söndag 17 juni 2018
fredag 15 juni 2018
onsdag 13 juni 2018
söndag 10 juni 2018
fredag 8 juni 2018
söndag 3 juni 2018
Satsa på en stressfri vardag
Stress är inte farligt – men det är däremot stress utan återhämtning.
– Många menar att de ska återhämta sig på semestern eller till helgen, men återhämtning behöver ske oftare för den som har ett stresspåslag flera dagar i veckan. Vi fungerar inte så att vi kan "spara" återhämtningen till senare, säger Christina Stielli.
Återhämtning behöver läggas in regelbundet.
– Det viktigaste vi kan starta med är att sänka ambitionerna i det liv vi har och börja träna tidigt på återhämtning, redan innan vi får tydliga stressymtom. Det kan vara svårt för många, särskilt de som är högpresterande. Men det är ungefär som när vi pratar om fysisk träning, till exempel inför ett längre lopp. Lägger man in återhämtning orkar man mer när det är dags att prestera!
Christinas bästa anti-stress-tips!
Träna återhämtning
Ligg på soffan i 10 minuter. Klarar du inte det utan att känna dig rastlös är det en tydlig larmsignal för att stressen gått lite för långt. När du känner dig mogen – öka till 20 minuter, och gör det sedan två gånger per dag. Utan mobilen!
Sänk ambition och krav
Det. Går. Inte. Att. Göra. Allt. Man. Vill. I vissa perioder i livet är det omöjligt att göra allt man vill. Jag skulle vilja påstå att det inte går att ha två barn samtidigt som man arbetar heltid båda två, OM man inte har någon form av uppbackning, som barnflicka eller mor- eller farföräldrar. Att tro att man kan bolla två heltidsjobb med två barn, det är att ha för höga ambitioner och krav på sig själv.
Var ledig när du är ledig
Nej, det är inte att vara ledig om man samtidigt är "tillgänglig" på mobilen. Hjärnan får inte den avkoppling den behöver och du får aldrig ner aktiviteten till det viloläge som behövs. Arbetsgivare behöver vara tydliga med hur tillgänglig medarbetarna ska vara under ledig tid för att de ska orka jobba i längden.
Lämna jobbet på vägen hem
Se till att ha en fysisk plats där du lämnar jobbet. Det kan vara ett träd du passerar på vägen till och från jobbet, som ett hus, en kulle eller en kyrka. När du passerar just den platsen lägger du ner jobbet där, mentalt. När du passerar samma plats dagen därpå på väg till jobbet "plockar du upp" jobbet och fortsätter. Får du ett jobbrelaterat samtal på kvällen hemma ska du kunna säga: "Tyvärr, jag vet inte, jag lämnade jobbet vid kyrkan på vägen hem idag."
Räkna timmarna
Vi har 24 timmar på ett dygn. En övning som kan ge insikt är att se hur vi fördelar dessa. Vi jobbar kanske åtta timmar, äter lunch en timme, sover sju timmar och kanske har restid upp till två timmar. Sedan måste vi förstås räkna med hemarbete (städa, handla, tvätta, gå på toaletten, hämta och lämna barn etc) på fyra timmar. Med just den här ekvationen har vi två timmar kvar. Dessa ska räcka till alla annat vi vill göra. Träna, umgås med vänner, följa med på barnens aktiviteter. Inte konstigt att det är svårt att tiden att räcka till!
Barnen kan ha tråkigt
Jag möter många som har massor av aktiviteter för sina barn i veckorna. En del har två per barn, och faktiskt har jag mött en del som har tre aktiviteter per barn. Här vet jag inte vad som har hänt den senaste tiden, men det är definitivt någonting som triggar vårt tempo. En aktivitet per barn är fullt tillräckligt om vi själva ska orka och inte bli sjuka. Och barn KAN ha tråkigt! Någon sa en gång: "Ur leda föds kreativitet." Om de kommer och säger att de har tråkigt kan man säga: "Bra, fortsätt med det en stund till."
Gör en sak i taget
Måste du lyssna på en ljudbok när du går i skogen eller kan du njuta av ljuden i skogen för att sedan lyssna på ljudbok när du ligger i soffan? Många tror att om vi gör två saker på samma gång är vi mer effektiva. Det kan inte vara en större missuppfattning! Ingen hjärna i världen är gjord för att göra två saker på samma gång. Inte ens kvinnornas hjärnor. Gör en sak i taget för att bli mer hållbar.
Gå ut i naturen
Det kan låta tjatigt, men det går inte att understryka vikten av vistelse i naturen tillräckligt mycket. Hela kroppen slappnar av! Idag är många ute i naturen, men alltid för att göra någon aktivitet. Visst är det bra och viktigt att röra på sig, men att gå ut i naturen och bara vara närvarande är en livsviktig och relativt enkel form av återhämtning. Studier visar att blodtryckets sänks och att vi får ett påslag av signalsubstanser som ger oss välmående bara genom att placera fötterna i gräs. Eller hålla om ett träd.
Artikel och bild från: http://www.tidningenhalsa.se/artiklar/artiklar/20180528/
Högkänslig? Så lär du dig sätta gränser - och må bra!
Var femte person är högkänslig, ett personlighetsdrag med många fördelar – men även nackdelar. Är du HSP och har svårt att säga nej ibland? Här ger experterna sina tips för att du ska lära dig sätta gränser och må bra i din högkänslighet.
Att vara högkänslig, eller sensitivt begåvad som författarna Doris Dahlin och Maggan Hägglund gärna kallar det, innebär att man tar in fler intryck från omvärlden. De är båda högkänsliga personer, även förkortat HSP, och har tillsammans skrivit böckerna ”Drunkna inte i dina känslor” och ”Hitta din känslostyrka”.
– För mig innebär det att jag tar in mycket och känner av väldigt mycket, därför kan det ibland kännas som att jag drunknar i mina känslor. Jag kan vara väldigt glad, lycklig, ledsen, rädd eller arg, säger Doris Dahlin.
– Man tar in ovanligt mycket intryck och impulser utifrån. Det kan vara allt från ljud, ljus och värme till trängsel. Man känner även stämningar och andras sinnesstämningar. Det kan beskrivas som ett Niagarafall av intryck, medan de flesta människor har intryck i form av en lugn flod. Därför kan det vara lite jobbigt att hantera och man kan bli trött av det, säger Maggan Hägglund.
När högkänsliga tar in stora mängder intryck kan de bli förvirrade om de inte har tydliga gränser uppsatta. Gränser innebär bland annat att reglera vem man låter komma en nära och vilka intryck man väljer att reagera på.
– Det stora inflödet gör att vi kan blanda ihop oss och ta in andras känslor. Då kan det bli förvirrat, är det jag eller min arbetskamrat som är ledsen? Vems är problemet som ligger som en sten i min mage egentligen, säger Maggan Hägglund.
För högkänsliga med för slappa gränser är det även vanligt att ordet ”nej” inte yttras särskilt ofta, speciellt inte om reaktionen hos den som får ett ”nej” kan bli kraftig.
– Vi förstår inte vår egen styrka och kan ha svårt att säga nej. Om man ska säga nej och känner att andra blir besvikna eller ledsna så kanske man backar. Man måste lära sig stå fast och tänka ”jag vill inte det här, även om andra blir ledsna eller besvikna”, säger Maggan Hägglund.
Högkänsliga personer är empatiska av sig och är ofta bra på att lyssna, vilket får många att dra sig till högkänsliga. Det kan dock bli för mycket av det goda, varnar författarna.
– Det är bra om man kan hjälpa andra, men inte alla hela tiden. Man orkar inte bära alla människor, därför måste man hitta ett sätt att sätta en gräns, säger Maggan Hägglund och fortsätter:
– Vi måste sätta gränser för att vara tydliga mot andra. Vi högkänsliga uppfattar små nyanser och skillnader, men alla gör inte det och det beror inte på att de är elaka utan att de inte uppfattar alla nyanser på samma sätt som en högkänslig. Man kan inte anta att andra ser det man ser.
Experternas fem tips – så lär du dig att sätta gränser:
1. Ta tid för eftertanke
Det blir svårare att sätta gränser om du är trött och överbelastad och det kan även vara svårt att göra det på studs.
– Man behöver en viss distans. Om du har svårt att säga vad du tycker eller säga nej så ska du dra dig undan. Ge inte besked direkt, säg att du återkommer och tänk på det. Fråga dig själv: ”Vad tycker jag? Vad behöver jag? Hur skulle jag göra om jag visste att någon blev besviken? Är det mitt ansvar?” Ge dig själv tid för eftertanke, säger Maggan Hägglund.
2. För in logik bland känslorna
När du tar dig tid för eftertanke gäller det att föra in logik bland alla svallande känslor. Det kan du exempelvis göra genom att skriva ner dina tankar på ett papper, tipsar Maggan Hägglund.
– Man måste koppla på logik om man funderar över andras problem. Idag kan jag notera något och lämna det utan åtgärd, det är inte min sak att älta över. Det ökar mitt eget välmående om jag inte använder en massa energi på allt jag tagit in, säger hon.
3. Läs inte in för mycket
Alla människor överväger inte alltid noga vad de säger, vilket kan leda till att man tolkar en person som betydligt mer olycklig än vad personen egentligen är.
– Högkänsliga känner mycket, men kan också tolka fel och tro att en människa går under om man inte tar hand om den, fast den personen kanske mår bättre av att klara sig själv och inte alls är så olycklig som man tror, säger Doris Dahlin.
4. Öva, öva, öva!
– Det är en träningsfas att våga ta konflikter. Alla kommer inte vara glada att jag som alltid sagt ja till allt sätter gränser, medan andra kommer tycka det är bra och att jag blir tydligare. Man ska säga nej på ett tydligt sätt – varken aggressivt eller som att det går att övertala, säger Doris Dahlin.
5. Släpp offerkoftan
Respektera dig själv och inse dina styrkor som högkänslig istället för att jämföra dig själv med andra. Se upp för dörrmattesyndromet, vilket innebär att du låter andra trampa på dig och inte vågar sätta gränser.
– Man tar på sig offerkoftan och inser inte att man måste sluta vara dörrmatta, att man inte är så svag som man känner sig. Man kan byta roll, men de andra kommer inte förändra sig frivilligt, man måste ta steget själv, säger Doris Dahlin.
Artikel och bild från: https://www.mabra.com/hogkanslig-sa-lar-du-dig-satta-granser-och-ma-bra/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)