Hur kroppens pH-värde regleras
Syra-basbalansen är en kemisk balans som styrs av kroppens förmåga att urskilja och omsätta syror och baser. Denna jämvikt påverkas av ett flertal faktorer, så som kosten, vårt psykiska tillstånd (stress och inre lugn), vårt fysiska tillstånd, hur aktiva vi är och till stor del även hur vi andas.
Olika delar av kroppen är i behov av olika pH-värde för att fungera optimalt. Blodet strävar alltid efter att hålla ett något basiskt pH-värde, mellan 7.35 och 7.45. I magsäcken är pH-värdet väldigt surt, ca 1,7 beroende på saltsyran. I tunntarmen sker vårt största näringsupptag och där ska pH-värdet vara neutralt, ca 7 till svagt basiskt. Tarmens enzymer har en stor betydelse för näringsupptaget och är beroende av en svagt basisk miljö.
Det är viktigt att pH-värdet hålls inom dessa ramar för att vi ska må bra och fungera optimalt. Kroppen har därför olika sätt att se till att syra-basbalansen i regleras där blodets och cellernas pH-värde prioriteras framför andra delar av kroppen. Det sker främst genom njurarna och andningen. pH-värdet balanseras genom bikarbonat som regleras av njurarna och koldioxid i blodet som regleras av andningen. Det är därför otroligt viktigt att vi andas rätt.
Hur kan andningen då påverka pH-värdet?
I vårt moderna samhälle och stressiga livsstil är det inte ovanligt att vi andas fel. Vi andas helt enkelt för ytligt, för snabbt och för mycket. Till motsats till vad man skulle kunna tro så kan syrebrist uppstå i kroppen när vi andas mer. Andningen sker då för högt upp i bröstkorgen istället för längre ner i magen och diafragman. Det leder till att mer luft rör sig genom lungorna än vad kroppen kan hantera. Vi bör även andas genom näsan och inte genom munnen.
När vi andas in luft i lungorna transporteras den till alveolerna, vilka är de små luftblåsorna som luftrören förgrenas ut i. I alveolerna möter luften blodet som cirkulerar omkring det i kroppens alla vävnader och organ. Det blir nu fattigt på syre och rikt på koldioxid och behöver nytt syre. I alveolerna sker därför ett gasutbyte där blodet syresätts genom inandningsluften och kroppen gör sig av med koldioxiden genom utandningsluften.
Koldioxiden i blodet omvandlas till kolsyra och bikarbonat. Desto mer koldioxid och kolsyra som finns i blodet, desto surare blir blodet. När de röda blodkropparna når lungorna förvandlas bikarbonatet åter till koldioxid som vi sedan andas ut. Hjärnans kontroll av in- och utandningen regleras främst av koldioxidhalten i blodet och inte av syrebrist.
Att pH-värdet i blodet hålls på en bra nivå är livsviktigt. Kroppen har därför ett speciellt buffringssystem som automatiskt reglerar värdet i blodet för att hålla det på en konstant nivå. När de röda blodkropparna känner av att det finns för mycket koldioxid frisätter de syre. Det betyder att ju mer koldioxid där finns, ju mer syre frisläpps. Den egenskapen hos hemoglobinet kallas för bohr-effekten. När vi andas in för mycket gör sig kroppen av med mycket koldioxid. När vi andas ut koldioxid minskar nivån av kväve i blodet som är en syra, så att pH-värdet stiger och blodet blir mer basiskt.
Bohr-effekten ser till att det blir en låg koldioxidhalt i blodet så det blir med basiskt genom att de röda blodkropparna håller fast vid syret. Det gör att syret inte kan nå vävnader och organ, vilket gör att det uppstår syrebrist i kroppen. Ökad andning och hyperventilering leder alltså till att mer koldioxid försvinner från kroppen så att syret inte blir tillgängligt. Andningen är därför ett av kroppens viktigaste pH-regelatorer och genom att vi andas rätt blir vår kropp bättre syrsatt.
Artikel och bild från: https://passionforhalsa.se/sa-paverkar-andningen-ditt-ph-varde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar