Så stöttar du en vän i kris

Vem tar emot dig när du faller?

Måste man vara FRISK för att få vara med?

Anhörig till utmattad

Men hur är man en bra vän eller partner när utmattningen är ett faktum?

Du måste läsa på om stress:

Läs på om vad stress är, och ta reda på vad det betyder för den som är drabbad. Tala så öppet du kan med honom eller henne om det; ju mer du vet, desto bättre stöd kommer du att kunna ge. Lyssna på Prestationspodden, speciellt avsnitt angående anhörigproblematiken:  Anhörig till utbränd där får du ta del av flera personers resor inom stress.

Lyssna – ordentligt!
Lyssna och var där när din vän pratar. Lyssna inte bara med ena örat, då är det bättre att inte lyssna alls. Bli inte upprörd för hon/ han säger för 10.000 gången att hon/ han är trött. Vissa dagar är det kanske det ända som sägs.

Ha tålamod

Stress och utmattning tar lång tid och läka. När du väl tror att nu är det bra så kan det komma ett bakslag då hon/ han är helt slut. Din vän kommer ha många bakslag innan denna resa är över.

Håll personen sällskap

Var med din vän men inse också att den behöver egentid. Bli inte ledsen om du blir avisad. Utmattningen gör att man behöver lugn och ro. Minsta samtal kan vara jobbigt för den utmattade.

Ta hand om dig själv också!
Många som varit med när en partner går in i väggen går till slut in i väggen själva.
Du kommer kanske behöver sköta allt nu, hemmet, barnen, bilen räkningarna och jobba. Se till att hitta din egna outlet. Någon att prata med eller en träningsform.

Acceptera er situation och att din partner inte har någon kraft. Det kommer ta tid innan kraften är tillbaka.

Släpp på perfektion Just nu är inte allt som vanligt. Hemmet och livet måste inte vara perfekt.

Sprid detta inlägg till personer som behöver veta mer om utmattning.

Boka mig som coach/ stresscoach: Caroline@prestationspodden.se

Följ mig på Instagram där jag är mest aktiv: @carolinenorbeliecoaching

Lyssna på Prestationspodden finns itunes

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/anhorig-till-utmattad/

Hjälpsam för vems skull

Tankar om utmattning: Hjälpsam - för vems skull?

Låt säga att man har en person i sin närhet som är sjuk. Låt säga att man faktiskt bryr sig och vill hjälpa till. Vore det inte bra om man då lyssnar på den som är sjuk och hör vad den vill ha hjälp med?

För mig som sjuk finns det inte mycket extra energi över varje dag. Ibland ligger man på minussidan redan från start och kommer inte ikapp ens på flera veckor. Att då behöva hantera bekanta som tar sig rätten att lägga sig i och kommentera ens livsval just i den stunden är inte vad jag behöver.

Jag hör vad du säger. Men nej, jag behöver inte åka till Spanien på pilgrimsvandring. Kanske har jag lust med det senare, men inte nu. Vill du åka så får du göra det utan mig. Jag förstår att det är bra. Ur många aspekter. Att finna sig själv, att utmana sina gränser och se hur man reagerar på olika utmaningar man ställs inför.

Det är bara det att du är frisk. Du gör ett aktivt val att jobba med dig själv under den här perioden som du avsätter för det. Jag å andra sidan är sjuk. Jag tvingas jobba med mig själv hela tiden. Med att finna nya gränser för min psykiska och fysiska förmåga. Det var inget jag önskade, utan jag blev tvungen att gilla läget. Hela mitt liv är som en enda lång lektion i mindfulness-meditation. Jag kan inte göra någonting utan att vara här och nu. Det är en livsstil som andra kan välja, men som jag blivit tvungen att acceptera. Mitt liv kräver tålamod och ödmjukhet gentemot mig själv på ett sätt som jag aldrig kunnat föreställa mig.

Det är som lökens lager-på-lager-princip. Så snart jag tror att jag kommit på en lösning på något, eller lärt mig en viktig läxa kring mitt mående, börjar man skala av nästa lager. Ärligt talat så vet jag inte hur många lager det finns i min mentala lök. Den här personliga utvecklingen bara fortsätter och fortsätter. Jag behöver inte åka på fjällretreat, pilgrimsvandringar eller yogaresor för att göra det arbetet. Måhända kan det vara trevligt att åka på semester, men när du ger mig råd utifrån dina egna behov kan du inte bli irriterad när jag inte svarar som du hade önskat.

Källa: http://tankaromutmattning.blogspot.se/2017/12/hjalpsam-for-vems-skull.html?m=1

Att vara anhörig

Livet är tufft som det är, livspusslet alltså. Finnas där för barnen, för dig själv, för hemmet och för jobbet. När helt plötsligt ens partner kraschar blir det minst sagt tufft. Allt fokus är på den som har bränt ut sig. Och ofta blir det så att den som står bredvid får hålla tillbaka med allt. På toppen av detta får denne ta hand om barn och ta över alla uppgifter som tidigare skötes av den andre. Egentligen i en perfekt värld borde båda få komma och prata med någon coach eller terapeut om vad som händer.

Båda borde få stöd i vad som är bäst i denna situation och vilka gränser man bör sätta för att det ska bli bra för båda.

När kraften kommer tillbaka till den som bränt ut sig så är det inte ovanligt att den andra kraschar. Ett resultat av den anhöriga inte har hunnit bry sig om sig själv och fått axla hela familjen. Nästa avsnitt i Prestationspodden intervjuar vi en anhörig. Hon beskriver detta så bra.

5 TIPS:

Ta hjälp Om du kan och har råd, hitta någon att bolla dina tankar med, så du kan få hjälp med gränssättning och ventilera vad du går igenom. Och så att du kan få stå i centrum en stund.

Lyssna till din partner Du kan inte förstå allt men lyssna räcker långt. Din partner har antagligen ett enormt behov av att prata för att försöka förstå vad som hänt.

Acceptera er situation och att din partner inte har någon kraft. Det kommer ta tid innan kraften är tillbaka.

Släpp på perfektion Just nu är inte allt som vanligt. Hemmet och livet måste inte vara perfekt.

Må bra rutiner: Håll fast vid det som får dig att må bra, släpp inte din träning eller det du brukade göra innan kraschen.

Din partner kommer inte bli som förr igen. Han/ hon kommer förmodligen utvecklas mycket på det personliga planet, få insikter om livet och verktyg att ta hand om sig själv bättre. (Så brukar det se ut, ingen garanti)

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/

8 viktiga råd till dig som har en utbränd vän eller kollega

Många har en kompis eller kollega som drabbats av utmattning. Och det kan vara svårt att veta hur man bäst kan hjälpa. Här kommer åtta råd som bygger på intervjuer jag gjort med personer som varit utmattade – samt råd från psykologer.

8 råd till dig som har en utbränd vän eller kollega

1: Hör av dig. Om vi inte själva varit med om något som påminner om det vår vän eller kollega går igenom, är det lätt att känna att man inte har något att komma med. Man kan vara rädd för att göra fel, eller för att störa. Och så gör man inget alls. ”Hon hör väl av sig när hon mår bättre” är en vanlig tanke. Men när man är utbränd orkar man inte det. Istället kan effekten bli att man känner sig ännu mer utlämnad, glömd och ensam.
Och det handlar inte om att komma med några magiska lösningar, för sådana finns inte. Så: Hör av dig. Fråga hur personen mår, tala om att du finns där. Det behöver inte vara mer än så. Då visar du att du vill stötta, att du är en verklig vän. Det är bättre att skicka ett sms eller ett mejl där man skriver att man tänker på personen, än att inte göra något alls. Glöm inte heller att bjuda med din kollega på jobbets julmiddag, konferens och så vidare. Vad tydlig med att hon eller han får göra som hon vill, men är varmt välkommen.

2: Ha tålamod. När man är utmattad har man som sagt ofta inte kraft att höra av sig. Den lilla energi man har måste gå åt till att ta hand om sig själv, i det svåra läget som är just nu. Eftersom stressnivån är så låg just nu, för din vän eller kollega, kan det vara urjobbigt att dessutom behöva känna att man borde höra av sig – eller ens svara på sms på en gång. Ett bra sätt kan helt enkelt vara att fråga: ”Hur vill du att jag visar att jag finns här för dig? Är det okej om jag skickar ett sms/ringer en gång i veckan och kollar läget? Du behöver bara svara om du orkar, alternativt sms:a en emoji som bekräftelse på att du fått messet.

3: Tona in din väns behov. Ofta i en vänskap finns det oskrivna regler, som att man hör av sig varannan gång och så vidare. Man har också ofta vanor ihop, som att gå på ett visst café, kubba eller ta power walks. Allt det är inaktuellt i nuläget. Det har inget med dig att göra, så ta inget personligt. Orsaken är att som utmattad är man ofta extremt känslig för ljud, ljus och många intryck. Om ni bokar in att ses så var tydlig med att din vän får boka av med kort varsel. Och det är ofta bättre att ses i lugna miljöer, än stimmiga. Om din vän orkar ses kanske du kan komma hem till henne eller honom en stund? Om hon inte orkar sitta och prata kanske ni bara kan hänga ihop ett tag? Att förutsättningslöst träffa människor som bryr sig om en, och uppskattar en för den man är – oberoende av hur man mår, ökar tryggheten och det inre lugnet.

4: Dra med din vän eller kollega ut – lite försiktigt. Som utbränd behöver man som sagt ta det lugnt, men efter ett tag är det också viktigt att successivt våga utsätta sig för lagom utmaningar (som man själv vill göra). Föreslå till exempel att ni ska gå ut och gå. Och låt din vän bestämma promenadens tempo och längd. Hellre naturen än stan. Föreslå gärna roliga saker, då och då, som ger möjlighet för din vän att tänka på annat en stund. En utställning, fika på ett lugnt kafé?

5: Lyssna, fråga och prata om ditt och datt. Som utmattad ställs man inför ett uppvaknande, där man tvingas ifrågasätta sina värderingar, sin självbild och hela världsbild. Man behöver gå igenom och bearbeta relationer, ofta känner man skuld både gentemot andra och sig själv – hur man kunde pressa sig så hårt – eller att ingen såg vad som höll på att hända. Kom ihåg: Du behöver inte säga så mycket. Fråga och lyssna. Visa medkänsla med blicken. Om du vill, och det känns okej för din vän, kan du visa att du finns där genom att lägga en hand på axeln, eller ge en kram. Kravlös fysisk närhet är läkande, och har en lugnande effekt. Många utbrända kan också tycka att det är jobbigt att ständigt behöva svara på frågan: Hur mår du? Fråga om det är okej att du frågar just det. Och prata också om ditt och datt, det kan vara skönt och avkopplande.

6: Ta det lite lugnt med dina egna problem. Ofta i en vänskapsrelation är det som sagt en balans som råder, där man turas om att fråga och berätta om vad som hänt, hur man mår och så vidare. Det kommer att bli så igen. Men i nuläget blir din vän lätt överbelastad med intryck. Berätta gärna lite om dig själv också, men inte för mycket. Det kan lätt bli övermäktigt för din vän – i nuläget.

7: Skilj på dina egna och din väns känslor. Vi människor kan känna empati och medkänsla tack vare att vi drar paralleller till egna upplevelser och känslor. Självfallet kan det ibland vara oerhört jobbigt, det är ju jobbiga känslor, som ångest och rädsla vi påminns om. Vi människor är programmerade att försöka undvika obehag, och därför kan vi reagera på våra egna känslor med rädsla: Vi orkar inte lyssna utan kommer snabba förslag på lösningar, väljer att bara prata om annat eller hör inte av oss alls.
Kan vi vara medvetna om det här blir det lättare att orka vara i det som väcks inom oss själva. Och att påminna oss om att det är känslominnen, och inget akut som hände oss här och nu. Då blir det lättare att fokusera det man fått höra, och låta ens egna känslor finnas där bara. Påminn dig om att det är en naturlig del i att vara en empatisk människa; nämligen att orka vila i den egna ångest som väcks av andras upplevelser – och inte blanda ihop den med det man får höra.

8: Ta inte på dig ansvaret. Är man empatisk kan man bli så engagerad i andras problem att det blir för mycket. Till slut känns det nästan som om man inte är huvudperson i sitt eget liv längre. Känner man att det varit för intensivt och att man behöver vila, och ta hand om sitt eget liv ett tag, så är det självfallet okej. Det är viktigt att ta hand om sig själv också, och inte ta över ansvaret för hur andra mår. Din väns tillfrisknande hänger inte på dig. Du kan finnas där som ett stöd. Men du kan inte bli din väns personliga coach, som alltid är tillgänglig. Sätt gränser runt dig själv när du behöver.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/8-viktiga-rad

"Hjälp, min partner är utbränd - vad ska jag göra?"

Ni lever ett liv ihop, ni delar på allt, hämtar barnen, tar hand om tvätten, hetsar till barnens aktiviteter, handlar mat och peppar varandra när någon av er är ledsen. Tills en dag då allt vänds upp och ned. Din partner kan inte resa sig upp ur sängen. Du tänker i panik att detta måste vara tillfälligt. Men tyvärr han ligger där i dagar, som blir veckor, som blir månader. Väl uppe på benen kan han inte ens gå och hämta barnen för han är fortfarande för svag. Du kommer hem från ett krävande jobb och ser att inget i hemmet är gjort. Han sitter bara där apatisk och du får stressa i väg för att hämta barnen, handla maten och göra allt.

Så här kan det se ut när en i familjen bränner ut sig, det blir en jättekris för båda. Det är flera som skriver till mig om att de har en partner som bränt ut sig och undrar vad de ska göra.

Här är några av mina tips:

• Förståelse Det är viktigt att du förstår att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom. Ta sjukdomen på fullaste allvar, precis som du skulle gjort inför vilken annan allvarlig sjukdom som helst.
• Acceptans Det är så här just nu, din partner är sjuk i utmattningssyndrom. Just nu får du dra ner på dina krav och förhoppningar på tillvaron. Strunt i dammtussarna och acceptera att disken står lite väl länge. Din partner måste få tillfriskna i sin takt. Det är jobbigt men det kommer inte vara för alltid.
• Ta hjälp Nu är det dags att ta hjälp av vänner, far- och morföräldrar med barnpassning och allt annat ni kan tänka er. Har ni råd utnyttja tjänster som underlättar ert liv som t.ex matkassar och städhjälp så gör det.
• Ta plats Självklart ska du finnas för din partner, lyssna och peppa men kom i håg att du är också viktig. Se till att du tar plats och att ni fortfarande talar om dig och vad som händer dig i ditt liv.
• Stärk dig själv Nu är det viktigt att du stärker dig själv, vad kan du göra för att du ska samla så mycket energi som det går? Promenad till jobbet? Meditation? Träffa vänner?
• Ilska Det är okej att vara arg och besviken för att du behöver ta ett så stort lass. Kanske ska du ta hjälp av någon professionell coach eller terapeut?
• Barnen Vad säger man till dem? Var ärlig. Berätta precis som det är. Barn förstår mycket mer än vad du tror. Och det du inte berättar det försöker barnen luska ut själva.

Det kommer bli bra. Detta är en period i ert liv som är tuff. Men den varar inte för alltid. Det här är en tid, då ni båda får många viktiga lärdomar om livet. Och ofta så kommer ni varandra närmre. Jag har även möt personer som fått större tacksamhet, större närvaro, mindre stress och medvetna prioriteringar.

Ta hand om dig och håll ut!

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/hjalp-min-partner-ar-utbrand

8 viktiga råd till dig som har en utbränd vän eller kollega

"Min närmaste vän slutade höra av sig." "Jag blev inte medbjuden till jobbfesten". Ofta är vi så rädda att göra fel, som vänner och kollegor, att vi inte gör något alls när någon i vår närhet drabbas av utmattning. Här är 8 viktiga råd!

Många har en kompis eller kollega som drabbats av utmattning. Och det kan vara svårt att veta hur man bäst kan hjälpa. Här kommer åtta råd som bygger på intervjuer jag gjort med personer som varit utmattade – samt råd från psykologer.

1: Hör av dig. Om vi inte själva varit med om något som påminner om det vår vän eller kollega går igenom, är det lätt att känna att man inte har något att komma med. Man kan vara rädd för att göra fel, eller för att störa. Och så gör man inget alls. ”Hon hör väl av sig när hon mår bättre” är en vanlig tanke. Men när man är utbränd orkar man inte det. Istället kan effekten bli att man känner sig ännu mer utlämnad, glömd och ensam.

Och det handlar inte om att komma med några magiska lösningar, för sådana finns inte. Så: Hör av dig. Fråga hur personen mår, tala om att du finns där. Det behöver inte vara mer än så. Då visar du att du vill stötta, att du är en verklig vän. Det är bättre att skicka ett sms eller ett mejl där man skriver att man tänker på personen, än att inte göra något alls. Glöm inte heller att bjuda med din kollega på jobbets julmiddag, konferens och så vidare. Vad tydlig med att hon eller han får göra som hon vill, men är varmt välkommen.

2: Ha tålamod. När man är utmattad har man som sagt ofta inte kraft att höra av sig. Den lilla energi man har måste gå åt till att ta hand om sig själv, i det svåra läget som är just nu. Eftersom stressnivån är så låg just nu, för din vän eller kollega, kan det vara urjobbigt att dessutom behöva känna att man borde höra av sig – eller ens svara på sms på en gång. Ett bra sätt kan helt enkelt vara att fråga: ”Hur vill du att jag visar att jag finns här för dig? Är det okej om jag skickar ett sms/ringer en gång i veckan och kollar läget? Du behöver bara svara om du orkar, alternativt sms:a en emoji som bekräftelse på att du fått messet.

3: Tona in din väns behov. Ofta i en vänskap finns det oskrivna regler, som att man hör av sig varannan gång och så vidare. Man har också ofta vanor ihop, som att gå på ett visst café, kubba eller ta power walks. Allt det är inaktuellt i nuläget. Det har inget med dig att göra, så ta inget personligt. Orsaken är att som utmattad är man ofta extremt känslig för ljud, ljus och många intryck. Om ni bokar in att ses så var tydlig med att din vän får boka av med kort varsel. Och det är ofta bättre att ses i lugna miljöer, än stimmiga. Om din vän orkar ses kanske du kan komma hem till henne eller honom en stund? Om hon inte orkar sitta och prata kanske ni bara kan hänga ihop ett tag? Att förutsättningslöst träffa människor som bryr sig om en, och uppskattar en för den man är – oberoende av hur man mår, ökar tryggheten och det inre lugnet.

4: Dra med din vän eller kollega ut – lite försiktigt. Som utbränd behöver man som sagt ta det lugnt, men efter ett tag är det också viktigt att successivt våga utsätta sig för lagom utmaningar (som man själv vill göra). Föreslå till exempel att ni ska gå ut och gå. Och låt din vän bestämma promenadens tempo och längd. Hellre naturen än stan. Föreslå gärna roliga saker, då och då, som ger möjlighet för din vän att tänka på annat en stund. En utställning, fika på ett lugnt kafé?

5: Lyssna, fråga och prata om ditt och datt. Som utmattad ställs man inför ett uppvaknande, där man tvingas ifrågasätta sina värderingar, sin självbild och hela världsbild. Man behöver gå igenom och bearbeta relationer, ofta känner man skuld både gentemot andra och sig själv – hur man kunde pressa sig så hårt – eller att ingen såg vad som höll på att hända. Kom ihåg: Du behöver inte säga så mycket. Fråga och lyssna. Visa medkänsla med blicken. Om du vill, och det känns okej för din vän, kan du visa att du finns där genom att lägga en hand på axeln, eller ge en kram. Kravlös fysisk närhet är läkande, och har en lugnande effekt. Många utbrända kan också tycka att det är jobbigt att ständigt behöva svara på frågan: Hur mår du? Fråga om det är okej att du frågar just det. Och prata också om ditt och datt, det kan vara skönt och avkopplande.

6: Ta det lite lugnt med dina egna problem. Ofta i en vänskapsrelation är det som sagt en balans som råder, där man turas om att fråga och berätta om vad som hänt, hur man mår och så vidare. Det kommer att bli så igen. Men i nuläget blir din vän lätt överbelastad med intryck. Berätta gärna lite om dig själv också, men inte för mycket. Det kan lätt bli övermäktigt för din vän – i nuläget.

7: Skilj på dina egna och din väns känslor. Vi människor kan känna empati och medkänsla tack vare att vi drar paralleller till egna upplevelser och känslor. Självfallet kan det ibland vara oerhört jobbigt, det är ju jobbiga känslor, som ångest och rädsla vi påminns om. Vi människor är programmerade att försöka undvika obehag, och därför kan vi reagera på våra egna känslor med rädsla: Vi orkar inte lyssna utan kommer snabba förslag på lösningar, väljer att bara prata om annat eller hör inte av oss alls.

Kan vi vara medvetna om det här blir det lättare att orka vara i det som väcks inom oss själva. Och att påminna oss om att det är känslominnen, och inget akut som hände oss här och nu. Då blir det lättare att fokusera det man fått höra, och låta ens egna känslor finnas där bara. Påminn dig om att det är en naturlig del i att vara en empatisk människa; nämligen att orka vila i den egna ångest som väcks av andras upplevelser – och inte blanda ihop den med det man får höra.

8: Ta inte på dig ansvaret. Är man empatisk kan man bli så engagerad i andras problem att det blir för mycket. Till slut känns det nästan som om man inte är huvudperson i sitt eget liv längre. Känner man att det varit för intensivt och att man behöver vila, och ta hand om sitt eget liv ett tag, så är det självfallet okej. Det är viktigt att ta hand om sig själv också, och inte ta över ansvaret för hur andra mår. Din väns tillfrisknande hänger inte på dig. Du kan finnas där som ett stöd. Men du kan inte bli din väns personliga coach, som alltid är tillgänglig. Sätt gränser runt dig själv när du behöver.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/8-viktiga-rad

15 viktiga råd till dig som har en utbränd partner

Att drabbas av utmattning är inte bara en kris för den som direkt drabbas. Hela familjen som bor med den drabbade känner förstås också av det på olika sätt. Och det är vanligt att man som partner hamnar i en livskris, precis som den som är utbränd – men på ett annat sätt.

Annons

På Stressmottagningen i Stockholm möter man även nära anhöriga, eftersom de också behöver stöd och hjälp att förstå sina egna reaktioner.

– Det är ofta uppslitande och skrämmande att se sin partner så kraftlös. Att stå bredvid och inte kunna lösa det. Och plötsligt ställs också helt andra krav på en själv att ordna och fixa det mesta med barn och hem – sådant man delat på förut, eller så är man van vid att den andra gjort det mesta. Som anhörig kan man känna sig väldigt ensam, säger Kerstin Jeding, som är legitimerad psykolog på Stressmottagningen i Stockholm.

En vanlig reaktion är att det är svårt att förstå hur ens utmattade partner mår.

– Det går inte att förstå hur det känns att vara utmattad om man inte varit där själv. Dessutom kan det se olika ut för olika personer. Hur långt utmattningen gått innan man dragit i bromsen spelar också in. Ens partner kanske varit väldigt energirik, drivande och aktiv, och så plötsligt orkar hon eller han ingenting.

Samtidigt är det vanligt att man som utmattad är rädd för att inte bli förstådd. Man kan känna skuld, skam, misslyckande och en rädsla för att inte räcka till, att inte duga. Därför är det, som anhörig, viktigt att inte ifrågasätta. Ena dagen kan den som är utmattad känna sig lite piggare och orka en del, dagen efter kan personen känna sig helt ur fas och bara behöva ligga och vila. Det här kan vara svårt att förstå – liksom att den som är utmattad orkar göra vissa saker, men inte andra.

Läs hela artikeln här:  http://www.mabra.com/15-viktiga-rad-till-dig-som-har-en-utbrand-partner/

Läs resterande punkter här: http://www.mabra.com/15-viktiga-rad-till-dig-som-har-en-utbrand-partner-fler-tips/

11 saker du inte ska säga till någon som är utbränd

Har man inte själv varit utbränd är det naturligtvis omöjligt att föreställa sig hur det är. Därför är det så viktigt att vara medveten om att ”jag kan bara ana hur det känns” när man möter människor som är med om något som man själv aldrig varit. Annars riskerar man att säga saker som känns dömande och förminskande för den andra – även om det inte alls är ens mening.

Annons

Samtidigt ska man inte vara rädd för att säga eller göra ”fel”, då riskerar man att hamna i ett läge där man slutar höra av sig eller undviker att ställa frågor om hur den andra mår. Därför, för att du ska känna dig trygg som vän, kollega och anhörig, kan den här listan vara en hjälp på vägen.
Råden är hämtade från mina egna erfarenheter, när jag var utbränd för 15 år sedan, intervjuer jag gjort med personer som varit utmattade samt psykologer som jobbar med utmattningssyndom.

Läs hela artikeln här: http://www.mabra.com/11-saker-du-inte-ska-saga-till-nagon-som-ar-utbrand/

5 saker du aldrig borde säga till någon som är stressad

Vi vill alltid väl, men ibland blir det fel när vi försöker hjälpa en vän som stressat för mycket.
 Här är stressexpertens fem formuleringar du bör se upp med – och hur du kan tänka i stället.

När någon i vår närhet är stressad vill vi gärna hjälpa till. Men våra råd och tips kan i stället göra personen ännu mer stressad, menar stressforskaren Dan Hasson.

Han liknar det vid att den stressade personen upplever att den blir jagad av ett monster.

– Om jag då ställer mig i vägen och säger att personen måste sakta ner och ta det lugnt, kommer den att göra det då? Nej, det enda sättet att få den personen att självmant sakta ner är att skydda den från monstret och göra det ofarligt, förklarar Dan Hasson.

Att hjälpa någon med sin stress kräver tålamod och planering, menar han.

– Hur kan jag hjälpa utan att kränka? Vill du verkligen hjälpa någon behöver du vara tålmodig och kärleksfull och försöka inspirera och motivera att gå i rätt riktning enligt minsta motståndets lag.

Här är fem saker vi bör undvika att säga till någon som är stressad – och vad vi kan säga i stället.

1. Alla typer av värderande råd

– Alltså, ”du måste lära dig säga nej, eller du borde göra si eller så”. De pekar ofta på att man är en dålig människa och upplevs som kritik. Många av de som går in i väggen är ambitiösa, snälla, hjälpsamma personer som redan är väldigt duktiga på att kritisera sig själva.

2. ”Du får inte vara så snäll mot alla”

– Att vara snäll är en bra egenskap, och om vi pekar på det som roten till ett problem riskerar folk att bli bittra och tänka ”man får ingenting för att vara snäll”, även om stressen minskar. I stället kan man lyfta fram det som en bra egenskap och säga att ”det är underbart att du är så snäll hela tiden, hur kan du vara snäll mot dig själv också?”

3. ”Du borde varva ner”

– När vi säger så vill vi hjälpa personen in i ett önskat beteende. Men det som händer är att vi ger den stressade personer ytterligare ett måste. Att däremot skapa en avkopplande situation, en spahelg eller vad som helst, och bjuda med personen får oftast en bättre effekt. Vi hjälper personen i rätt riktning enligt minsta motståndets lag.

4. ”Du kan bli stressallergiker resten av livet”

– Det är en myt att för mycket stress kan leda till att man blir allergisk mot stress. Att påpeka sådana saker är inte bara onödigt och osant, det kan bli en självuppfyllande profetia. Det är naturligt att vara extra stresskänslig under tiden man läker, men med rätt hjälp och stöd avtar känsligheten och många blir dessutom starkare. Däremot kan man ha en högre medvetenhet om situationer som är nedbrytande och negativa och det ska man vara tacksam för.

5. Alla typer av skrämselhistorier

– Det är lätt att tro att hemska historier om vad som har hänt med vänner eller kollegor som gått in i väggen ska fungera som avskräckande exempel. Problemet är att de oftast får motsatt effekt.

Artikel och bild är från:
http://www.mabra.com/5-saker-du-aldrig-bor-saga-till-nagon-som-ar-stressad/
Men denna artikel publicerades ursprungligen på Femina.

Förståelse

För att jag ska bli frisk behöver jag din förståelse och acceptans.

Jag behöver din trygghet och tillit att luta mig mot när jag själv inte kan lita på min egen kapacitet.

Jag behöver känna din kärlek för att få energi och känna lycka och glädje.

Både jag som du måste vara öppna och lyssna på hur vi båda mår och känner i sjukdomsförloppet inte ta saker personligt och inte heller för givet. 

Våga visa frustration utan påhopp för att inte samla på oss onödiga energier.

Tacka och ge varandra komplimanger och se till det som är bra och inte gnälla över saker som inte sker på ”rätt” sätt.

Man får faktiskt vara arg tillsammans på denna skit sjukdom.

(bild lånad)