Min kropp hade under flera år skrikit på min uppmärksamhet men varken jag eller sjukvården förstod vad som var fel. Alla mina prover jag tagit genom åren har inte visat något fel, utan jag är frisk fast jag känner mig sjuk, dödssjuk till och med.
Jag har varit oerhört trött genom åren, kroppen har strejkat på oerhört många olika sätt. Jag har varit sjukt grinig, lättirriterad och frustrerad tillsammans med de kroppsliga symptomerna som förstörde min vardag. Men jag var ju frisk.... så jag körde vidare och försökte hålla ihop så gott som.
Men en dag i februari gick det inte längre och kroppen gav helt enkelt upp.
Jag hade nyss varit och sagt till en av cheferna att jag inte mådde bra, kallsvettades, kände mig yr och illamående och mina armar hade börjat skaka lite lätt. Jag kom till min plats, där jag skulle stänga av datorn och hämta mina tillhörigheter men då var det redan försent.
Jag hade satt mig lite halvt på en stol som sitter på när jag höjer mitt skrivbord när jag ser att mina händer och armar börjar skaka ännu mer. Plötsligt känner jag hur tårarna rinner ner från min kind och i slowmotion rasar jag ihop i en hög på golvet och i fallet ropar jag i panik på min kollega som sitter 2 platser bort. Kraften att ta emot mig med armarna fanns inte och min blick var fäst på mina darrande händer och jag hör mig själv säga något är fel, något är fel med mina ben. För det är det jag tror att det är fel på mina ben som jag plötsligt inte känner. Signalen från hjärnan ut till armar och ben för att få kroppen att resa på sig fungerade plötsligt inte och jag kände mig som förlamad.
Jag hamnar på akuten efter påtryckningar från kollegor men alla prover ser bra ut och jag är frisk...
Jag är hemma en dag men dagen därefter är tillbaks på jobbet igen, inte för att chefen vill det utan för att jag är ju frisk och vet inte vad jag ska vara hemma och sjuk för.
Det blir helg och jag börjar känna av symptomerna igen och under ett kalas kommer utbrändhet på tal, det är först då min pusselbit kommer på plats. Efter sökande efter information på nätet kände jag igen det jag läste och kunde nu ställa min egen diagnos utmattningssyndrom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar