Målarböcker för vuxna

När Charlotte sitter i sin myshörna och färglägger mår hon bra. Då känner hon inte av stress och utmattning. 

Länk: Målarböcker för vuxna bästa medicinen

Att färglägga målarböcker ger avkoppling som är rena hälsokuren för hjärnan! Det menar Samuel West, forskare vid Lunds universitet.

Länk: Målarböcker bra för hälsan

Ljusglimt

När livet känns jobbigt och meningslöst, när hoppet om förbättring lyser med sin frånvaro är det lätt att gräva ner sig psykiskt.

Så jag skulle vilja lyfta fram det som är bra, som kan stärka oss och se ljust på tillvaron.
Har du något positivt att dela med dig utav i din utbrändhet?
Finns det något du är tacksam över, eller har du vågat ta steget ut i det okända som du kanske längtat efter men det är först nu du tagit steget?

Jag är tacksam för att jag äntligen kommit ner i varv och kan njuta av det jag tidigare stressat förbi. Att jag nu med gott samvete kan sitta och stirra ut i intet utan att den rastlösa känslan river i mig.

Ingen tackar dig för att du jobbar dig sjuk

Debattören: Som tidigare utbränd är du bränd på arbetsmarknaden

Länk: Ingen tackar dig för att du jobbar dig sjuk

Föreläsning om utmattningsyndrom

Kajsa Ingemarsson berättar om sin kollaps

Sara Varga berättar om nystarten

Viljan vs kroppen

Jag står i hallen och har peppar mig hela dagen för att orka följa med på kalas.

Min vilja säger att jag ska åka iväg, att jag behöver komma hemifrån en stund, att det inte är bra att stanna hemma.

Min kropp säger att jag inte kommer orka det här, att det bara är att inse det och istället bädda ner mig i soffan igen. Jag velar och irrar runt i lägenheten, och överväger med mig själv ”ska jag” eller ”ska jag inte” vad vill jag?

Jag byter om, vilar, sätter på mig skorna vilar, känner att det tar emot men jag tar på mig jackan. Jag överväger med mig själv och tänker att jag kan ju bara gå undan om det blir för mycket när jag väl är där. Känner panik när pappa messar att han sitter i bilen utanför och väntar.

Jag känner mig besegrad och inser att det här inte kommer att gå. Jag går ut till parkeringen för att säga att jag inte kan följa med men istället bryter jag ihop i tårar av utmattning.

Jag går in igen, byter om till myskläder och bäddar ner mig i soffan, tårarna har slutat. Kroppen har besegrat och jag har insett vem det är som bestämmer nu.