till andra.
Utnyttja väntetiden
– Utnyttja väntetiden när du åker till jobbet eller hem, eller väntar på ett möte. Sätt i hörlurarna med lugn meditationsmusik som du kan hitta på Spotify. 
Följ: carolinenorbeliecoahing

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/aterhamtning-kommer-bli-det-nya-svarta

När barndomsstress orsakas av föräldrarna

De vuxnas snabba livsstil, deras iver att nå framgångar och höga förväntningar på perfektion kan göra att deras barn uppvisar symptom på stress.

Numera lever många av oss livet i mycket snabb takt. När vi strävar efter framgångar i livet kan vi bli okontrollerat krävande. Denna snabba takt i livet påverkar ofta våra barn och orsakar barndomsstress.
Som förälder kan din snabba livsstil ställa för stora krav på ditt barn. Många föräldrar förväntar sig att deras barn snabbt ska lära sig att sova ensamma, gå på pottan, kontrollera sina känslor, prata, gå och anpassa sig till skolan…
Med denna snabba takt kräver många föräldrar också samtidigt att deras barn ska få bra betyg, ha bra relationer och uppvisa enastående prestationer i skolan på samma gång som de håller igång ett fullspäckat schema med fritidsaktiviteter. Barndomsstress är kroppens svar när barnet ställs inför alltför många krav som inte kan uppfyllas.

Vad är barndomsstress?

Många barn måste stå ut med en kravnivå som – på grund av dess intensitet och varaktighet – stör deras mentala balans. Barnen måste lägga ner extremt stor ansträngning för att anpassa sig och klara denna press. De flesta barn klarar emellertid inte att uppfylla dessa krav, och de börjar lida av barndomsstress.
Barndomsstress kan orsakas av olika faktorer. Vissa kan vara ordentligt överväldigande, till exempel att vara med om en naturkatastrof, väpnade konflikter eller personliga olyckor som föräldrarnas död eller att bli utsatt för sexuella övergrepp.
I andra fall kan barndomsstress också härröra från stressiga rutiner eller utvecklingsstadier i vardagen som orsakar känslomässig stress eller obehag. Stressade föräldrar uppfostrar sina barn med samma stressnivå.

Vilka är symptomen på barndomsstress?

Barndomen är ett stadie i livet som innebär många förändringar. Bebisar och barn har förmågan att anpassa sig till dem; de utvecklas och övervinner tillväxtstegen ett efter ett. Men ibland, på grund av den extra pressen som utövas av föräldrarna, kan det leda till att de blir sönderstressade.

Symptom på stress i barn under fem års ålder:

Symptom hos barn som är äldre än fem år:

  • Irritabilitet, dåligt humör och gråt utan anledning. De kan också uppvisa aggressivt beteende
  • Lågt engagemang i de dagliga aktiviteterna och rutinerna samt brist på motivation
  • Trötthet, lathet eller vårdslöshet
  • Huvudvärk och fysiska obehag
  • Sjukdom utan fysisk orsak (psykosomatisk sjukdom)
  • Koncentrationssvårigheter
  • Apatiskt beteende eller uppgivenhet
  • Mardrömmar och sängväntande
  • Förändringar i studievanor eller betyg
  • Förändringar eller problem med matvanor

Kan föräldrarnas snabba livsstil orsaka barndomsstress?

En förälders snabba livsstil tillsammans med packade scheman som inte ger dem tillräckligt med tid att klara av balansen mellan privat- och familjeliv och jobbet, kan ha en betydande inverkan på deras barns liv och välbefinnande.
Föräldrarnas stressfulla liv kan innebära både en påverkan på de naturliga cyklerna hos deras barns fysiska, mentala och känslomässiga utveckling, och dessutom leda till att barnens enskilda, särskilda behov inte uppfylls.
Dessa föräldrar följer ofta ”föräldramodeller” och förväntar sig att deras barn ska passa in i dem. De vill snabba upp den tid ett barn behöver för att reglera sina sömncykler för att kontrollera deras matsmältning eller deras känslor.
Och då har vi ännu inte nämnt all den stress barnen kan uppleva från skolgången. Fulla scheman, de långa sträckorna att ta sig mellan hem och skola, rädsla för misslyckande, mobbning eller trakasserier i skolan, föräldrarnas höga förväntningar och läxor… alla dessa faktorer bidrar till barndomsstress.

Hur man hjälper barn att hantera barndomsstress

Den första rekommendationen är att sänka intensitetsnivån. Som förälder måste man försöka sitt bästa för att hjälpa sina barn inte att påverkas av den stress som kommer från de vuxna.
Barndomsstress påverkar inte bara barnets övergripande hälsa, utan kan också sitta kvar ända upp i vuxen ålder. Faktum är att vissa vuxna med hjärtsjukdomar och diabetes kopplar detta till stress de haft under barndomen.
De grundläggande rekommendationerna för att förebygga och lindra stress är:
  • När det gäller ångest eller stress, föregå med gott exempel och visa upp din självkontroll. Du är den förebild som ditt barn kommer att följa, och hur de reagerar på de stressfaktorer som finns omkring dem kommer från dig.
  • Anta attityder som tålamod, glädje, lugn och mildhet och lär dig förmågan att tänka igenom saker. Dessa attityder ger ditt barn fler resurser för att undvika stress.
  • Tillbringa tid med dina barn och ge dem lösningar på de problem de har hemma och i vardagen. På detta sätt kan du främja ett realistiskt och optimistiskt sätt att möta problem.
  • Lyssna på och bekräfta ditt barns åsikter. Om ditt barn redan uppvisar symptom på stress är det viktigt att öppna kommunikationskanaler.
  • Ta reda på vilka åsikter de har rörande skolaktiviteter och läxor.
  • Respektera varje enskilt barns särskilda behov. Undvik att jämföra med syskon och andra barn. Värdesätt deras förmågor och färdigheter.

Slutliga rekommendationer

Dina barn är värdefulla. Låt dem inte känna att de bara kommer att respekteras, värderas eller älskas i livet om de är perfekta och presterar felfritt. Din kärlek och respekt kommer av andra orsaker.
Undvik också att kräva mer än vad ditt barn kan ge eller uppnå. Lär känna och respektera ditt barn för vem de är, och var inte en källa till barndomsstress.

Artikel och bild från: https://stegforhalsa.se/barndomsstress-orsakas-av-foraldrarna