Dopamin är ett hormon som är kopplat till hjärnans belöningssystem; det ger signaler som gör oss glada, euforiska och lugna. Det reglerar också muskelrörelser, vakenhet, entusiasm och kreativitet. Det får oss att vilja göra saker och njuta av dem. Dopaminet i hjärnan ökar vid njutning, oavsett om det gäller mat eller sex. Tobak, alkohol och andra droger ökar dopaminnivån vilket gör att kroppen efter ett tag blir beroende av dessa förhöjda nivåer och bara vill ha mer. Detta gäller också för socker.
Är du inte observant på detta är du snart fast i ett beroende vilket kan få negativa konsekvenser. Olika aktiviteter framkallar olika mycket dopamin. Till exempel frisätter droger som amfetamin mest dopamin, därefter kommer i en fallande skala alkohol, sex, sötsug, mat, motion och fysisk träning.
Har du brist på dopamin blir du trött och deprimerad och du kan också få sömn- och koncentrationssvårigheter. Du orkar inte göra det som brukar engagera och intressera dig. Är bristen stor kan det leda till depressioner, Parkinsons sjukdom, ADHD eller RLS. Under stress utsöndras dopamin i reaktion på kortisol och då blir du mer vaken, fokuserad, stimulerad och alert men bara under en kort period. Dopaminreceptorernas känslighet sänks under långvarig stress och då blir du istället dysforisk, deprimerad och dissociativ.
Dopamin samarbetar med andra hormoner såsom endorfiner och grelin vilka frigörs när du äter godis. Dopamin ökar lusten, endorfinet får dig att må bra och grelin skapar ett ökat sötsug och gör dig hungrig. Det är därför det är svårt att sluta äta godis när du väl börjat. Sockret gör att blodsockret höjs samt att insulin utsöndras i kroppen och det ger ännu mera hungerkänslor. Sockerberoende/-missbruk är en stor orsak till att många är överviktiga idag. Sockret gör också kroppen sur och det är en bra miljö för sjukdomar.
För att råda bot på dopaminbristen bör du äta mera magra proteiner. Det hittar du i baljväxter såsom bönor, jordnötter och linser, i mandel, avokado, bananer och nötter. För att bilda dopamin behöver kroppen också vitaminerna B6 och B12 samt mineralerna magnesium och järn. D-vitamin förstärker dopaminet och under det solfattiga vinterhalvåret bör vi som bor i Norden alltid ta extra tillskott av D-vitamin.
Ny forskning av James Swanson och hjärnscanningsexperten Nora Volkow har gjorts på två olika grupper; en med ADHD diagnos och en utan diagnos. Det fanns inga skillnader mellan gruppernas dopaminförsörjning när studien påbörjades. Gruppen med ADHD diagnos som fick metylfenidat under ett år visade sig få skador i dopaminregleringen som inte fanns innan medicinering påbörjades.
Enligt dr Henry Emmons går det lika bra att hantera humörsvängningar med regelbunden träning cirka 30 minuter varje dag som att gå i terapi eller medicinera. Också rytmiska rörelser, meditation och yoga ökar produktionen av dopamin och det handlar då om andning, medvetenhet, kroppskännedom och visualisering.
Personer med ADHD/ADD är stresskänsliga och det är en orsak till att de har dopaminbrist. Centralstimulantia som ges till barn med ADHD/ADD ökar visserligen frisättningen av dopamin, men samtidigt minskar återupptaget. Synapserna i basala ganglierna och frontalloben blir då översvämmade av dopamin och hjärnans försvar är bland annat att stänga av receptorerna. Redan vid små doser dödas hjärnceller och hjärnskador uppstår. Den brist som finns bör rättas till på naturlig väg, eftersom ingen lider brist på centralstimulerande droger som Concerta och Ritalin. Bra kost och rytmiska rörelser är ett bättre alternativ än medicinering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar