När jag hade det som värst kunde jag inget annat än att ligga i sängen och fästa blicken på det som var minst ansträngande typ en tom vägg. Eller möjligtvis ut genom fönstret upp bland molnen.
Klarade av att sitta ute nån timme men sen va det bara att gå in och vila instängd i ett rum för naturen och dess ljud tog musten ur mig.
Vissa dagar klarade jag inte ens av att stå upp eller ens gå ner ...en våning utan att bli yr och illamående. Ändå gjorde jag inget fast allt jag gjorde ändå var något. Borsta tänder, klä på mig, resa mig från sängen, äta. Allt som tidigare inte tröttade ut mig gjorde mig nu handlingsförlamad.
Men när jag slutade kämpa emot och tillät mig att vila, andas, acceptera situationen och symptomerna så har det blivit bättre. Mitt inre har i det kunna återhämtat sig, varva ner och fått tillbaka kraft och energi även om det är en bra bit kvar. Men jag försöker att inte kämpa emot längre om kroppen signalerna att det är dags för återhämtning och vila. Jag har helt enkelt börjat lyssna på mitt inre som jag tidigare försökte döva genom att pressa mig lite till...
Klarade av att sitta ute nån timme men sen va det bara att gå in och vila instängd i ett rum för naturen och dess ljud tog musten ur mig.
Vissa dagar klarade jag inte ens av att stå upp eller ens gå ner ...en våning utan att bli yr och illamående. Ändå gjorde jag inget fast allt jag gjorde ändå var något. Borsta tänder, klä på mig, resa mig från sängen, äta. Allt som tidigare inte tröttade ut mig gjorde mig nu handlingsförlamad.
Men när jag slutade kämpa emot och tillät mig att vila, andas, acceptera situationen och symptomerna så har det blivit bättre. Mitt inre har i det kunna återhämtat sig, varva ner och fått tillbaka kraft och energi även om det är en bra bit kvar. Men jag försöker att inte kämpa emot längre om kroppen signalerna att det är dags för återhämtning och vila. Jag har helt enkelt börjat lyssna på mitt inre som jag tidigare försökte döva genom att pressa mig lite till...
Känner igen mig. Total utmattning härom nu. Duscha, tvätta håret, omöjligt, äter lite halvliggande. Sitta upp ens 5 minuter glöm det. Gå på toaletten, ja med hjälp av min man.
SvaraRaderaFaller, yrsel panik, kan inte gå lr stå 4dgr av 7 en bra vecka.
Ont I bröstet, skräck, ben som gelé. Mår illa, sover dåligt, ständig panik över vad som händer med mig.
Läkarna...och jag hat träffat många säger "lite trött och ångest".
Detta har pågått ett år.minan kämpar för att jag ska bli hörd.
Tagit blodprover,ekg (många), röntgat huvudet.
Inget som syns på prover detta.
TIA liknande attacker, åkt in med stroke larm, så mkt kroppsliga symptom som sätter sig på psyket.
Legat hela dagen som vanligt o tittat på en björk, när jag kan ha ögonen öppna. Mkt känslig för ljud och ljus. Stress känslig, nässelutslag. Nya symptom varje dag.
Känner mig döende. Så är e total utmattning. Eller kollaps..
Mvh,
Liv
Jag förstår din panik och oron inför vad som händer med dig, framför allt när man får till svar från sjukvården att allt ser bra ut, inga fel hittas och man skickas hem igen utan vägledning, råd eller ordentliga svar. Vi är många som känner igen oss i det, så du är inte ensam.
RaderaDet jag kan ge dig är förståelse i det du går igenom och håller tummar och tår att du kommer få må bättre snart.
Mitt tips är att prova att dricka guldmjölk varje kväll då det dämpar inflammationer och minskar hjärndimman. Kanske kan det göra att du tar dig ur den värsta svackan du har.
http://www.stressrehab.se/2017/03/16/holistisk-stressrehabilitering-steg-1-dampa-kronisk-inflammation/
Finns även en bokserie: Utmattad, sömnlös, mögelförgiftad av Lena Holfve
Även boken "Nyckel till hälsa" av Tina Göransson & Annelie Nyqvist.
Saknar du kraften till att läsa kanske din man kan göra det åt dig. Har man inte råd att köpa böckerna själv kan man ge inköpsförslag till biblioteket så de tas in i deras utbud.
Kram Linda (När kroppen kraschar)