Sluta jaga lyckan - bli lyckligare

 Källa: Hemmets Journal nr 47/2021

Knepen som minskar oro och ångest

Källa: Hemmets Journal nr 18/2022

 

Upptäck hjärnans egna lyckopiller

 

Källa: Hemmets Journal nr 3/2022

5 enkla steg till ett lyckligare liv

 

Källa: Hemmets Journal nr 22/2022

Håll dig ung med en hobby

 

Källa: Hemmets Journal nr 19/2022

Lär dig somna på två minuter

 Källa: Hemmets Journal nr 17/2022

Livet fladdrar förbi

foretagsuniversitetet.se

När man är tillbaka till livet och allt som hör till är det svårt att bromsa in och återgå till det man vet är rätt för att inte gå in i väggen igen. Att bromsa upp när livet snurrar med arbete, vardagssysslor och allt annat som påkallar ens uppmärksamhet. 

Under de senaste åren har jag gjort stora framsteg i mitt tillfrisknande att man idag inte kan se eller ens förstå att jag varit riktigt sjuk i utmattning. Knappt jag själv förstår det ibland. Men från då till nu kan jag vara i sociala sammanhang, utsätta mig för ljud, musik, evenemang, fysisk. Det bästa av allt är att en av mina rädslor försvann under semestern. För utmattningen gjorde mig rädd för sådant som inte bekommit mig tidigare framför allt när jag tappade tilltron till mig själv. Men den här sommaren kunde jag njuta av att ta mig ur min komfort zon och njuta av semestern på bortaplan. Jag har fått landat i det nya som händer omkring mig och det är så skönt att jag är på väg till mitt nya jag.

matsjonssonfoto.se

Men mitt i allt det här är det lätt att virra bort sig och köra på fortare än vad själen hinner med, så idag valde jag att ta en paus från allt. Jag valde att sova vidare utan att väckarklockan ringde och första gången på flera månader kunde jag sova ut. Sen har resten av dagen fortskridit i lugnt tempo. Ett par timmar i soffan tillsammans med en Netflix serie, läst några sidor i en bok, uppdaterat drivrutiner till skrivaren som varit ett göromål sen jag köpte ny dator för ca 1 år sedan. Jag har släppt allt för min kropp, sinne, själen har varit urlakad på energi för det har varit mycket med allt under den senaste tiden. Jag har inte haft ro eller direkt möjlighet att ta en paus för det känns som alla pockar på min uppmärksamhet. Att jag känner mig jagad när jag inte orkar hälsa på familjen eller vara trevlig, glad, aktiv. Det är ett tydligt tecken att det är dags att bromsa in. 

Så även här har jag gjort framsteg även om jag kan bli mycket bättre på att lyssna på mitt inre. Men det tar ju tid att lära sig har jag märkt. Men sakta men säkert går det framåt. 

Konsten att vila som vuxen

 

Influerare som driver en av Sveriges mest lästa bloggar där hon skriver om inredning, matlagning, feminism och miljö. Mitt i karriären drabbades Clara Lidström av utmattning. Om detta skrev hon senare i boken ”Hjälp jag är utmattad”. Hon har även gett ut böcker som handlar om bakning och odling. Clara Lidström utgör den ena halvan av podcasten ”Wollin & Clara”.

Clara Lidström om sitt Vinterprat:

– Jag ska prata om konsten att vila som vuxen. Om folksjukdomen utmattning, om läkande skridsko-is och hur en människa kan må bättre av att härma en björn.

Lyssna här: https://sverigesradio.se/avsnitt/clara-lidstrom-vinterprat-2022

Innan jag glömmer av Nina Gunke

 

Jag har precis lyssnat klart på Ninas bok som handlar om hennes sjukdom Alzheimers och jag inser att jag haft tur. "Tur" att jag "bara" drabbades av utmattning. Utmattning som slog ut mig på alla plan; fysiskt, psykiskt och mentalt. Där mina kroppsliga förmågor försvann allt efter som, hjärntröttheten som fick mig att tappa allt, framför allt min personlighet och trygghetskänslan. 

Men i allt jag varit med om har jag haft känslan av att det kunde ha gått riktigt illa. Att jag kunde ha åkt på vilken sjukdom som helst pga av min framfart utan eftertanke eller återhämtning. Men att det nu var utmattningen som slog till hos mig, medans det var Alzheimers hos Nina. 

För det boken tar upp gällande demens är skrämmande och jag inser att det lika väl kunde ha varit jag. Därför vill jag dela med mig av det boken tar upp för att fler ska förstå att det gäller att ta hand om sig för att minska risken till att bli sjuk. Oavsett om det handlar om demens, utmattning eller någon annan sjukdom. 

Så till er alla där ute, var rädd om dig. 
Ta signalerna på allvar om det är/har varit mycket omkring dig.
Prioritera sömnen för det är då du läker. 
Andas
Var ute i naturen
Hitta lugnet i aktiviteten. 

Fakta från boken;

Demens är vår nya folksjukdom och i Sverige insjuknar ca 70 personer varje dag och lika många dör. WHO klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem där ett nytt fall upptäcks var tredje sekund. 

Den största riskfaktorn för demenssjukdomar är hög ålder, men även ärftlighet är en risk. Det är fler kvinnor än män som får sjukdomen, orsaken till det är ännu oklara men kan vara kopplade till biologiska och hormonella faktorer hos kvinnor. 

Men även vår livsstil spelar stor roll, det vill säga hur vi lever, mår, äter, dricker, gör på fritiden m.m. Här kommer några av de riskfaktorer som forskarna känner till idag:

* Bristande munhälsa
* Depression
* Diabetes
* Fetma i medelåldern
* Fysisk inaktivitet
* Hjärskador
* Högt alkoholintag
* Högt blodtryck
* Högt kolestrolvärde
* Hörselproblem
* Infektioner, ex covid -19
* Låg utbildning
* Rökning
* Social isolering
* Stress
* Sömnstörningar

(Källa: Professor Miia Kivipelto och Alzheimerfonden)   

Tänk om....

Källa: https://www.instagram.com/p/

Kroppen alltså...

 

Källa: Kroppen alltså

Hjärntrötthet - ett osynligt gissel

Långvarig trötthet kan vara tecken på sjukdom. I de flesta fall är trötthet orsakad av för lite sömn, bristande sömnkvalitet, stress eller osund livsstil. Hjärntrötthet är dock något som en frisk människa aldrig har upplevt. För den som är hjärntrött tar energin snabbt slut, och det tar lång tid att återfå energin efter genomförd aktivitet. Detta medför att uthålligheten över tid inte fungerar, vilket begränsar möjligheterna till arbete och studier, men även till att orka delta i rehabilitering, umgås med familj och vänner och att vara delaktig i samhället. 

I denna artikel beskrivs fenomenet hjärntrötthet samt en förklaringsmodell för hur tillståndet kan uppkomma. Vidare redogörs för diagnostiska metoder och möjliga behandlingar som är under utveckling.

Läs hela artikeln här: https://lakartidningen.se

Torkild Sköld - Livet ska levas och inte bara överlevas

 

Har du möjlighet, så boka in dig på denna föreläsning https://www.torkildskold.se

Ibland kan man behöva påminnas om det självklara genom att släppa taget om det man tror omgivningen tycker och tänker om en. Att sluta älta det som har varit och att släppa kontrollen över det som inte har hänt. Att leva livet här och nu, idag. Att förvalta dagens timmar på bästa sätt för dig.

Våga vara nyfiken, släppa taget om det som inte får dig att må bra, Våga stanna upp och andas. Gå vidare och lägg inte energi på sådant du inte kan kontrollera eller förändra. Bygg upp tilliten till dig själv, stärk dina värderingar och skilj på sak och person.

Kollega: "Jag golvades av hur kroppen reagerade"

Anna Hildestam Jonsson är en av siffrorna bakom stresstatistiken. För henne förenades vägen tillbaka till arbetslivet med en omvärdering av vad som är viktigt i livet. Ett bra sätt att öka sin livskvalitet efter kraschen, säger stressexperten Giorgio Grossi.

Att inte känna igen sig själv eller sina känslor är inte ovanligt vid en stressreaktion.
 Illustration: Emma Hanquist

Vem är den här människan i spegeln som inte kan formulera ord, glömmer viktiga saker och inte kan koncentrera sig?

Vid långvarig stress reagerar både kroppen och knoppen – vi blir trötta trots att vi sovit, får humörsvängningar och har svårt att hålla en röd tråd. Symptom som är helt logiska, men också väldigt skrämmande.

Giorgio Grossi

– Det är naturligt att bli rädd om du hamnar i en situation du aldrig befunnit dig och dina vanliga resurser inte fungerar. Men det är också viktigt att inte låta känslorna ta över, för då startar en snöbollseffekt av tankar som leder ned i en negativ spiral, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut vid Stressmottagningen och docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet.

På mottagningen i Stockholm möter Giorgio Grossi människor som är sjukskrivna på grund av långvarig stress. Ibland är den orsakad av jobbet, ibland av hemsituationen och inte sällan en kombination av de två.

Det är naturligt att bli rädd

En person med en stöttande partner, förstående arbetsgivare och mildare ångestproblematik kan vara på banan ganska snabbt. Men för den som saknar en plats för återhämtning, har otydliga arbetsuppgifter och en oförstående chef kan stressen bli kronisk och vägen tillbaka lång och full av hinder.

Anna Hildestam Jonsson

För Anna Hildestam Jonsson sade kroppen ifrån efter en rad omständigheter som sammanträffade – en hektisk tid på jobbet med ett otryggt ledarskap, en nära anhörig som dog och födseln av sitt andra barn. Saker som var för sig var omvälvande, men tillsammans blev överväldigande.

– Jag golvades av hur kroppen reagerade. Jag orkade inte promenera, fick yrsel, tappade bort saker och hade svårt att reglera mina känslor. Samtidigt fylldes jag av skamkänslor av att inte orka och kände mig misslyckad både som mamma och människa.
 

Sorg och uppgivenhet att inte orka

Sjukskrivningen på grund av stress var ett faktum, trots att hon till en början hade svårt att acceptera läget. Hon var van att prestera och leverera, nu kunde hon inte göra någotdera.

– Till en början var det mycket sorg och uppgivenhet. Jag ville vara glad och orka med livet, men det gick inte, säger hon.

Vägen tillbaka kom i små steg, genom att träffa familj och vänner som fanns där trots att hon inte alltid orkade prata och genom att träffa andra som var i samma situation. De pratade om varför de hamnat där de hamnat och hur vägen dit såg ut.

– Jag fick förståelse för hur mina val och mitt agerande bidragit till utmattningen. Vi pratade om hur kroppen reagerar på stress och vikten av återhämtning. Hur de egenskaper som ofta är en styrka även kan föra oss närmare en utmattningsdiagnos. Att vara en person som vill prestera på topp och nå uppsatta mål är något bra, men beteendet kan bli skadligt om du inte sätter gränser.

Jag ville vara glad och orka med livet, men det gick inte

Vid tillfrisknandet märkte Anna Hildestam Jonsson också att vägen tillbaka inte var spikrak. En dag av energi kunde följas av en ”aktivitetsbaksmälla” med trötthet. Hon märkte också att omgivningen hade svårt att se hur hon mådde och fick träna på att beskriva det med ord.

– Det är en ensam sjukdom som inte alltid syns. Det är lätt att tro att någon som ler och ser glad ut inte mår dåligt. Men det kan pågå något helt annat på insidan. Jag fick påminna framför allt mig själv, men även andra, om att jag inte var frisk bara för att jag hade en bättre period.

Randiga dagar bra för välmående

För psykoterapeuten Giorgio Grossi handlar mycket i tillfrisknandet av en utmattningsdiagnos om att kartlägga vanor och göra anpassningar. Hur ser livs- och arbetssituationen ut? Finns det möjlighet till återhämtning? Vad skapar stress och vad skapar återhämtning?

– Vi brukar prata om randiga dagar. Det är när aktivitet varvas med vila för att inte belasta kroppen och knoppen för mycket.

Vid insjuknandet kan det kännas långt bort att komma tillbaka till jobbet, men här är långsiktighet nyckeln. Du startar gradvis med anpassade uppgifter, gärna på en plats som är skyddad från intryck, tränar på att ta pauser och gå hem i tid. När du går upp i arbetstid är det bra om inga arbetsuppgifter läggs till i början, för det är en omställning varje gång en förändring sker.

– Omställningen är otroligt tröttande och kan leda till en tillfällig ökning av symptomen igen. Det är viktigt att tänka på att det inte är farligt utan förväntat. Ett sätt att underlätta för kroppen är att dra ner på andra aktiviteter under den här tiden du ökar på arbetstiden, säger han.

Att bakslag kommer att komma är inte en fråga om när, utan i vilken skepnad, menar Giorgio Grossi. Men i motgången finns mycket information att hämta.

– Försök att inte värdera händelsen utan se det som en lärdom. Vad var det som gjorde att du började må dåligt? Och tänk likadant när du mår bra – vad är det som får dig att fungera?

När Anna Hildestam Jonsson skulle ut i arbetslivet efter sin föräldraledighet hade hon omvärderat mycket kring vad hon tyckte var värdefullt i arbetslivet. Rätt kultur och ledarskap blev viktigare än specifika arbetsuppgifter. Redan i rekryteringsprocesser har hon varit tydlig med sina prioriteringar: familjen kommer först, hon jobbar bara sina arbetstider och när hon ser strukturer som inte är hälsosamma så tar hon upp det.

– Jag ser det inte som en svaghet att säga till om det blir för mycket eller att påpeka när något är fel. Jag upplever att arbetsgivare är tacksamma för att jag är transparent med det jag behöver. Men det har krävts övning för att våga vara det, säger hon.

Men hälsa ligger också i betraktarens öga

Så när blir man frisk från en utmattningsdiagnos? Enligt Giorgio Grossi är det en knivig fråga. En lindrig krasch kan innebära att symptom försvinner ganska snabbt. Men hälsa ligger också i betraktarens öga.

– En person som känner av symptom vid överbelastning men ser dem som hjälpredor för att inte krascha igen kommer att leva ett gott liv och betrakta sig själv som rimligt frisk. En annan person med samma symtom kanske betraktar dessa som tecken på sjukdom, blir uppskrämd, går in i ältande av skuld och skam och mår därigenom väldigt dåligt.

– Att förlika sig med sakernas tillstånd och finna värden som ger livet mening efter kraschen är ett bra sätt att öka sin livskvalitet, säger han.

Även om Anna Hildestam Jonsson gärna hade fått sina erfarenheter på ett mindre smärtsamt sätt är hon tacksam för de lärdomar de gett. Att hon har blivit bättre på att sätta gränser, säga ifrån, vara tydlig och lyssna på kroppen. Om hon skulle möta sig själv i sin värsta period skulle hon lägga en tröstande hand på sin axel.

– Jag ser tillbaka på den personen med kärlek. Det var en människa som fick utstå mycket under kort tid och som inte hade verktyg att hantera det. Jag skulle säga att det inte är skamfyllt att vara där hon är och att det kommer att bli bättre.

Källa: https://kollega.se/stress/utmattningsdiagnos-av-stress-en-ensam-sjukdom

Kollega: Stress i Sverige - kvinnor drabbas allra hårdast

 Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på stress. Och det är kvinnor som drabbas hårdast.

Sjukfrånvaro på grund av ohälsa har ökat stadigt de senaste åren och står nu för närmare hälften av alla pågående sjukfall, visar statistik från Försäkringskassan. Foto: Robert Henriksson/SVD/TT.

Se diagram i artikeln

Sjukfrånvaro på grund av ohälsa har ökat stadigt de senaste åren och står nu för närmare hälften av alla pågående sjukfall, visar statistik från Försäkringskassan. Det är framför allt sjukskrivningar på grund av stress som ökar. Och utmattningssyndrom är den vanligaste diagnosen.

Varför det är så har flera förklaringar. Den ekonomiska konjunkturen, regelverk och lagstiftning är några saker som påverkar.

- Det man också brukar lyfta fram är förändrade psykosociala arbetsvillkor till följd av exempelvis nedskärningar. Det var bland annat detta som förklarade höga sjukskrivningstal i slutet av 1990-talet, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Färre sjukskrivna under coronapandemin

Under pandemiåren gick dock siffrorna ner tillfälligt.

– Många inom tjänstesektorn kunde jobba hemifrån och fick ihop sina livspussel. Andra var permitterade och behövde inte sjukskriva sig. Ytterligare en del var nog sjuka, men jobbade ändå eftersom de kunde vara flexibla hemifrån.

Efter att anställda börjat komma tillbaka till sina arbetsplatser har dock siffrorna gått långsamt åt fel håll igen. Mellan 2019 och 2022 ökade antalet personer som var sjukskrivna med en stressrelaterad diagnos med 13 procent. Av dem var majoriteten kvinnor.

– Vi pratar ibland om dubbel eller till och med trippelarbetsbelastning. Utöver ett krävande arbete kanske man har fått barn senare i livet och plötsligt är man i ett stadie där barnen i förskoleåldern ska vabbas och ens föräldrar blivit så gamla att de behöver omvårdnad. Här visar forskningen att kvinnor få dra ett stort lass.

Många kvinnor jobbar i verksamheter där de inte har inflytande över sin arbetsmiljö eller arbetstid, vilket kan vara en av förklaringarna till de ojämlika siffrorna.

Ökade sömnbesvär en stark indikation på stress 

När Försäkringskassan gjorde en undersökning om sömnbesvär i början av 1990-talet uppgav 12 procent av både män och kvinnor att de hade svårt att sova på grund av tankar på jobbet. 2013 hade kvinnorna kört om männen rejält, då 28 procent av kvinnorna hade sömnbesvär på grund av sitt arbete, medan endast 20 procent av männen hade samma problem.

– Ökade sömnbesvär är en av de skarpaste indikationerna på att det har skett en förändring över tid när det gäller den psykiska hälsan. Sammantaget kan vi också se att arbetsbelastningen legat på en högre nivå sedan 90-tals krisen och att vi fått ett annat arbetsliv, Ulrik Lidwall.

Att siffrorna nu går åt fel håll igen tror han delvis beror på en eftersläpning av pandemins arbetsinsats.

– De yrkesgrupper som gjorde stora insatser under pandemin fick inte återhämtning och det visar sig nu. De förebyggande insatserna kommer att vara en avgörande faktor för att vända siffrorna, säger Ulrik Lidwall.

Majoriteten kvinnor som sjukskrivs för stress

• 79 procent av alla stressrelaterade sjukfall utgörs av kvinnor.
• 46 procent av alla diagnoser utgörs av stressdiagnoser.
• 193 466 personer var sammanlagt sjukskrivna i november 2022. Av dem utgjordes 89 789 av stressdiagnoser.
• För sjukskrivning i psykiska sjukdomar ligger genomsnittet på 75 dagar. 43 dagar är genomsnittet för sjukskrivning när det gäller alla sjukdomar.

Källa: https://kollega.se/stress

Kollega: Stress skördar nästan 800 liv om året

Varje dag dör mellan åtta och nio personer av sitt jobb. Det menar Arbetsmiljöverket som i en ny kunskapsöversikt bland annat visar att 772 personer årligen mister livet i förtid på grund av stress.

Stress på jobbet beräknas leda till nästan 800 fall av arbetsrelaterade dödsfall per år, enligt Arbetsmiljöverket. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Årligen dör mellan 30 och 50 personer i olyckor på svenska arbetsplatser. Men betydligt fler mister livet i så kallade arbetsrelaterade sjukdomar – omkring 3000 personer sammanlagt beräknas dö i förtid på grund av det de exponeras för på ohälsosamma arbetsplatser.

– I dag kommer åtta, nio personer att dö en för tidig död på grund av vad de utsatts för i jobbet. Det är oacceptabelt att folk dör i förtid på grund av arbetet när vi vet att mycket går att förebygga, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Skiftarbete, motoravgaser, asbest och damm är stora arbetsmiljöbovar som påverkar hälsan så pass att man löper stor risk att dö i förtid, visar Bengt Järvholm, forskare vid Umeå universitet, i kunskapsöversikten Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, som han gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Men stress orsakad av hög arbetsbelastning i kombination med att inte kunna påverka arbetsuppgifterna, är ännu mer fatalt för hälsan – 772 personer  uppskattas årligen mista livet på grund av stress. 

Samband mellan självmord och mobbning 

Bengt Järvholm fick också uppdraget att titta på sambandet mellan mobbning och självmord och han konstaterar att en av tio utsätts för mobbning i arbetslivet. Enligt ny forskning finns det samband mellan var tjugonde fall av självmord och mobbning på jobbet.

– Det är kanske samma antal som begår självmord på grund av att man kränks eller mobbas på jobbet, som mister livet i dödsolyckor, säger Bengt Järvholm.

Kunskap är a och o när det handlar om att minska och förebygga stressen, enligt Bengt Järvholm, som också anser att god arbetsmiljö skulle kunna vara ett kriterium vid upphandlingar och investeringar.

–  God arbetsmiljö är lönsamt, det är forskarna överens om, säger Bengt Järvholm.

Källa: https://kollega.se/arbetsmiljo/stress

Herregud & Co

 

Källa: Herregud & co

Pauser

Det här med pauser och att dra i handbromsen är svårt, oerhört svårt framför allt för mig som tar in det dåliga samvetet i processen. När det självklara är att jag måste på grund av sjukdom så tar det emot och jag får ångest av att sjukanmäla mig. Något som alltid har funnits inom mig sen barnsben. 

Under den senaste veckan har det varit så, halsont, snorig och inte känt mig iform helt enkelt. Dessutom är jag så trött. Tror inte jag sovit så mycket som jag gjorde under den senaste veckan eller under veckorna innan. Är totalt däckad när jag vaknar till lite väl sent på morgonen. Känslan är att jag kan sova minst i ett par timmar till utan problem. 

Fast det är så självklart att jag är sjuk, malar det inom mig att jag borde kunna jobba, att jag inte är sjuk, att omgivningen tror att jag skolkar. Hela tiden känslor från vad jag tror omgivningen tänker. Högkänsligheten spökar och får mig velandes istället för att känna mig säker i mitt beslut om vad som är rätt och fel. Det här tar kol på mig även om jag har blivit bättre på att stänga av rösterna utifrån. 

Idag skulle jag arbeta, allt var förberett men så igår kväll kom övertrötthets syndromet som jag inte kan förklara på något annat sätt än att hela kroppen späns upp, darrar och fryser. När jag la mig ner på kudden och blundade skjuter tusentals blixtrar fram för mitt inre. Intryck som exploderar innanför mina ögonlock.

Jag bytte ställning flera gånger, la mig på spikmattan, tog på hörselkåpor, gick på toa, tog på mig mer kläder, tog av mig kläder. Hela mitt inre var i uppror och jag kunde inte somna alls. Tiden närmade sig 2, 3, 4, 5 då hade jag fortfarande inte somnat och stressen intog mig allt mer. När väckarklockan väl ringde kändes det omöjligt att kliva upp ur sängen. Förkylningen hängde kvar, lika så darrningarna i kroppen. Att då ta beslut om att vara hemma en dag till kändes oerhört svårt. Men nu sitter jag här, hemma i vardagsrummet med dåligt samvete att jag inte masade mig iväg. 

Hela tiden dåligt samvete för någon annan, än att njuta av att jag inte tvingade med mig när kroppen inte orkade. 

Boktips

 HJÄRNTRÖTT - Min resa tillbaka till livet En berättelse om min väg tillbaka till livet, ifrån en mycket svår utbrändhet. Från att ha varit en stark och fullt fungerande människa med många bollar i luften till att bli mycket liten, rädd och skör och där jag får uppleva hur sårbart mitt liv och min kropp är.

Upplevelsen av att rasa helt i kropp och själ samt vilken enorm svårighet och ett mycket långt och mödosamt arbete att ta sig tillbaka till livet. Svårigheterna man stöter på när hjärnan inte längre orkar. Men även hur viktigt det är med stöd tro och hopp för att läka sig frisk igen. 

Ni får följa med på min resa genom "ups and downs" där jag hittar verktygen att hjälpa min stackars överbelastade hjärna att sakta få läka. Den fantastiska upplevelsen att mot alla odds få sin revansch och att få förmånen att hitta ett nytt bättre och mer harmoniskt liv. Att njuta av det lilla och att fånga dagen. Att tillåta sig att vara i nuet - Idag är idag.

Länk: https://www.bokus.com/bok/9789189286276/hjarntrott-min-resa-tillbaka-till-livet/

Är det så här det känns att leva? Har jag glömt hur det var?

Sju år efter sitt utmattningssyndrom berättar Emma personligt om livet som är nu. Om trygghet, mod och ny energi. Men också om hjärnspöken, förvirrande tandborstar och ambulansbesök.

Våga leva igen är den fristående uppföljaren till Emma Holmgrens första bok Våga vara rädd som sålt i 15 000 exemplar och beskrivits som en av de bästa böckerna om utmattningssyndrom. I denna bok är det Emmas personliga berättelse som är i fokus, för att ge hopp om det friska livet efter ett utmattningssyndrom. 

Länk: https://www.bokus.com/bok/9789198528862/vaga-leva-igen-efter-utmattningssyndrom/

Den ofattbara hjärntröttheten handlar om det vi i dagligt tal kallar hjärntrötthet men som i själva verket är en energilöshet och en känsla av orkeslöshet orsakad av sjukdom eller skada. Boken ger en introduktion till vad hjärntrötthet egentligen är, hur hjärntrötthet uppkommer och hur tillståndet kan diagnostiseras och behandlas. Bokens många korta personliga berättelser är avsedda att ge en djupare förståelse för vad hjärntrötthet innebär och hur det faktiskt upplevs att vara hjärntrött.

Boken vänder sig till studenter inom vården, till vårdpersonal i primärvården och inom kommunal verksamhet, som hemtjänst och boendestöd, samt till myndigheter såsom Försäkringskassa och försäkringsbolag. Självklart vänder vi oss även till drabbade och anhöriga och till alla andra som önskar fördjupad kunskap och förståelse. Vi hoppas att denna bok ska öka medvetenheten och kunskapen om hjärntrötthet och inspirera till vidare forskning.

Länk: https://www.bokus.com/bok/9789144136547/den-ofattbara-hjarntrottheten/

Förändringens tid

Det gamla året har precis klingat ut och ett nytt har tagit sin början. Ett nytt år som inte kommer vara det andra likt. Ett år med nya möjligheter och utmaningar, men samtidigt en tid för förändring. 

För inom mig lockas något nytt, att jag är redo för nästa steg. Att jag är redo att gå vidare mot något jag ännu inte vet svaret på. Jag strävar efter mer utmaning, mer tankeverksamhet och sociala sammankomster. Något som väcker min energi ytterligare och bara det signalerar friskhetstecken. 

Källa

Under året som gått har jag blivit allt starkare både fysiskt och mentalt tack vare att jag kan förlita mig på min kropp och dess förmågor allt mer. Rädslorna som kom med utmattningen börjar sakta minska, i det börjar jag våga utmana mig allt mer. 

En styrka som blev markant när kärleksrelationen hamnade i gungning var att jag stod upp för det jag trodde på. Även om de flesta omkring mig tyckte det motsatta så vek jag inte för att "behaga" omgivningen. Jag körde inte över mig själv den här gången, utan jag höll fast i min tro och släppte inte taget om den. Det är något jag är stolt över. 

En annan styrka är att min fysiska förmåga har åter intagit min kropp till min stora glädje. Från att knappt klarat av att sätta den ena foten framför den andra och sen ta mig ut på promenad till att nu gå närmare 20 000 steg om dagen. Det om något är stort. 

Jag har gjort oerhörda framsteg under året och åren som gått, framsteg som jag inte trodde var möjliga men som nu är det fast jag knappt förstår det själv. Framför allt har jag lärt känna mig själv under den här tiden. Hur jag är som person, vad jag behöver och inte behöver, i det har jag accepterat mig själv på ett nytt sätt. Bara det är stärkande. 

Nu är det alltså dags att välkomna det nya året med önskningar och förhoppningar. Mitt mål för det här året är att stärka mitt inre ytterligare, att våga ta mig ut på okänd mark, öka min kreativitet, pausa oftare, njuta av tillvaron och börja skriva på boken som inte gör annat än att pocka på min uppmärksamhet. 

Vilka förväntningar och önskningar har du för det nya året?

Bilder från Google.