tisdag 20 december 2016

Hjärntrötthet bör tas på största allvar

SNACK OM TRYTANDE ORK. Överläkaren och professorn från Sahlgrenska, Lars Rönnbäck var inbjuden i föreläsningsserien ”Fika med forskare” och pratade om ett aktuellt fenomen, hjärntrötthet

Alla kan vi känna oss lite trötta ibland. Men när hjärnan säger ifrån, energin är slut, minnet och koncentrationen sviktar kan det vara läge att höja varningsflagg. – Ett brutet ben eller en arm det syns. Men har man drabbats av hjärntrötthet är det inte lika lätt att se, säger neurologprofessorn Lars Rönnbäck.


Rönnbäck föreläste om när hjärnan inte orkar längre och fyllde häromkvällen föreläsningssalen Stormen hos Folkuniversitetet där han pratade om sin forskning.

Hjärntrötthet, stress och utmattningssyndrom skrivs det och diskuteras det dagligen om i medier och på arbetsplatser. Varför blir vi hjärntrötta och orkeslösa och hur botar man det? Går det att bota?

– Hjärnan är bara två procent av kroppsvikten, men konsumerar 20 procent av all energi i kroppen. Får den inte återhämtning och vila, kan hjärntröttheten bli ett långvarigt problem. Det behövs förståelse och insikt.

Men den kan uppstå på många sätt, inte bara genom stress och utmattning, utan också som en följd av sjukdom som bland annat Parkinsons, MS och hjärnhinneinflammation.
Rönnbäck och hans forskningsteam har utgått från studier på patienter som haft en lättare hjärnskada eller hjärnskakning. De har uppvisat följdsymptom som påvisar mental trötthet. De flesta tillfrisknar, men upp till 25 procent får restsymptom.

– Jag minns en student som frågade en patient med MS om den var trött. Näe, sa patienten bestämt. Men svaren skiljer beroende på hur man ställer frågan, förklarar Lars Rönnbäck och fortsätter:

– Jag frågade då hur det är när han läste en bok och hur många sidor han orkar läsa. Ojdå, svarade han, jag har inte läst en bok på sex-sju år och i tidningen läser jag bara rubrikerna.

Det här är ett symptom som många med hjärntrötthet har. Läsning kräver mycket av hjärnan, och man får inte det hela att hänga ihop. Andra symptom är svårigheter att göra flera saker samtidigt, att höra på flera som pratar, att ta in intryck, sömnproblem och ångest.

Men det Rönnbäck anser som allvarligast och som bör tas på största allvar är om ”tillståndet” får pågå för länge.

– Då kan det ta lång tid att ta sig tillbaka, man blir dränerad och batteriet laddas ur snabbare för varje gång. Det kan bli en förlamande trötthet.

Vid sina studier har Rönnbäck testat två behandlingsformer, dels den central­stimulerande läkemedelssubstansen metylfenidat och mindfulness. Det har visat sig ge lindring och testpersonerna säger sig mer tillfreds med sina liv, och kan snabbare bearbeta information. Han hoppas nu att resultaten kan leda till ännu bättre forskning om hjärntrötthet, ett eftersatt område.

– När man har behandlat hjärntrötthet, så kommer förståelsen bli större, menar Lars Rönnbäck.

Artikel och bild från: http://www.e-pages.dk/bohuslaninge

2 kommentarer:

  1. Påtagligt jobbig och begränsande skada då min arbetskapaacitet är satt till 50%
    Till det kommer en kass inkomst
    Noll socialt
    ingen ork på fritid
    För töttheten hänger som en kall våt handduk över min fritid om jag inte vill sova halva min lediga tid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sant, om man dessutom har presterat över det normala tidigare så anser läkare och omgivning att man ska vara tacksam för att det inte är värre ( ”du kunde vara död” eller?)

      Radera