onsdag 28 september 2016

Malou Efter tio: Stress, utbrändhet, utmattning

Så reagerar hjärnan och kroppen på stress


Överläkarna Anders Hansen och Stefan Branth berättar om hur allt från hjärnan till hjärtat påverkas av stress och vilka symptom det ger.


Doktorerna ger sina bästa råd för hur du blir frisk från utmattning.


Doktorerna ger sina bästa råd för hur du blir frisk från utmattning.

Var snäll mot dig!


söndag 18 september 2016

Herregud & co


Ät dig frisk – med antiinflammatorisk mat




Socker, margarin och rött kött orsakar låggradig inflammation i kroppen. Det kan leda till både hjärtsjukdom och depression. Men kaffe, grönsaker och lagom mycket vin skyddar dig.

Inflammation är en viktig del av kroppens immunförsvar. Men vårt högeffektiva försvar är inte orsakar   livsmedel som orr varje personerheller inteinte anpassat för dagens livsstil. Idag lever vi tre till fyra gånger så länge som våra förfäder och utsätts för helt andra typer av hälsofaror. Immunförsvaret som en gång räddade vårt liv har nu blivit ett potentiellt hot mot vår hälsa.

Fel livsstil ger inflammation
Felaktig kost, rökning och för lite motion gör vårt immunförsvar överaktiverat. Med tiden orsakar det låggradig kronisk inflammation i kroppen. Tillståndet ger inga tydliga symptom, men på sikt skadar det blodkärlen, ökar risken för diabetes och kan göra oss deprimerande. Det har också kopplats samman med cancer, hjärtsjukdomar, stroke och demens.

– Vid en inflammation ökar mängden cytokiner i kroppen, berättar överläkare Mats Humble. Det är immuncellernas signalsubstans. Cytokinerna påverkar hela kroppen men framförallt hjärnan. Det framkallar trötthet, sjukdomskänsla och kan göra oss deprimerade.

Magen är centrum
Att en inflammationsframkallande kost kan leda till depression uppmärksammades nyligen i en stor studie från Harvard School of Public Health. Studien visade att livsmedel som margarin, socker och rött kött ökar inflammationsgraden i kroppen. Grönsaker, kaffe, olivolja och vin i måttlig mängd fungerar istället antiinflammatoriskt.

– Vi vet idag att tarmflorans kvalitet har stor betydelse för inflammationsgraden i kroppen, säger Mats Humble. Det kan förklara varför kosten spelar roll.

Vad är det som gör att vissa livsmedel är inflammatoriska?
– Det beror på matchningen mot vårt immunsystem och vår metabolism, säger Mats. För vissa är gluten väldigt inflammatoriskt och för andra spelar det inte så stor roll. Andra livsmedel, till exempel socker, verkar vara inflammatoriskt för alla. Vår kropp har svårt att hantera det, helt enkelt.

Lagom är bäst
En kost som innehåller för mycket energi överlag är också förknippad med ökad inflammation.Kan man äta för mycket nyttig mat?

– Ja. Dels vet man att övervikt i sig ökar inflammationsgraden i kroppen, säger Mats Humble. Men även om man inte är överviktig är överkonsumtion inte bra.  Den nyttiga, antiinflammatoriska maten inte stimulerar oss däremot inte att överäta som den onyttiga maten ofta gör.

Kostlistorna är riktlinjer
Det kan vara svårt att undvika all mat som är inflammatorisk, menar Mats Humble. Däremot kan man se listorna över inflammatoriska och antiinflammatoriska livsmedel som riktlinjer.

– Till exempel behövs både omega-3, som är antiinflammatoriskt, och omega-6, som är inflammatoriskt, till en viss nivå i hjärnan. Men det ska vara en bra balans mellan fettsyrorna. I Sverige är det allra vanligaste att man äter för lite omega-3 och för mycket omega-6. De flesta kan därför förbättra sin balans genom att antingen öka intaget av omega-3 eller minska intaget av omega-6, förklarar Mats.

Hejdå apelsiner?
I vissa andra studier har citrusfrukter pekats ut som olämpliga. Samtidigt är de fulla med nyttiga vitaminer och antioxidanter. Kan andra hälsoaspekter väga upp att ett livsmedel är inflammatoriskt?

– Är man allergisk mot citrusfrukter ska man naturligtvis inte äta dem, säger Mats Humble. För andra är det nog inga problem att äta dem i lagom mängd.

– Det går att hitta positiva och negativa effekter för de flesta födoämnen om man letar i olika studier. Man måste se till helheten och sedan anpassa kosten efter individens behov.

Viktigt med varierad kost
Även forskarna bakom Harvard-studien underströk att kosten ska ses som en helhet. Det finns normalt inget livsmedel som ensamt påverkar graden av inflammation i kroppen. Du blir alltså inte sjuk så fort du äter något som är inflammatoriskt. Men de flesta skulle må bra av att minska mängden inflammatoriska livsmedel och öka mängden antiinflammatoriska, förklarar Mats Humble.

– Det är stor risk att man blir ”troende” kring det här. Men det kan också bli väldigt fel om man äter alldeles för ensidigt. En varierad kost är viktigt för hälsan.

Fakta

Antiinflammatoriskt – Ät mer:
Grönsaker – gärna fiberrika och grönbladiga
Bär
Frukt i måttlig mängd
Baljväxter
Mathavre
Kaffe – 3-4 koppar/dag
Vin – högst 1 glas/dag
Olivolja och rapsolja
Omega-3
Kokosfett
Nötter och frön
Kryddor som ingefära, kanel, gurkmeja och vitlök 

Inflammatoriskt – hoppa över:
Rött kött
Mjölkprodukter
Transfetter
Majsolja, solrosolja
Socker
Vitt ris
Raffinerat spannmål som vitt mjöl, vitt bröd, nudlar, pasta
Margarin
Omega-6

IFD-matens grundregler från Sanna Ehdin


Grönsaker. Välj färggranna ekologiska grönsaker. Ät lök, vitlök, chilipeppar, spenat, gröna grönsaker, sötpotatis, morötter och linser.
Undvik: Majs och potatis.

Fisk. Ät fisk minst tre gånger i veckan. Feta fiskar har extremt bra antiinflammatoriska värden.
Välj sill, makrill, vildlax, tonfisk, regnsbågsforell, sardiner och ostron.
Undvik: Odlad lax

Oljor. Välj först och främst ekologisk olivolja och rapsolja. Även hasselnötsolja, avokadoolja, hampfröolja och mandelolja är bra. Omega-3 är bra fett med inflammationsdämpande effekt  som, förutom i fisk, finns i kallpressad linfröolja.
Undvik: margarin, solrosolja, vindruvskärnolja, bomullsolja, palmkärnolja och vetegroddsolja på grund av att de innehåller mycket omega-6.

Kryddor. Välj de inflammationsdämpande kryddorna som är vitlök, lök, cayennepeppar, ingefära, gurkmeja, chilipeppar och curry. Samtliga örtväxter är också bra att använda.

Kött och fågel. Välj frigående (gräsätande) vuxna djur. Föda med gräs ger mer omega-3-fettsyror. Djur uppfödda på spannmål ger omega-6., alternativt krydda med IFD-kryddor.
Ät mindre ofta: Inälvsmat (extremt inflammatoriskt), kalv och lamm.

Frukt. Är lätt till milt inflammatoriskt på grund av fruktsockret så ät sparsamt, men eftersom frukt är näringsrikt och rensande så kan man äta en frukt om dagen.
Välj: Blodgrapefrukt, citron, rabarber, hallon och jordgubbar.

Nötter. Mandel, hasselnötter, pekannötter, macadamianötter och cashewnötter kan man med fördel äta varje dag. Undvik dock att äta för mycket, en del nötter har lågt IFD-värde på grund av att de innehåller omega-6.

Mejeriprodukter. Keso, kesella, yoghurt, färskost, fetaost och mozzarella går bra.
Undvik: sötad fruktyoghurt, glass och hård, lagrad ost.

Drycker. Morotsjuice, tomatjuice, svart eller grönt te, örtte, källvatten.
Undvik: saft och läskedrycker.

lördag 17 september 2016

Vitaminer och mineraler



Visste du att din trötthet kan avhjälpas med utomhusvistelse och att choklad- och godissug kan minskas med rätt mängd mineraler i kroppen? Kände du till att vitamin K koagulerar ditt blod, att kalcium är viktigt för benstommen och att folsyra hjälper till vid utvecklingen av spädbarnens nervsystem? Svenska befolkningen äter vitamintabletter som aldrig förr och vi på Vitamin och mineral vill öka förståelsen och kunskapen kring vad de olika vitaminerna och mineralerna bidrar med, var du kan hitta dem samt vad som händer om du äter för mycket eller för lite. Det är inte så enkelt att man köper vilket kosttillskott som helst. Vi har alla olika behov, och därför så gäller det att anpassa sitt vitaminintag efter den egna hälsan.

Vitaminer och mineraler tillhör den typ av ämnen som måste tillföras kroppen via kosten för att man inte ska råka ut för bristsjukdomar.

De tillhör båda kroppens byggstenar men behöver inte tillföras i lika stor mängd som gäller för andra näringsämnen som proteiner, kolhydrater och fett.

De flesta av de 13 vitaminer som behövs i kroppen tillförs på ett naturligt sätt genom vår dagliga föda.

Det gäller också mineralerna, som liksom vitaminerna tillförs i mycket små mängder. De går därför under den gemensamma beteckningen spårämnen.

Om födan av olika anledningar inte är tillräckligt varierad kan man råka ut för bristsjukdomar av olika slag. Precis som man tappar i muskelstyrka om man inte tillför kroppen tillräckligt med proteiner tappar man i motståndskraft mot vissa sjukdomar om man lider av vitamin- eller mineralbrist.

Läs om varje vitamin och mineral här: http://www.vitaminochmineral.se/

tisdag 13 september 2016

Energibrist bakom sjukdomar

"En friskprocess kräver energi, men när den väl är igång kan processen drivas av de krafter som frigörs under läkning. Ibland går en friskprocess via att man mår sämre under en period, och att man kanske till och med behöver bli ordentligt sjuk för att kunna bli frisk. Det är ett sätt för kroppen att rensa ur gamla slaggprodukter så att känslor som legat "nedsövda" under lång tid vaknar till liv. "

Citat ur boken Självläkande människan, sid 25.

Jag är idag tacksam för min krasch just för att den fått mig att reflektera över mitt liv. Den har gjort att jag känner mig starkare mentalt och framför allt har den gett mig en ny syn på livet.
Utan kraschen hade jag varit kvar på exakt samma ställe utan några förändringar. Nu däremot känner jag hur jag tar mig framåt till ett bättre mående.

söndag 11 september 2016

Energi

Under min värsta sjukdomstid fick jag höra att jag skulle spara energi och bygga upp min energi.

Men hur jag skulle gå tillväga förstod jag inte och någon vägledning fick jag inte heller. Att göra det som tidigare gett energi tömde mig nu istället.

Idag hittade jag bifogat i boken "Självläkande människan" detta hade jag behövt få vid denna tidpunkt som vägledning och hjälp.

Herregud & co


lördag 10 september 2016

Mamma är bara lite trött

Fick tips på denna bok som jag själv inte har läst än, så har du gjort det ge gärna en recension.



"Exakt vad det är som skaver vet Minna inte. Bara att det känns som att hon inte gör rätt, eller tillräckligt. Det är så mycket att hålla koll på - leva upp till - vad man får äta nuförtiden, hur barnen ska uppfostras, och sexlivet som ska vara på topp.

Minna fyller snart fyrtio. Runtomkring henne gör folk karriär. Själv jobbar hon som lärare. Den knappa fritid Minna har är schemalagd: träning, skjutsningar av barn, klassföräldrauppdrag, husrenovering, fredagsmys och middagsbjudningar.

En dag faller Minna ihop. Hon får diagnosen utmattningssyndrom och blir sjukskriven en längre tid. 

När Minna påbörjar sin arbetsträning möter hon Iris, en långtidsarbetslös konstnär. Iris har varken haft en fast anställning eller lyckats med sina konstnärliga projekt. Ändå finner hon livet både meningsfullt och njutbart. Till en början ser Minna på Iris med avsmak, men utan att hon själv vet hur det går till blir Iris hennes vän - kanske den första riktiga vän Minna någonsin har haft."

torsdag 8 september 2016

Våra älskade barn: "Kvalitetstid är mitt värsta ord"



Hur har ni det på förskolan? Maud Andersson tittar lugnt på mig och börjar berätta.
Hon har jobbat som förskollärare, med och för barn, sedan 1974.

"Det sägs alltid att förskolan är bra och att vi är fantastiska men då brukar jag ställa en fråga tillbaka:

"Vad är det som är bra?" Det där har blivit ett mantra liksom för att försäkra sig om att barnen har det bra. Men vi som jobbar vet ju hur det är. Övertron på förskolan är stor och föräldrarna har tappat tron på sig själva som ledare. De tror att någon annan tar hand om mitt barn bättre än mig. Hur bra än förskolan är, så är den aldrig bättre än föräldern när barnen är små. Undrar hur de ser på oss förskollärare, som några övermänniskor?

Efter ett år som föräldraledig säger föräldrar ofta, "nu är vi trötta, mitt barn behöver något annat".

På något sätt bygger föräldraledigheten så mycket nu på den vuxnes behov, inte barnets. Inskolningen sker under tre till fyra dagar. Kort och effektivt. Förr var det, vid inskolning, en personal som man knöt sig till, både föräldrar och barn, men när de kom nästa dag var kanske den personen sjuk och de andra i personalen okända. I dag är inskolningen annorlunda, man skolar in sig mot hela personalgruppen. Det klart att barnet gråter när de blir lämnade och föräldern går. Efter en stund slutar det, men det betyder inte att de är trygga. Föräldrar jobbar heltid numera, det innebär att små barn får en arbetsvecka på 45 till 50 timmar. Barn har inga rättigheter, ingen reglerad arbetstid eller semester.

Vi har 18 barn i gruppen, det är bara vid lunchen vi är tre personal, annars är vi två. Vi går omlott för att täcka upp våra öppettider. Går en och byter en blöja är man ensam med alla barn. Vi har inte förutsättningarna för att göra ett bra jobb.

Föräldrar vill gärna jag har deras barn i famnen när de går, att det ser bra ut, annars blir det svårt att jobba för dem. Men jag har ju inte barnet i famnen hela dagen. Strax efter kommer ju ett nytt. Det är lätt att små barn känner sig vilsna när vi ska gå ut, de blir påklädda och ställda utanför dörren när personalen klär på andra. Det kan ta ett tag innan de möter en vuxen. Ibland står barn vid grinden. De ser ju var föräldern gått ut. 72 barn delar på samma stora gård, två timmar på för- och eftermiddag.

Det är fyra avdelningar som samarbetar. Två förmiddagar har en avdelning planeringsmöte, då är det bara sex personal ute bland alla barnen. Men barn har ju bekräftelsebehov hela tiden.

Hur mår barn?

"Det är hela spektrat. Många mår bra, andra har mycket oro i sig och det blir mycket konflikter. Barn har blivit vana med ytliga kontakter och har lärt sig att om de behöver hjälp, till exempel bli torkad i rumpan, spelar det ingen roll vem det är, bara det är någon. Nästan inga barn i dag är blyga för vuxna.

Det är ju egentligen en process att möta en ny människa. Man kan tolka barn som att de är sociala och glada när de går på alla och frågar: "Hej, vad heter du?"

Men många barn bär en oro och rastlöshet. De är vidöppna och har inget eget skydd, integritet. De kan upplevas trygga men är ibland utan konturer, förstår du vad jag menar? Att de vet: Det här är jag.

Ibland har de svårt med spärrar, att veta, är det här okej?

När barnen får stora utrymmen, springer från det ena till det andra, stressar och har svårt att slå sig till ro. Jag stoppar ofta upp dem när de springer runt och frågar vad de leker. Men de vet inte. Om de får fortsätta att jaga varandra, ramlar till slut en och de andra kastar sig på och över. Då handlar det om vem som knuffade vem. De är trötta naturligtvis.

Här vilar alla på madrasser med avslappningsmusik i trekvart. Barnen slumrar till, det behöver de verkligen. Efter vilostunden så springer de inte lika mycket, de blir mer rofyllda och sätter sig med ett pussel eller någonting. Men det är inte vila på alla förskolor. Man kanske läser en saga, men då det är ju 10–12 barn som pratar och vill se på bilderna. Det är inte vila.

Föräldrarna har en övertro på att det är i förskolan man lär sig saker, matte och språk. Vi har fått ökade krav och arbetsuppgifter. Förr när Socialdepartementet var huvudman var inriktningen omvårdnad, nu är förskolan under utbildningsdepartementet och lärandet är i fokus. Vi är ett led i hela skolutbildningen. Kanske ska vi tänka trygghet först i stället och sedan bygga lärandet. Det är inte optimala förutsättningar för att genomföra de mål vi har. Vi vill att barnen ska ha inflytande över sin vardag, men det är andra saker än barnens behov som styr planeringen. Om barn ofta blir avbrutna i sin lek känner de till slut att det inte är någon idé att börja. Det kommer ett krav att man ska klä på sig och gå ut i stället.

Anknytning är väldigt viktig, framför allt upp till 3 års ålder. Det är egentligen så enkelt, så varför har det blivit svårt att förklara eller att förstå? Det är ju att vara närvarande med sitt barn. Här på förskolan finns det en stund när man byter blöjor, då det bara är du och jag, annars blir det inte speciellt mycket vuxenkontakt och det är många olika ansikten för barnen.

Efter en lång dag ser barnet som är ute på gården att föräldern kommer. Barnet tittar och ser ibland att föräldern försvinner igen, in för att packa ihop kläder och frågar efter strumpor. Kommer sedan ut till
barnet och säger att nu ska vi gå hem. Mötet, nu är det du och jag som gäller, saknas ofta.

En vanlig fråga är: "Vem hämtar mig i dag?" Förr hörde jag sällan den frågan. Barn har många kontakter och i bland nya familjesituationer. Pappa har en ny kvinna med nya bonussyskon.

När ett barn får ett syskon har föräldrarna rätt att behålla platsen på förskolan 15 timmar per vecka.

De tio första dagarna när bebisen kommit hem är det inte ovanligt att storasyskonet blir lämnat här hela dagarna, från åtta på morgonen till fyra på eftermiddagen, även när pappan är hemma.

Då är det lätt att barnet känner sig bortvalt och i väglämnat. Speciellt när man är riktigt liten, under 3 år, går det inte kommunicera och förklara sådana saker. En liknelse för att förstå känslan: Tänk dig om ens partner kommer hem med en ny fru, man är liksom utbytt. Den känslan blir starkare om man blir bortlämnad. Vi har en annan, en ny här som vårt fokus är på. Är man äldre, 5 år, kan man ha andra behov. Det ser tufft ut när nyblivna mammor kommer och bär sina bilstolar med små bebisar för att lämna in storasyskonet. Jag tycker att det måste vara jobbigt att packa sig i väg, ta på kläder och passa tider, lämna klockan nio och hämta klockan två. Här får de kriga med 17 andra barn om uppmärksamheten. Det är ett arbete för ett barn att vara i grupp.

Jag har stött på föräldrar som vill vara hemma men faller för trycket, för de hör att det rätta är att barnet är på förskolan. Såklart?! Föräldern törs inte tro på sig själv. Till och med en sköterska sa när någon fått storasyskon: "Men ska du inte lämna henne på förskolan ändå?" Varför säger de så? Det är den här övertron på förskolan och stimulans igen. Men det kan bli överstimulans och stress i stället.

Många föräldrar är väldigt noga med sina rättigheter och att använda dem. Först skaffar de barn, sedan är de måna om sin egentid.

Kvalitetstid är ett annat begrepp, det är mitt värsta ord. Kvantitet ska det vara. Efter en lång dag på förskolan kan föräldrarna komma och säga att nu ska vi göra något roligt. De kan då själva ha haft rätt lugnt på jobbet, inte haft det som barnet, stoj och stök hela dagen med alla ljud, moment och stimuli.

"Nu ska vi åka till badhuset", kanske de säger, där det ytterligare är buller och bång. Det är inte kvalitetstid. Ingen får ha tråkigt. Tråkigt kan man ha tycker jag. Det gör inget. Barn behöver vara med i det som är vardag, sätta på tvättmaskinen. Att skala morötter tillsammans med sitt barn kan vara det bästa man kan göra med sitt barn.

Barn upplever ju nästan aldrig hur man lagar mat i vardagen. Potatismos, vad är det? Här kommer den färdig i en skål. Inte ställer man sig när man kommer hem halvsex och gör riktigt mos, då blir det nog pulver. Vi har tur här som har eget kök, men inga barn får gå in dit. De flesta förskolor får ju maten levererad. Vi hämtar en matvagn med lock på skålarna. I lilla köket ute på avdelningen kan vi baka till jul, typ pepparkakor, men det är ingenting som vi gör till vardags.

Det är lätt att man som föräldrar börjar kompensera för all tid man varit borta. De frågar mycket, vill du ha det eller det, åka vagn eller gå, korv eller ost på mackan. När man själv är trött kan det vara skönt om någon bara sätter på en kopp te utan att fråga så mycket.

Barns behov är också att bara vara. De får så mycket stimulans, de har alla sinnen öppna hela tiden.

Ser okända saker och ansikten. Passerar Ica Maxi på hemvägen, somnar i bilen hem, äta, sedan är det godnatt."

Hur tror du barnen kommer att påverkas i det långa perspektivet?

"Det dröjer många år innan vi vet resultatet. Det vi ger kommer tillbaka på ett eller annat sätt. Om vi inte svarar på barns behov i dag, hur ska de som vuxna se vad andra har för behov? En dag ska de ta hand om oss när vi sitter på Björkbacka.

I slutänden är det en sak allting handlar om: Kärlek. Men då är det är inte tanken som räknas, utan handling."


Saker du aldrig bör säga till någon som lider av depression

Ifrågasätt aldrig en deprimerad människas känslor. Framställ inte heller deras smärtor som småaktiga. Du kan aldrig veta vad hen går igenom i stunden.


Det kan vara svårt att stötta någon som lider av depression. Ibland kan det verka lockande att distansera sig själv från den drabbade, för att slippa riskera att förvärra situationen.

Men gör inte det. Din vän eller släkting behöver din hjälp mer än någonsin.

Kom dock ihåg att även om du menar väl kan även de mest oskyldiga av meningar vara stötande för den som är deprimerad. Orden får som en annan betydelse i deras huvud och det sista någon som lider av depression behöver är att känna sig missförstådd.

”Varför kan du inte bara vara lycklig?”

Depression gör att människan får en förvriden världssyn, och lägger ett dystert och negativt hölje över alla livets hörn och kanter. Att prata om lycka kan vara nästan skräckinjagande för den lidande och får honom eller henne att känna sig ännu mer hopplös om en lycklig framtid redan verkar fjärran nog.

Det finns ingen superkur mot depression och att insistera på eller förvänta sig att den olycklige bör förändra sig så abrupt kan stärka känslorna av misslyckande och vemod när de inte kan leva upp till den verklighetsbilden.

”Det finns medicin och terapi för de som lider av depression”

Vissa är rädda att be om hjälp på grund av den stigma som finns kring psykisk sjukdom. De kanske inte vill visa hur de verkligen känner eftersom vi lever i en kultur där endast de högproduktiva värderas högt.

Medicin kan vara en stor orsak till stress på grund av fördomar och bekymmer kring beroenden och sidoeffekter. Allt detta kombinerat kan skrämma den drabbade från att försöka sig på lösningen. Den deprimerade kan känna en djup rädsla att ”förlora” sig själv och sina tankar i ett slags artificiellt rus.

Det är okej att nämna medicin och terapi som en alternativ väg, men tvinga aldrig någon att följa just den vägen.

”Försök att se förbi det”

Folk som aldrig har varit deprimerade känner inte igen den typ av fysisk och psykologisk utmattning som medföljer sjukdomen. Depressionen har en tendens att rentav suga musten ur människan.

Du kanske menar väl när du säger till den lidande att hen helt enkelt borde ställa sig upp och sysselsätta sig för att distrahera sig själv från svårigheten. Gå ut på stan, åka på en resa, försök slappna av och ha det kul.

Även om det är förståeligt att dessa tankar kan slå den som inte lidit av depression kan ord som dessa förvärra den deprimerades förtvivlan. Ingen vill kunna se förbi och överkomma dessa känslor mer än de vill – de vet bara inte hur de ska göra det.

Deras humör, tankar och beteende är allt bortom deras kontroll. I fall av extrem depression bör detta betonas tiofalt.

”Det är inte så illa, det finns folk som har det värre än du”

Ingen vill jämföras med svältande barn i krigszoner eller folk med ena foten i graven som har livshotande sjukdomar. Varför skulle du tvinga en deprimerad person att tänka på sådant? Tror du verkligen att det får dem att må bättre?

Folk som lider av depression har ofta tankar som blir psykotiska eller villfarande. När du insisterar på att använda dem som ett exempel  mot andras liv får du dem bara att må sämre.

Även om du menar väl så åstadkommer du inte någonting om du säger detta till någon som är deprimerad.

”Du kommer må bättre imorgon”

Depression är inte den typ av psykisk sjukdom som går över på en natt. Denna typ av falsk förväntan sårar bara den olycklige ännu mer. Bara människor som själva har upplevt depression kan förstå hur djup smärtan, lidandet och hopplösheten kan vara.

Med rätt medicin och rätt bemötande är det möjligt att besegra depressionen, men det tar sin tid.  Att säga att saker och ting blir bättre gör bara den deprimerade vidare obekväm och stärker känslan av att vara paralyserad.

”Det här är ditt fel”

Folk kan vara väldigt dömande mot deprimerade, vilket är ett allvarligt misstag eftersom du bara kan använda dina egna känsloerfarenheter i dina försök att förstå vad som försiggår i den drabbades huvud. Du kan omöjligen ha hela bilden framför dig.

Vi människor har relaterat depression till synd i flera århundraden.
Länge trodde man att denna psykiska sjukdom var ett straff  för den som bröt mot guds ord. Än idag finns det människor som i konversationen om depression vill koppla problemet till synd och straff.

Denna attityd har otroligt negativa konsekvenser och förvärrar bara det känsloträsk som den deprimerade befinner sig i.

”Var inte så negativ”

Det är svårt att befinna sig i närheten av någon som är deprimerad. Deras låga energi och ledsamma humör kan vara smittsamt, och många flyr därför scenen rent instinktivt. Ibland kan det gå så långt att man öppet konfronterar den deprimerade om hur smittsam deras ledsamhet kan vara.

Ja, visst är det så att deras humör kan dra ner ditt. Men att säga det till den drabbade får hen att känna sig ännu mer ensam och försakad. Det är att stärka deras negativa känslor.

Det bästa sättet du kan hjälpa är genom att vara stöttande och göra allt du kan för att ge den drabbade de resurser hen behöver för att bemöta sina problem.

Depression är ett allvarligt problem

Depression är inte bara psykologiskt och det finns inte någon mirakelmedicin eller kur som kan få bort det. Ibland kan en människa bli deprimerad utan någon som helst uppenbar anledning.

I slutändan är depression att inte längre se någon mening med livet, av en mängd olika möjliga faktorer. Det kan handla om familjeproblem, dödsfall bland nära och kära, misslyckanden på jobbet eller i studierna, m.m.

Men, det är viktigt att du vet att depression innebär en enorm svårighet för den lidande att bemöta även de minsta delarna av vardagen. Tänk på det när du nästa gång hör någon säga dessa saker till någon som är ledsen, eller värre.

Nu vet du att du inte hjälper den som lider av depression genom att säga dessa saker.

Artikel och bild från: http://stegforhalsa.se

Utmattningsskolan

Lena Holfve har startat upp Utmattningsskolan för att hjälpa oss som har utmattningssyndrom enligt de lärdomar hon fått i sin resa tillbaka. Registrera dig på hennes sida och påbörja processen för att ta dig tillbaka. Det är värt att testa för vårt mående kan bara bli bättre med hennes hjälp.

Sjukskrivningarna bara ökar
Det går att bli helt återställd. Se gruppen tala ut om sina resultat efter en månad. Första gratiskursen, som de har passerat, hittar du här.

Augusti 2016
Lena Holfve Utmattningsskolan.se

Den här kursen ska du välja som har en fullt utvecklad utmattning, och inte orkar nånting alls.

Ett kursbrev visar sig per dygn för det är mycket viktigt att ta det lugnt som sjuk.
Du får hjälp då all text är inspelad om du inte klarar av text.
Du får lära dig att börja slå ner inflammationen i Hippocampus, som är vårt huvudproblem, och du får lära dig att balansera kortisonet.


Kursöversikt: http://utmattningsskolan.se/kursoversikt/
Hemsida: http://utmattningsskolan.se/
Gruppen finns även på Facebook

Tänk dig vad du skulle göra om du inte var rädd


Jag är rädd för att älska eftersom jag en gång sårades och inte vill att samma sak ska hända igen. Jag är rädd för att lämna jobbet jag inte gillar eftersom jag inte vet huruvida jag kommer hitta ett nytt jobb och om jag kommer kunna betala mina räkningar. Jag är rädd för att säga vad jag tycker och jag håller tyst för att undvika att bli bortstött. Jag är rädd för att resa eftersom något kan drabba mig.

Men att älska är alltid en risk, förändring är alltid en risk och att vara oss själva är en nödvändighet. Varför är vi så rädda för att ta den där risken? Eftersom vi har ett system av djupt ingjutna övertygelser om vad ”lycka” betyder, utan att överväga att det som gör en person lycklig inte nödvändigtvis måste göra en annan lycklig.

Vad är du rädd för?

När vi är barn är vi inte rädda för mycket, men i takt med att tiden går börjar vi presentera riktlinjer som styr vår rädsla baserat på våra upplevelser: ”Jag är rädd för att lämna min partner, men jag är olycklig eftersom jag inte vet hur man är ensam”, ”Jag är rädd för att byta jobb, trots att jag inte alls gillar mitt nuvarande jobb…”

Men tänk dig för ett ögonblick hur ditt liv skulle se ut om fem år om du inte ändrar något. Är det inte sant att det som skrämmer oss mer än framtiden är ovisshet?

Det faktum att vi förankrar oss själva och inte vill förändras beror på känslan rädsla, men rädsla kan, precis som andra känslor, hanteras och modifieras.
När människor blir av med sin rädsla gör de som de vill med livet, och inte vad andra tycker att de ska göra. Därför är det första vi alla måste göra att identifiera källan för vår rädsla för att kunna konfrontera den.

Rädsla för förändring

Under våra liv klagar vi ofta på många aspekter som gör oss obekväma, upprörda, olyckliga och störda. Men har du någonsin tänkt på huruvida du har gjort något för att förändra det som stör dig så mycket?
Vad som verkligen skrämmer oss är misslyckande. Vi måste dock alltid komma ihåg att ovisshet är en del av livet och att vi aldrig kan veta exakt vad som komma skall, så vi måste lära oss av misslyckanden.

Rädsla för frihet

Frihet är ansvar eftersom den inte beror på andra, utan oss själva. Tiden är nu; hoppas inte på att ditt livsverk ska komma till dig genom att du inte gör något eller att din drömpartner magiskt ska dyka upp. Alla drömmar involverar modet att ta friheten vi vill ha. För frihet är för de modiga, glöm aldrig det.

Rädsla för att ta tag i våra liv

Vi är rädda för att ta tag i våra liv samtidigt som vi beundrar dem som gör det. De som lämnar allt för att ta en resa runt världen, de som säger upp sig från jobbet för att jaga sin passion. Frågan som måste ställas är: Är du verkligen den du vill vara?
Att ta tag i ditt liv är att göra val, att ta beslut som kommer ta dig fram längs vägen du valt, oavsett vad andra personer anser vara bra för dig och ditt liv. Vad säger ditt hjärta? Lyssna på ditt hjärta, det har aldrig fel.

Är du tillräckligt modig för att förändras?

Att ta tag i ditt liv, lämna dina rädslor bakom dig, ta risken för frihet och vara ansvarig för dig själv är modiga handlingar. Vi är alla förmögna att övervinna våra rädslor och leva det liv vi vill, men det kräver att vi har stort mod.

När du väl övervunnit rädslan för en viss del av ditt liv kommer dock din förmåga att ta risker öka; detta eftersom du kommer vara medveten om att du alltid lär dig och att misslyckande är en del av livet. Varje gång du utövar din frihet kommer du komma lite närmre förverkligandet av dina drömmar.

Frihet att göra vad du känner för

Så länge du respekterar de omkring dig bör du inte kritiseras för att du gör vad du känner för – om det finns något som är viktigt i livet är det personlig tillväxt.


Personlig frihet är tyvärr inte något som alla kommer att uppleva under sin livstid. Att göra vad man vill inte alltid är lätt; ibland börjar ansvar sakta trycka ner en och gör det svårt att njuta av saker.

Det är viktigt att sätta dina egna prioriteringar. Du är inte ansvarig för de som åsamkar dig smärta eller tar ifrån dig din frihet. Bördorna du axlar och kedjorna kring dina fotleder kan också vara stora hinder för din personliga tillväxt.

Idag bjuder vi in dig att reflektera över det.

Vad jag känner är mitt hjärtas röst

Du kanske gömmer mycket inom dig och tror att det på något sätt gör att du håller din värld i balans.
  • Du pratar inte om det du vill ha och behöver eftersom du tror att det inte passar med din partner eller din familj.
  • Du håller tillbaka ord eftersom du inte vill såra andra.
  • Du stänger av din önskan att göra många saker, samtidigt som du säger till dig själv att ”det inte är rätt tillfälle”, ”det är för sent” eller ”de kommer göra narr av mig”.
Man skulle kunna säga att vi på vissa sätt lever ett mer fokuserat liv på utsidan än vi gör på insidan. Det är därför du tänka på några saker.

Dina behov kan och borde vara i samklang med andras

Man är inte självisk för att man vill tillfredsställa sina egna behov och agera fritt i enlighet med vad man tror på – i enlighet med sin personlighet. Du ska kunna göra vad du vill, så länge det är med respekt och har en balans.

  • Om du vill ta en weekendresa ensam eller med en vän bör varken din familj eller partner tolka det på fel sätt. Basen för lycka byggs på tillit och respekt.
Frihet är viktigt och ett vitalt mål för att vara människa.
  • Du bör vara fri att alltid välja vad du vill och inte vill.
  • Du bör vara fri att besluta vad du vill, både personligt och professionellt.
  • Frihet att kommunicera är otroligt viktigt, för din framgång är i linje med vad du känner, tänker och gör.
Om du märker att det finns en dissonans mellan dessa tre nyckelaspekter så kommer du till slut att få väldigt lågt självförtroende.

Gör vad du känner för med respekt & intelligens – ignorera kritik

Om du gör vad du vill samtidigt som du är medveten om var gränserna går och vilka dina prioriteringar är kommer inget att kunna stoppa dig.
  • Du vet att dina barn – om du har några – kommer först, och du är medveten om dina familjeförpliktelser. Men dessa bör inte vara hinder för din personliga tillväxt.
  • Det handlar om att veta hur man hittar rätt balans, där inget har absolut kontroll över dig. Du bör göra allt med passion och njutning, med vetskapen att varje ansträngning du gör är värd det.

Det är viktigt att ha personlig frihet

1. Ranka dina prioriteringar

Vi antydde det i den tidigare sektionen. Dina prioriteringar är aspekter av ditt liv som du inte kan ge upp. Men du bör ha några viktiga saker i åtanke.
  • Prioriteringar kan inte helt dominera ditt liv. Livet är inte bara arbete. Livet kretsar inte helt kring din partner eller dina barn (du bör även främja deras självständighet och personliga frihet).
Du bör inte ha för många prioriteringar, och vanligtvis finns det bara tre: familj, arbete och personlig tillväxt (som är fokusen för den här artikeln).

2. Höj medvetenheten: att tänka på dig själv först är inte själviskt

Tro det eller ej, men det är något som folk kämpar med: vad tycker du om dig själv när andra behöver dig?
  • Det är inte rätt sätt att göra det på. En mer hälsosam tankelinje är: jag bryr mig om mig själv och ser efter min egen lycka och eget välmående för att ge det bästa av mig själv till andra.

3. Realistiskt utvärdera kritiken du får

Din familj kanske överraskas av dina plötsliga förändringar. Varför har du bara nyligen skrivit upp dig på den där webbkursen? Varför ska du helt plötsligt åka på en lång resa? Varför har du beslutat att lämna din make efter alla dessa år?
  • Vad andra tycker spelar ingen roll, och du behöver bara förklara dig en gång. Alla har rätten att vara arkitekter för sin egen lycka, och du måste finna en balans mellan vad du vill ha, tänker, behöver och gör.
Det kommer en tid i allas liv när de säger: ”Jag gör vad jag känner för och ångrar inget”. Det är ett steg i riktningen mot mognad och frihet, där du agerar med respekt för inte bara andra, utan även för dig själv.

Kropp & Själ Stresstålighet: Noll

Efter ett utmattningssyndrom blir många känsliga för stress. Dagens Kropp & Själ handlar om hur man kan påverka sin stresstålighet, och om hur man kommer tillbaka efter stresskraschen. 


Det är fyra år sedan Paul Jerndal stannade kvar i sängen och inte kunde kliva upp. Han var regissör, manusförfattare, musiker och föreläsare samtidigt som han var killen som såg till att andra människor skulle må bra. Nu har han börjat säga nej och ändra sitt beteende för att stressen inte ska ta över.

På en person med utmattningssyndrom syns förändringar på hjärnan och toleransen mot stress är ofta mycket nedsatt. Det tar lång tid att komma tillbaka. Men de flesta kan börja jobba och fungera normalt igen.

Att träna styrketräning är ett sätt att skydda sig mot skadlig stress menar idrottsprofessor Michail Tonkonogi.

Gäster i programmet är också Åsa Kruse, psykolog och neurologiprofessor Ivanka Savic.

Lyssna här: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/772027?programid=1272

Nanne Grönvall: Därför har jag avbokat alla jobb i över 3 månader hittills



”Varför har du inte skrivit något på flera månader på dina sociala nätverk” är en fråga jag har fått flera gånger den senaste tiden och samtidigt börjar det alltmer spekuleras varför jag har avbokat alla mina jobb de senaste månaderna. För att spekulationer inte ska ta mer fart, vill jag därför nu berätta och ge klarhet."
Citat från inlägget "Därför har jag avbokat alla jobb i över 3 månader hittills"

  ”Det verkar vara inne med att drabbas av utmattning, som om det ska vara ett bevis på att man är eftertraktad jobbmässigt och ständigt fullbokad” läste jag någon skriva för ett tag sedan. Det visar hur stor okunskapen är runt detta, för precis som jag skrev i bloggen i går; det finns INGET coolt med att ha en kropp som ger upp och kollapsar. En hjälplös och smärtsam procedur att ta sig igenom och också en farlig sådan, eftersom man ofta pressar sin kropp att fortsätta köra på trots ett minimalt immunförsvar, som också är utarbetat och där av alla läkarbesök utan att få rätt behandling eller diagnos"

Citat från inlägget "Ett jättestort tack till er alla"


Läs hela blogginlägget här: http://nanne1.webblogg.se/

Utbrändhet: Har du testat dig för HIV?


Another utbrändhetsvlogg. Om läkare, oviljan att undersöka symptomen ordentligt och svar på om jag har HIV eller inte.
Hint: det har jag inte.

Länk till Nannes blogginlägg: http://nanne1.webblogg.se/2016/august...

Psykologen ger råd om utmattningsdepression



Än en gång har inspelningarna av Ack Värmland skjutits fram på grund av att huvudrollsinnehavaren Mia Skäringer drabbats av den alltför vanliga diagnosen utmattningsdepression. Hur undviker och botar vi det här? Radiopsykolog HG Storm svarar.

Korrekt uttryckt är depression med utmattningssyndrom diagnosen på över 40 procent av de som är sjukskrivna i Sverige.

En stor grupp av dem är kvinnor 25-45 år, som psykolog HG Storm karaktäriserar som "duktiga flickor". Männen söker ofta hjälp för somatiska besvär, som visar sig vara en depression.

– Det man blir chockad av är vilken förödelse det har för individen, familjen och till sist arbetsgivare och samhälle, säger HG Storm.

Varningssignaler vi bör hålla utkik efter. Oftast ser personerna som det drabbar inte det här själva. HG Storm uppmanar arbetskamrater och nära kära att hålla utkik efter följande symptom:

1. Minnesstörningar
2. Gråtattacker, aggressioner
3. Sömnsvårigheter
4. Fysiska symptom, bröstsmärtor, yrsel, ljudkänslighet

Vad ska en göra om en drabbas?
– Ta dig till dina oaser - för du måste dricka vatten. Se det på lång sikt, lägg bort skulden, nu ska jag ut på ökenvandring men jag måste in på oaserna för att tanka upp, säger HG Storm.


10 ovanliga tecken på att du stressar för mycket


Vissa tecken på stress är tydliga – men det finns andra signaler som vi kanske inte kopplar till stress. Här är 10 tecken på att det börjar bli dags att varva ner.

1. Glömska

Att glömma saker och att ha svårigheter att ta koncentrera sig eller att ta beslut är tecken på stress. Känner du igen tecknen? Ta en paus med en kopp te och se om du känner dig bättre efteråt

2. Gäspning

Om du gäspar utan att du känner dig trött kan det vara ett tecken på att kroppen vill ha mer syre. Sätt dig ner och andas djupt en liten stund.

3. Svettning

Att svettas mycket, speciellt under armarna, kan också bero stress.

4. Uttorkning

Stress kan minska flödet av saliv till munnen – och får dig att känna dig uttorkad.

5. Ömma muskler

När du är stressad spänner du musklerna – ibland utan att veta om det. Ryggmusklerna är speciellt utsatta för detta. Du kan lindra muskelvärken genom att göra några avslappningsövningar.

6. Orolig mage

Att vara gasig eller ha sura uppstötningar kan bero på dålig mat, men även på stress – något att tänka på om magen krånglar trots att du har bra matvanor.

7. Mjäll

Långvarig stress försvagar ditt immunsystem, vilket gör din hårbotten mer känslig för de svampar som producerar mjäll.

8. Ryckiga ben

Stress kan orsaka en obalans bland kemikalierna i kroppen, vilket kan leda till ryckningar i benen.

9. Täppt näsa

Det försvagade immunsystemet, som stressen kan leda till, gör dig extra motaglig för förkylningar.

10. Viktökning

Stresshormonet kortisol kan leda till ett ökat midjemått. Att motionera regelbundet håller dig i trim och minskar stressen.

Bild: Thinkstock
Källa: Health24

På väg att bli utbränd? Här är 3 tips som minskar stressen



Hemsidor och tidningar är fulla av tips för hur du ska göra om du blir utbränd. Men för någon som redan är stressad kan tipsen ibland bli ytterligare ett ”måste” som bara förvärrar känslan av att inte räcka till. Det menar Dan Hasson, stress- och arbetsmiljöforskare vid Stressmottagningen på Karolinska institutet.

– Många av de som går in i väggen är ambitiösa, snälla, hjälpsamma personer som redan är väldigt duktiga på att kritisera sig själva. Om jag då ger tips som ”du måste lära dig säga nej” eller ”du måste varva ner” så kan det uppfattas som kritik, och förvärrar bara situationen trots att det i sig inte behöver vara fel på råden, säger han.
Här ger han sina tips för att minska den skadliga stressen, innan du blir utbränd.

1. Börja med något enkelt

Det första många tar bort när vi känner att vi har för mycket att göra är vår egentid, alltså den tid då vi kopplar av och laddar batterierna. Den tiden är viktig för att motverka skadliga konsekvenser av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning, säger Dan Hasson.
– Ta hjälp av vänner eller föräldrar, för att få avlastning med barnpassning eller annat i vardagen som inte behöver skötas av just dig. Så tar du den tiden till att göra något som ger dig avkoppling. En vanlig tanke är att man inte har tid med det, men efteråt märker du att du fyllt på med energi och bättre orkar ta tag i påfrestningar av olika slag.

2. Ingen dator efter klockan 18

I vanliga fall är det inte skadligt att sitta med datorn på kvällar och helger. Men i korta perioder när du har mycket att göra bör du inte öppna datorn efter klockan 18, enligt Dan Hasson.
– Jag vet att man sparkar bakut när man har mycket att göra och någon säger ”ta bort datorn”. Vi blir ofta ineffektiva när vi mår dåligt, och då vill vi gärna fortsätta jobba hemma för att ta igen allt vi inte hunnit med på jobbet. Då är hjärnan uppe i varv när vi kommer i säng, vi blir tröttare på jobbet och hinner med mindre samtidigt som vi känner skuld för att vi inte hinner med det vi borde göra. Det blir en negativ spiral. Om du är utvilad blir du mer klartänkt, har lättare att koncentrera dig och får bättre omdöme. När effektiviteten ökar kan du beta av mer på att göra listan, vilket är en god förutsättning för att reducera stressen.

3. Tänk på barnen

– Barnen ser att du mår dåligt, och ibland blir de så pass oroliga för sina föräldrar att de inte vågar berätta hur de själva mår. Den här insikten brukar bli ett uppvaknande för många föräldrar, så att de ändrar sina levnadsmönster och börjar måna lite om sig själva också så att de orkar vara de föräldrar de önskar vara, säger Dan Hasson.

Artikeln publicerades ursprungligen på femina.se


Goda människor gråter ibland i mörkret

Även om de kan verka starka och som att de kan lösa både sina egna och andra problem har även goda människor en gräns och behöver också andras hjälp.



Goda människor bär på många svek i sina hjärtan och även om de kan verka starka med ett vänligt leende bär de oftast en dubbel rustning där de gömmer sig för att gråta och få ur sig all bitterhet.

Inte ens goda människor är lyckliga precis hela tiden, men de har en vital kraft som lär dem att vara modiga och bemöta svårigheter, samtidigt som de blickar mot framtiden och gör allt de kan för de omkring dem.

Det är viktigt för alla att ha sitt eget utrymme där man kan prioritera sig själv, för att goda människor lever ofta för att ge allt åt andra och ibland händer kan det få dem att känna sig tomma inombords.

De med ett nobelt hjärta har en bröstplåt som de visar upp för världen med styrka. Det är dock inte mer än en skyddande rustning, för i sitt inre har de ett hjärta som är väldigt känsligt för världens smärtor.

De kanske tänker att de har kraften att lösa allt och att de kan hjälpa alla som behöver det. Men tänk på att den som bara lever för att trösta andra själv drunknar i sina egna sorger.

Goda människor har väldigt känsliga personligheter

Det är säkert många som frågar sig om de är ”goda människor”. Alla har klart för sig vad som är gott – de flesta av oss gör det bästa vi kan för de runt omkring oss för att vi alla ska leva i harmoni.
Så vad menar vi med ”goda människor”?

  • Vi menar den typ av människa som prioriterar andras behov mer än sina egna.
  • Goda människor känner verkligen lidandet hos andra. De är empatiska och känsliga för andras smärta.
  • Genom att närma sig andra för mycket uppstår också situationer där de blir svikna och de har inte lätt för att hantera denna känslomässiga smärta.
  • De återhämtar sig inte speciellt snabbt. Ett ont ord, en förolämpning, en egoistisk handling som lämnar hål i dem och även om de döljer det på ytan såras de inombords.

De vill inte visa sina sår, prata om sina problem eller visa sig sårbara

Det är en mycket vanlig egenskap hos de med ett nobelt hjärta. Den ”andra huden” vi nämnde tidigare fungerar till en början som ett skydd under vilken de kan gömma sin smärta.
  • Det finns de som tycker om att visa upp att de blivit svikna och att de har sårats för hela världen, men de noblaste människorna undviker det och döljer det till och med väldigt bra.
  • Problemet ligger i att de samlar på sig för många svek och problem de inte reder ut. All denna emotionella smärta lämnar hål och kan bli något ohållbart.
  • Utöver det fortsätter de låtsas som om allt är bra och fortsätter att säga det även om det gör ont i själen, även när de känner för att fly undan och vara ifred.
Det är inte så det ska vara.

Hur man hanterar den emotionella smärta man samlar på sig i mörkret

Tänk på att varje svek och varje förolämpning lämnar ett märke i ditt inre. Tänk också på att om du vänjer dig vid att förlåta för mycket får du andra att tro att det är okej att såra dig.

Det ska du inte tillåta. Goda människor är inte änglar som bara finns där för att uppfylla önskningar, att fylla tomrum och ta hand om problem. De är av kött och blod och har ett ännu känsligare hjärta än de flesta.

Därför är det viktigt att du använder dig av följande strategier:

Dags att avlasta dig emotionellt

Om du inte mår bra kan du inte göra ditt bästa för de omkring dig. Sakta men säkert fastnar du i en ond cirkel där frustrationen hindrar din personliga utveckling.
  • Ge dig själv tid att ta hand om dig själv. Du har rätt att säga ”NEJ”, för även du har behov och det innebär inte att du är en dålig människa.
  • Träna på att avlasta dig emotionellt genom att kanalisera många av dessa känslor inom dig. Gråt om du behöver, skriv, gå ut på promenad och prata med andra som kan förstå och hjälpa dig.
  • Även du behöver hjälp från andra. Du är ingen superhjälte: du är en människa med ett känsligt hjärta som också behöver omtanke.

Ge din energi och dina känslor till den som verkligen förtjänar det

Oavsett om du gillar det eller inte kommer det en tid då du måste vara selektiv. Det finns den som gör allt för någon annan och inte får något tillbaka.
  • Investera inte tid, kraft och känslor i någon som skadar dig, för det slutar ofta i att du blir illa behandlad och sårad.
Du är inte en egoist för att du tänker på dig själv. Det handlar bara om att finna en balans som vi alla vinner på.


måndag 5 september 2016

Självläkande människa

Här kommer ett boktips.

Passa på att beställa den via alibris som nu har ett erbjudande på 99 kr.

Länk: http://www.adlibris.com/se/bok/nya-sjalvlakande-manniskan-9789187371004

Länk: http://www.ehdin.com/?navid=17&sub=4


7 knep till en stressfri höst




Hösten är en av de mest stressfyllda perioderna under året. Men det finns sätt att kontrollera alla måsten och krav. Här är 7 sätt att mildra stressen.

Många kanske tror att stress bara är obehagligt för stunden, men det kan faktiskt sluta riktigt illa. Stress försämrar nämligen ditt immunförsvar, vilket kan leda till flera olika sjukdomstillstånd.

Vad är det egentligen som händer när vi utsätts för stress? Frågan går till Katarina Gospic som är läkare och hjärnforskare.