Jag är en av många som kraschat in i utbrändhet och utmattningsväggen som många känner till men inte riktigt förstår innebörden av. Min tanke är att dela med mig av det jag hittar i min resa tillbaka.
söndag 28 april 2019
fredag 26 april 2019
Sätt upp dina mål
Hoppas påsken varit bra. Det är verkligen en härlig högtid. Inte så kul för Jesus kanske men den är ganska kravlös. Den här veckan kommer jag skriva om att sätta mål i livet. Det passar bra för jag behöver själv starta om efter en lite skakig vår. Ansiktet är nästan helt tillbaka! Bara ett öga som inte riktigt är med. Att bli frisk tar tid och det har även tagit på mitt jobb, mina mål och min träning. Men nu är jag pigg och har energi att sätta nya mål. Mål är bra för utan mål så irrar man bara runt som en höna.
Jag tror det är viktigt att dina mål och drömmar kommer från dig. Och nu tänker kanske många att ni vet inte vad ni vill. Många av oss vet inte vad vi vill för att vi inte vågar lyssna på oss själva. För att svaret kanske är för obekvämt och kanske innebär att ni måste byta både jobb och vänner. Om man verkligen följer sig själv så kan det även innebära att vissa vänner försvinner. Antingen för att du är dig själv mer och det inte passar dem eller för att du inte kommer ha tid för att du prioriterar vad som verkligen ger dig nåt.
Det låter kanske ytligt att arbeta med mål men målen behöver inte innebära ett mer prestigefyllt jobb utan tvärtom. Målet ska bidra till att du ska må bra och känna lycka oftare. Om du känner att du vill skapa förändring i karriären kan en bra start vara att vända dig inåt. Att följa sina drömmar och lyssna inåt skapar mindre stress. Så börja lyssna till dig själv. Och har du kommit så långt att du gör det så är du på väg.
Våga drömma om hur ditt liv ska se ut. Börja idag!
1. Ta reda på vad du vill arbeta med:
Vad har du lätt för? Vad gör du nästan i sömnen och det blir ändå bra.
Vad ger dig glädje och lust? Hittar du något som kan ge dig lust så lyssna till det.
Vad gillar du göra som liten?
Artikel från: https://stresscoachen.mabra.com/satt-upp-mal
söndag 21 april 2019
fredag 19 april 2019
tisdag 16 april 2019
Jag älskar magnesium
Magnesium mot stress
Förut kunde jag inte sova pga pirriga ben. Hur sexigt låter det egentligen? Martin kunde bli galen av att jag inte kunde ligga still. Men jag hittade världens bästa lösning.
Magnesium mot stress
Förut kunde jag inte sova pga pirriga ben. Hur sexigt låter det egentligen? Martin kunde bli galen av att jag inte kunde ligga still. Men jag hittade världens bästa lösning.
Stressar du mycket? Har du svårt att sova? Pirrar det i benen? Får du ofta kramp i vaderna, kissar flera gånger per natt, har stela muskler eller vaknar av dig själv tidigt på morgonen?
Då kan du ha magnesiumbrist, som många andra. Sorgligt men sant men vår mat innehåller numera betydligt mindre mineraler än för 50 år sedan, färre fullkornsprodukter och mer halvfabrikat är en bidragande orsak. Att kroppen förbrukar mycket magnesium när den bryter ner stresshormoner är en stor orsak. Om du har normala magnesiumvärden kommer du även att sova bättre, känna mindre sötsug och öka förmågan att hantera vardagsstress.
Bra magnesiumkällor är vetekli, sötmandel, sojabönor, cashewnötter, dulce-alger, pumpafrön och torkade nypon.
Om du har svåra symtom kan det vara svårt att höja sina nivåer med hjälp av kost. Då kan du ta en kur med magnesium. Köp en burk i hälsokostbutiken och ät 400 mikrogram magnesium/dag, helst i samband med kvällsmat.
Artikel och bild: https://stresscoachen.mabra.com/jag-alskar-magnesium
Naturen läker utmattning bättre än mediciner visar forskning
Svårt att tillfriskna efter utmattningsdepression? Ut i trädgården med dig.
Naturen har ett fantastiskt sätt att hela oss – till och med bättre än terapi och läkemedel.
Det visar ny forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Det talas ofta om att vi ska se upp för att bli utbrända och vi kan i mängder av artiklar läsa om vanliga tecken på att man håller på att gå in i väggen.
Men det skrivs sällan om vad man gör sedan. Det vill säga när vi kanske ändå, trots alla varningar, gått in i den där berömda väggen. Hur gör man för att ta sig därifrån?
Men det skrivs sällan om vad man gör sedan. Det vill säga när vi kanske ändå, trots alla varningar, gått in i den där berömda väggen. Hur gör man för att ta sig därifrån?
Mer effektiv än både terapi och medicin
Det har nu forskare från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, studerat – och fått fram svar på. För att snabbare tillfriskna från utmattning är knepet att vistas i naturen.
I sin forskning har de kommit fram till att trädgårdsterapi kan vara den mest effektiva behandlingsformen för personer som lider av utmattningsdepression.
I en studie med över hundra deltagare visade sig trädgårdsterapi vara en mer effektiv behandlingsmetod än både andra terapiformer och mediciner.
Det har nu forskare från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, studerat – och fått fram svar på. För att snabbare tillfriskna från utmattning är knepet att vistas i naturen.
I sin forskning har de kommit fram till att trädgårdsterapi kan vara den mest effektiva behandlingsformen för personer som lider av utmattningsdepression.
I en studie med över hundra deltagare visade sig trädgårdsterapi vara en mer effektiv behandlingsmetod än både andra terapiformer och mediciner.
Knuten till SLU finns en rehabiliteringsträdgård. Där har man sedan 2002 tagit emot patienter, remitterade från sjukvården för problem som bland annat utmattningssyndrom, demens och krigstrauma. Genom åren har lantbruksuniversitetets forskare studerat hur patienterna svarar och det resultatet visar tydligt att naturen är ett effektivt sätt att läka.
En allt vanligare behandlingsform inom sjukvården
Patrik Grahn är professor i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av personerna bakom rehabträdgården där forskningen ägt rum. I ett inslag i SVT berättar han om hur behandlingsmetoden nu blir allt vanligare inom sjukvården.
– Det finns många teorier kring vad som gör trädgårdsterapin effektiv. En är att naturen gör en väldigt avstressad. Man får mer solljus, mer fysisk aktivitet och sover bättre, säger Patrik Grahn till SVT.
Patrik Grahn är professor i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet och en av personerna bakom rehabträdgården där forskningen ägt rum. I ett inslag i SVT berättar han om hur behandlingsmetoden nu blir allt vanligare inom sjukvården.
– Det finns många teorier kring vad som gör trädgårdsterapin effektiv. En är att naturen gör en väldigt avstressad. Man får mer solljus, mer fysisk aktivitet och sover bättre, säger Patrik Grahn till SVT.
Försätter hjärnan i ett meditativt tillstånd
Så hur kommer det sig då, att naturens verkan på oss är så stark och så effektiv?
I en tidigare intervju med Expressen Hälsoliv har Patrik Grahn förklarat att det faktum att vi faktum att vi människor finner naturen så avslappnande delvis kan förklaras som en urmekanism, ett nedärvt intresse för det som lever och växer.
– För vår överlevnads skull har vi en slags instinkt om vad som är bra för oss. Ser man ett minsta tecken på grönska och liv så väcker det hopp och förtröstan, berättade han.
Så hur kommer det sig då, att naturens verkan på oss är så stark och så effektiv?
I en tidigare intervju med Expressen Hälsoliv har Patrik Grahn förklarat att det faktum att vi faktum att vi människor finner naturen så avslappnande delvis kan förklaras som en urmekanism, ett nedärvt intresse för det som lever och växer.
– För vår överlevnads skull har vi en slags instinkt om vad som är bra för oss. Ser man ett minsta tecken på grönska och liv så väcker det hopp och förtröstan, berättade han.
Han förklarar även att det finns en upprepning av självlikformiga mönster i naturen, som till exempel blommor, träd och moln, som är lättare för hjärnan att ta in. Jämfört med de mönster som finns i till exempel en stadsmiljö.
Vi störs inte heller lika mycket av trafikbuller och annat, vilket gör att vi hamnar i en form av meditativt tillstånd där hjärnan får vila från intryck.
Vi störs inte heller lika mycket av trafikbuller och annat, vilket gör att vi hamnar i en form av meditativt tillstånd där hjärnan får vila från intryck.
Långsiktigt effektiv – på flera sätt
Erik Skärbäck är professor emeritus i översiktlig planering och landskapsarkitekt. Han har mer information.
– Tre år efter behandlingen har de som varit patienter på rehabträdgården lägre sjukvårdkostnader, lägre stöd, än andra terapiformer och har i högre utsträckning kommit i gång i någon form av verksamhet eller arbete, säger till han till P4 Kristianstad.
Erik Skärbäck är professor emeritus i översiktlig planering och landskapsarkitekt. Han har mer information.
– Tre år efter behandlingen har de som varit patienter på rehabträdgården lägre sjukvårdkostnader, lägre stöd, än andra terapiformer och har i högre utsträckning kommit i gång i någon form av verksamhet eller arbete, säger till han till P4 Kristianstad.
Och fem år efter avslutad behandling var personerna som fått trädgårdsterapi i större utsträckning tillbaka i arbetslivet och de hade mindre kontakt med sjukvården, enligt forskarna vid SLU.
Trädgårdsterapin erbjuds nu som behandlingsform i ungefär en tredjedel av alla landsting och regioner. De senaste åren har behandlingsformen vuxit. För några år sen fanns det bara i två landsting.
Artikel och bild från: https://kurera.se/tradgard-laker-utmattning-battre-an-mediciner-visar-forskning
Barn mår bättre mentalt om de får vistas i naturen
Att ha nära till grönområden när man är liten minskar risken för såväl stressrelaterade sjukdomar som alkoholism när man blir vuxen, enligt ny dansk forskning. Och både den fysiska och psykiska påverkan från naturen spelar in.
Barn som bor nära ett grönområde får ett naturligt skydd mot beroendesjukdomar och mental ohälsa senare i livet. Det visar ny dansk forskning som har undersökt hur närheten till parker och skogar påverkar oss under uppväxten.
Studien gjordes på vuxna danskar och man tittade på hur mycket närhet till grönområden de hade under sina första 10 år. Man jämförde dessa data med register över danskar med registrerade mentala problem.
Resultatet var slående! De som hade haft naturen nära under barndomen löpte inte mindre än 55 procent lägre risk att drabbas av alkohol- eller drogberoende. Dessutom verkade naturen skydda mot stressrelaterade sjukdomar där risken var 40 procent lägre i gruppen som vuxit upp nära grönområden. Forskarna upptäckte också att risken för andra mentala sjukdomar som bipolär sjukdom och schizofreni minskade, men inte lika mycket som beroendesjukdomar och stress.
– Att säkerställa att alla har tillgång till grönområden kan vara ett viktigt redskap för att hantera och minska den globala ökningen av psykiska sjukdomar, säger Kristine Engemann, forskare vid universitetet i Aarhus.
Hjärnan får återhämtning
Men vad är det som gör att naturen ger oss det här skyddet?
Det verkar vara flera saker samtidigt. Naturen påverkar oss inte bara mentalt utan även fysiskt, framför allt när vi är barn. De som växer upp i en stadsdel utan grönområden har en högre aktivitet i de delar av nervsystemet som är kopplade till stresshantering och det kan öka risken för psykiska problem längre upp åldern. När vi är ute i naturen motverkas detta genom att hjärnan får återhämta sig från stadsmiljön.
Barnen som växer upp nära grönområden får mer stimulans när det gäller känsel och lukt och genom att titta på växter och djur som finns där. Dessutom har de större möjligheter att röra på sig, gå ut och springa och leka i naturen, vilket också påverkar kroppen och hjärnan positivt.
– För stadsplanerare finns det mycket att vinna på att planera in mycket gröna områden, det kan påverka hälsan för befolkningen i stort. Det gäller också parker som redan finns, att man ser till att dessa underhålls och kanske till och med byggs ut, säger Kristine Engemann.
Om du inte har ett grönområde nära där du bor, se till att åka till skogen eller en stor park – och gör det ofta. Det är viktigt för alla åldrar, men om du har småbarn är det extra viktigt, som forskningen visar.
Artikel och bild från: https://www.mabra.com/parker-och-skogar-ger-barn-skydd-mot-mental-ohalsa
Varning: undvik de här matvarorna!
Vi får nog göra vad vi kan nu, allihop, om inte klotet ska brinna upp eller drunkna (stryk det som ej önskas).
Låt oss börja med palmoljan!
Man blir mörkrädd när man ser hur mycket palmoljan används i livsmedel – bland annat.
So what? undrar kanske enstaka individer som sovit under en sten de senaste åren.
Svaret är enkelt: för att odla palmolja skövlar man ofta den regnskog som är livsviktig för jordens klimat.
Jag gick runt i några mataffärer och läste på etiketterna (ofta väldigt svårt, kan det vara en tillfällighet att texten är oerhört liten?). Resultatet: palmolja överallt, nästan. Här är några produkter som använder oljan som bidrar till klimatkatastrofen:
Storsäljare som försöker trolla bort begreppen genom att använda beskrivningar som “100% växtbaserad” osv. Klicka på nedan länk för att läsa hela artikeln.
Artikel och bild från: http://www.news55.se/elfving/varning-undvik-de-har-matvarorna
Meditationer/podd
Valde att göra meditation nr 1 från nedan länk för någon dag sedan.
Även om jag inte riktigt kunde slappna av och stänga ute "omgivningen" så
upplevde jag att någon, kanske min guide satt sig vid min vänstra sida.
Efter en kort stund kändes det som fler kom och satt sig runt omkring mig,
varav en satt bakom mig och strök sin hand på min panna.
Orden som kom till mig i det ögonblicket var "det kommer bli bra" i samband med det började jag
gråta. Tårarna rann och det kändes som något släppte även om jag inte kan säga vad.
- Topp 10 – mina mest lyssnade podcast-avsnitt inom mediumskap, medialitet och andlighet
Lyssna här: http://vivi.tarotguiderna.se/topp-10-mina-mest-lyssnade-podcast-avsnitt-inom-mediumskap-medialitet-och-andlighet
Hjärnan hinner inte med - 3 stresstriggers i vardagen
Vad triggar din hjärna att bli stressad? Antagligen är det flera saker som gör att din hjärna inte hinner med. Samhället går för fort för oss idag och den nya tekniken har gett oss nya stresstriggers som är svåra att undvika. Men det går att motverka med rätt knep.
Det är ingen slump att många av oss upplever stress idag. Det handlar inte bara om att vi har mycket att göra på jobbet eller att det är svårt att få ihop vardagspusslet för att barnen har så många aktiviteter. Den största boven för vår ökade stress är faktiskt hastigheten som hela samhället har idag.
Amit Sood, professor vid amerikanska Mayo Clinic, säger till Prevention att han i sin forskning har kunnat se tre huvudfaktorer som orsakar problem och som vi måste tackla varje dag, vilket verkar stämma bra med annan hjärnforskning.
Vår hjärna utvecklas hela tiden och anpassas efter nya förutsättningar, men den hinner inte utvecklas i samma takt som samhället och nu går det så fort att hjärnan inte längre hinner med. Vi har massor av bollar i luften varje dag (ja, sociala medier är också bollar), men bara en hjärna med begränsade resurser. Enligt psykologen och författaren Anders Hansen som bland annat skrivit boken Hjärnstark, är våra hjärnor fortfarande kvar på savannen där vi levde som samlare. Längre har inte utvecklingen kommit.
Amit Soods tre stresstriggers som vi alla har i vår vardag:
1. Problem med fokus
När rovdjur var ett verkligt hot för oss människor var det rimligt att ha ett fokus som riktades utåt och skannade av vår omvärld. Idag kan vi inte ha fokus på allt samtidigt, utan våra tankar avbryts och vandrar iväg. Enligt Amit Sood är vi i ett ofokuserat stadium inte mindre än 80 procent av tiden, och oftast är vi inte medvetna om det själva. Han liknar det här vid att ha massor av filer och mappar öppna på datorn, det är omöjligt att fokusera på en sak. Bara att det istället händer inne i din hjärna, inte på datorn. Framför allt är det våra digitala hjälpmedel som hela tiden distraherar oss.
Kan du till exempel kolla på ett helt tv-program eller läsa ett kapitel i en bok utan att du sträcker dig efter telefonen? Har du pushnotiser som gör att du hela tiden blir uppmärksammad på saker som stör ditt fokus?
2. Rädsla
Hela vårt liv är beroende av att hjärnan kan lokalisera och uppmärksamma kroppsliga och emotionella faror. Skrämmande situationer gör att hjärnan lagrar information om hur du överlevde för att sedan kunna använda den nya informationen vid ett senare tillfälle. I vårt informationssamhälle gör det att hjärnan minns dåliga och skrämmande nyheter bättre än goda eftersom den vill skydda oss. Resultatet? Mer stress.
Dessutom påverkas rädslan kvinnor även i sociala medier, enligt hjärnforskaren Sissela Nutley. När kvinnor till exempel tittar på en bild på en kvinnokropp som ligger nära samhällets ideal så kopplas ångestcentret i hjärnan på, vilket är nära kopplat till rädsla. Män tittar däremot mer objektivt på bilderna och den del som aktiveras i deras hjärna är framför allt kopplad till analys av färger och proportioner.
3. Hjärntrötthet
Flera av våra organ är skapade för att köra på som om det inte finns något stopp – till exempel våra njurar och hjärtat. Men så fungerar inte hjärnan. När den har jobbat hårt måste den få vila. Ju tråkigare och jobbigare uppgiften är, desto mer återhämtning behöver den. Du märker när hjärnan börjar bli trött, framför allt om du ska göra samma uppgift om och om igen. Då kommer de där slarvfelen, ögonen känns trötta och du blir inte lika effektiv. Du kan också bli lättirriterad och mer känslig för ljud och ljus.
Om du inte låter hjärnan vila skapas stress i kroppen, vilken i sin tur orsakar ännu mer trötthet i hjärnan – allt i en negativ spiral.
Fyra steg till hjärnvila
För att motverka de här stressfaktorerna har Amit Sood fyra metoder som gör att hjärnan får vila och som aktiverar andra delar av hjärnan så att de delar du tröttar ut får vila.
- Din hjärna behöver vila och den vilar bra med saker som gör den glad. När du blir trött, ta en paus och ring en vän, skicka ett sms, kolla på ett gulligt kattklipp eller bilder på dina barn.
- Inled dagen positivt och låt hjärnan mjukstarta. Kolla inte mejlen förrän du är ute ur huset, är frukost i lugn och ro och tänk på saker du tycker om och var tacksam för dem.
- Att hitta ett fokus inåt behöver inte betyda långa meditationer. Det räcker med att vara uppmärksam, närvarande och nyfiken. Vilket mönster har din kollega på tröjan, vilken färg har blommorna i rabatten utanför kontoret och vilken ögonfärg har busschauffören? Att lägga märke till detaljer får hjärnan att koppla av.
- Försök att vara snäll mot alla, le och hälsa och koppla bort dömande tankar.
Artikel och bild från: https://www.mabra.com/hjarnan-hinner-inte-med-3-stresstriggers-i-vardagen/
söndag 14 april 2019
fredag 12 april 2019
onsdag 10 april 2019
tisdag 9 april 2019
söndag 7 april 2019
fredag 5 april 2019
onsdag 3 april 2019
tisdag 2 april 2019
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)