Skapa tydliga mål

En stor stress hos folk är att de inte vet vad de ska göra med sitt liv. Vi har så många val. Vad är din egen dröm och hur har du påverkats av andra? Skaffade du det här jobbet för att din pappa ville det eller var det för att dina bästa vänner inspirerade dig? I Sverige är ditt jobb kopplat till vem du är. Så att inte veta vad du ska jobba med är väldigt stressande.

Det har tagit lång tid för mig att veta vad jag ska göra med mitt liv. Till slut gick jag till en coach och fick rådet att skapa en vision board. Det var ett supertips. Det är rätt fascinerande för nu 2 år senare har jag uppnått det mesta som jag klistrade upp tillsammans med henne. En vision board är helt enkelt en tavla med bilder. Syftet med en vision board är att få insikt i vilka dina personliga drivkrafter är och att våga drömma fritt utan inslag av begränsningar och rädslor. Om du inte vet vilka dina mål är så kommer du inte nå dem. En vision board fungerar lika bra för din karriär, utvecklingen av ditt företag och för din personliga dröm.

Så här går det till:

Dröm, skriv och klipp

Skriv ned dina drömmar på ett papper. Dröm fritt. Är det en stor diamant i vardagsrummet som du vill ha, så skriv det. Vad vill du jobba med? Var vill du resa?  Ett nytt sommarhus? Vad vill du träna? Hur ser du ut? Vad gör dina barn? Hur är dina relationer? Välj bilder som symboliserar dina mål i livet och klipp ut.

Klistra upp dina bilder

Efter att ha samlat ihop bilderna, klistra upp dom på en papper. Det går också att använda olika typer av digitala verktyg. Det finns t.o.m. särskilda vision board appar. När den symboliserar din dröm tillvaro, sätt upp den vid din säng så du ser den varje dag.

Sätt upp en handlingsplan

Var inte för snabb med att sätta upp en handlingsplan med konkreta mål. Låt bilderna ”mogna” och dra inte förhastade slutsatser. Fundera också över vilka bilder som du valt för din egen skull och vilka som faktiskt symboliserar andras drömmar.

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/skapa-tydliga-mal/

6 enkla sätt att bli kvitt ångest och stress

Vi känner ofta ångest för att vi inte kan göra allt vi vill göra. Ge dig själv mål och lär dig att delegera. Vi kan inte alltid kontrollera allt.

Stor ångest kan hindra oss från att leva ett normalt liv. Det mobiliserar kroppen och håller den alert för att hantera situationer som drar oss ur vår komfortzon.

Läs hela artikeln här: https://stegforhalsa.se/6-enkla-satt-att-bli-kvitt-angest/

Ta plats med ansvar och generositet

Hitta din drivkraft - äg ditt liv

Vad innebär det att ta plats?
Att ta plats handlar om att ge oss själva utrymme nog att våga leva de liv vi drömmer om utan att knuffa undan någon annan. Generositet och värme gör världen bättre - och just nu behövs det mer än någonsin.

För att lyckas med detta behöver vi hitta vår drivkraft, söka vårt varför och förstå vår värdegrund. Vi kan öva upp vår empati och sociala förmåga och få en sannare självbild. Och det gör vi bäst med generositet och ansvar som ledstjärnor."

Länk: http://www.bokus.com/bok/9789137150086/ta-plats-med-ansvar-och-generositet/

7 fördelar med att vara en högkänslig person

Hela 20 procent av befolkningen beräknas vara högkänsliga, något som ofta kallas vid sin engelska benämning, highly sensitive person eller ”HSP”.
– Det är ingen diagnos utan ett karaktärsdrag. Vissa föds med ett känsligare nervsystem, tar in fler intryck och tänker mer över dem än andra, säger Ilse Sand, dansk psykoterapeut och författare till boken Älska dig själv – en guide för särskilt sensitiva och andra känsliga själar.

Att vara en högkänslig person betyder att man saknar ett skyddande filter, vilket innebär att alla upplevelser går rakt in. Det kan leda till att högkänsliga blir väldigt utmattade av starka intryck och stökiga sociala sammanhang. I vår tuffa och jäktade värld– där egenskaper stresstålighet och skinn på näsan hyllas – kan det ses som något negativt. Men faktum är att högkänslighet medför många positiva egenskaper och förmågor som mindre känsliga personer ofta saknar.

Här listar vi 7 fördelar som högkänsliga personer har

1. De är mer kreativa– Högkänsliga personer har ett rikt inre liv, vilket gör dem kreativa. De känner allting starkare och upplever stor njutning genom natur, konst, musik och sex, säger Ilse Sand.

Annons

2. De är omtänksamma och empatiska
En högkänslig person är generellt sett en god lyssnare och har lätt att leva sig in i andra människors känslor.

3. De är bra på att samarbeta
– Högkänsliga personer är samvetsgranna och omsorgsfulla kollegor, får många bra idéer och vill att alla i gruppen ska må bra. De är duktiga på att ge plats åt andra, säger Ilse Sand.

4. De lägger märke till sådant som andra missar
En HSP tar in fler intryck och kan lätt se subtila detaljer som går mindre känsliga personer förbi. Hon eller han lägger märke till små signaler om hur andra mår och snappar lätt upp stämningen i ett rum.

5. De är eftertänksammaEn högkänslig person slänger sällan ur sig klumpiga formuleringar eller sårande kommentarer utan att tänka sig för.
– Det är något icke-högkänsliga personer skulle behöva lära sig av högkänsliga: att tänka lite mer innan de talar eller handlar, säger Ilse Sand.

6. De är bra på att lära sig nya sakerEftersom HSP-personer tar in information på ett djupare plan har de lättare att förstå och minnas nya saker de lärt sig. Högkänsliga är exempelvis ofta bättre än mindre känsliga personer på att lära sig nya språk.

7. De är självständigaHögkänsliga personer behöver tid för sig själva och orkar inte vara sociala hela tiden. De har därför också större förståelse för att dears partner behöver egentid.
– En HSP ger gärna sin partner frihet att odla sina egna intressen. De vill ju själva ha samma frihet och har inget emot att vara ensamma, berättar Ilse Sand.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/fordelar

Försöker du stressa bort din stress?

Vi människor är förprogrammerade att försöka undvika obehag. När vi känner oss stressade gör vi därför ofta allt för att få bort känslan. Man kan uttrycka det som att vi försöker stressa bort stressen.

Annons

Ett exempel: När vi känner att vi har mycket att göra försöker vi ofta få ner stressen genom att ”köra på”, ”få undan”. Vi vill snabbt bli klara med det som stressar – så att vi kan bli lugna sedan. För att hinna göra det vi ska bokar vi av annat: träning, träffa kompisar, vara med familjen, slappa. Och det är en bra tanke – om det rör sig om tillfälliga toppar.

Det är bara det att det där ”sedan” sällan kommer av sig självt. Att-göra-listan fylls ofta på hela tiden (åtminstone känns det ofta så). I längden har vi då tagit bort sådant som vi mår bra av, som ger oss energi – och gör oss mindre stressade på sikt – som motion och relationer. Samtidigt som vi får alldeles för mycket av det andra. Vad som helst kan bli dränerande energimässigt om det bli för mycket av det ”goda”.

Genom att försöka undvika stress kortsiktigt orsakar vi med andra ord ökad stress på längre sikt.
Det här felbeteendet är vanligt, och helt naturligt. Hjärnan kan nämligen inte skilja på vad som är bra eller dåligt för oss – den är bara inriktad på snabba belöningar.
Genom att få insikt i hur du resonerar på kort sikt, och vilka effekter det valet får på längre sikt, får du motivation till förändring. Du kommer att märka hur det här mönstret, med kortsiktig känslomässig vinst och långsiktig förlust, finns med i stort sett varenda stresstrigger.

Här är två andra vanliga val vi gör vid stress

Prioriterar ner relationer
Stress gör oss ofta lättirriterade på andra. Det kan kännas som om de bara stör och tar tid från allt vi ”måste” hinna med. Eller så pratar vi bara på om hur stressade vi är och allt vi måste göra när vi träffar dem. I längden tröttnar de ofta och drar sig undan. Men vi behöver nära relationer för att må bra! Att tappa kontakten med personer som är viktiga för oss gör att vi mår ännu sämre.

Hoppar över pauser
Ofta börjar vi göra flera saker samtidigt, pratar och går i en snabbare takt och slutar ta pauser; allt för att spara tid. Kanske hinner vi få undan lite mer, på kort sikt. Men vi slutar också att ge oss själva återhämtning. Vi behöver flera andningspauser om dagen för att hjärnan inte ska tappa kontakten med lugn-och-ro-centret (det parasympatiska nervsystemet). En effekt av det blir att vi inte klarar av att komma till ro när vi väl vill.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/forsoker-du-stressa-bort-din-stress

Livet

En dellösning på stressproblematiken

Anneli Godman: "Viktigt att själv ta makten över stressen – med enkla medel."

Den är ständigt uppe till debatt, den allestädes närvarande stressen. Vad den kostar samhället, hur många offer den skördar, vad vi ska göra åt problemet. Är det nya lagar som behövs eller hårdare regler för arbetsgivarna? Eller ska vi fokusera på vår andning?

Jag önskar jag hade en enkel lösning på stressproblemet. I ärlighetens namn finns nog ingen sådan. Det är många aktörer som behöver ta ansvar och dra kraftfullt åt samma håll. Det lär tyvärr ta en hel del tid. Under tiden kommer fler och fler att må dåligt och bli sjukskrivna. Om vi inte tar saken i egna händer.

Det finns de som tycker att vi ska sluta säga att det är kvinnorna (som är överrepresenterade i den stressrelaterade sjukskrivningen) som ska göra något åt sin situation. Jag tycker tvärt om! Det är klokt att på bred front lära ut vad var och en kan göra för att ta eget ansvar. Det ger direkta resultat, till skillnad från att vänta på att någon annan ska göra något.

Tänk till exempel om det ligger något viktigt i det där med andningen? Vid första anblicken kan det verka skuldbeläggande och rent av hånfullt. Men tänk om alla som är drabbade och riskerar att drabbas bestämde sig för EN enkel åtgärd som de kunde vidta själva, som att uppmärksamma sin andning. Hur skulle det gå till och vad skulle det få för följder?

Andningen som hjälpmedel

Man skulle kunna börja med att andas UT ordentligt ett antal gånger per dag. Det skulle sänka hjärnans och kroppens stresspåslag.

Sedan skulle man kunna sätta sig och medvetandegöra sin andning 10 minuter varje dag. Följa varje andetag in och ut. Det är som att styrketräna sin hjärna i flerdubbel bemärkelse. Det skulle bidra till ökad stabilitet, kontroll och effektivitet. Dessutom skulle arbetsminnets stärkas och problemlösningsförmågan öka. Som grädde på moset skulle man uppleva färre negativa känslor även när man är i en stressig situation och få en stärkt impulskontroll som bland annat hjälper till när det gäller att sätta gränser.

Man skulle också kunna tänka sig ett andningshål, kanske som en stund på soffan efter jobbet, innan kvällspasset hemma tar vid. 10 minuter då familjen får vänta eftersom ingen kommer att svälta och det finns bussar till de flesta aktiviteter. (Om inte rekommenderas samåkning vilket ger flerdubbla vinster). Att hålla hårt på denna lilla andningspaus skulle också kunna ge utrymme för fler familjemedlemmar att ta del av ansvaret hemma.

En liten andningspaus som nedvarvning innan sängdags i stället för att kolla statusuppdateringar eller mejl på mobilen, skulle också göra gott. Vi skulle minska risken att störa produktionen av insomningshormonet melatonin och samtidigt slippa ett antal stresspåslag som följd av uteblivna gillamarkeringar eller innehållet i inkorgen - och sömnen skulle med stor sannolikhet bli bättre.

Sömnen är vår allra viktigaste återhämtningskälla och många, många kvinnor sover för lite och med för dålig kvalitet.

När vi ändå håller på, en liten promenad där andningen får vara fri som fågeln, liksom tankarna som får vandra. Två mentala hälsoingredienser på en gång; rörelse och avkoppling, vår hjärna behöver båda för att må gott.

Ta makten själv!

Jag menar inte att allt ansvar ligger på individen, eller att individen ska skuldbeläggas när stressen i många fall beror på omgivningens krav.

Min poäng är att vi kan ta makten själva. Eller ska vi fortsätta att bli sjuka, må fruktansvärt dåligt, knappt vilja leva och tära både på vår egen och samhällets ekonomi i väntan på att någon annan (de som ”bestämmer”) gör något? Är vi inte värda mer än så? I väntan på de stora och viktiga besluten finns det faktiskt mycket vi kan göra i det lilla för att hjälpa oss själva så att vi slipper må så dåligt.

För det är ett oerhört trauma. Tusentals vittnesuppgifter ger stöd för mitt påstående. Jag sitter inne med egen erfarenhet också. Jag vill aldrig, aldrig dit igen. Jag var nära att ge upp andan…
Fråga vem som helst som varit sjukskriven för stressrelaterad ohälsa. De som har haft förmågan att komma tillbaka till ett värdigt och kvalitativt liv har i de allra flesta fall gjort både små och stora förändringar själva och de har ofta börjat i det lilla för att det över huvud taget ska vara möjligt att förändra. (Det ligger i linje med hur vår hjärna helst vill ha det i förändringsarbete.) De har lärt sig, den hårda vägen, att ingen annan kan fixa ”det” åt dem. De har till exempel blivit bättre på att stanna upp, återhämta sig, sätta gränser, ta pauser, våga säga nej, tillåta sig fokustid, planera smartare. De har inte låtit eventuella skuldkänslor stoppa dem från att ta makten över sina egna liv och finna en balans mellan prestationsförmåga och välmående. De har inte behövt ändra allt men vissa förändringar har varit helt nödvändiga för att bryta onda cirklar.

En sådan förändring kan börja i ett andetag.

Artikel och bild från: http://www.motivation.se/halsa/stress-och-prestation