Upp emot var femte person är en HSP – en highly sensitive person. Psykologen Elaine Aron beskriver det som att man har en så låg tröskel för sinnesintryck att det påverkar hela livet. Och att känsligheten kan vara både en sårbarhet och en gåva. – Högkänsliga har ett rikt inre liv. Ett knoppande träd kan ge dem ett lyckorus.
 |
Högkänsliga personer antas vara födda med ett känsligare nervsystem som gör att de tar in fler sinnesintryck.
Den ökade känsligheten kan både vara en tillgång och en belastning i livet.
Foto: ILL: Lotta Sjöberg |
De högkänsliga | Del 1
Minns ni prinsessan på ärten? Hon som trots 20 madrasser och 20 ejderdunsbolstrar sov fruktansvärt dåligt och vaknade med blåmärken över hela kroppen. Detta eftersom drottningen lagt en liten ärta på botten av hennes säng.
I H C Andersens sagovärld var flickans ömtålighet beviset för att hon verkligen var av kunglig börd. Så känslig kunde ju bara en riktig prinsessa vara.
I dag skulle hon kanske i stället ha räknats in i den femtedel av mänskligheten som anses vara ”högkänslig”. Och hennes sömnproblem hade nog snarare förklarats med ett ovanligt reaktivt nervsystem – som på sikt riskerade att göra henne deprimerad och tillbakadragen.
– I vår västerländska kultur har ordet ”känslig” fått en negativ klang, men högkänslighet kan vara både en sårbarhet och en gåva, säger den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron, som myntat begreppet ”highly sensitive person”.
När hon i mitten av 1990-talet tog ett helhetsgrepp om den högkänsliga personlighetstypen – med sina svagheter och styrkor – var det få som hade hört talas om den. De senaste åren har dessa tunnhudade personer dock uppmärksammats i både vetenskapliga publikationer och populärvetenskaplig facklitteratur. Enbart Elaine Arons böcker om högkänslighet har sålts i över en miljon exemplar.
Elaine Aron bedriver sin forskning vid Stony Brook University i New York, men hemmet och den privata psykoterapimottagningen finns i San Francisco. När jag över en telefonlinje till Kalifornien ber henne beskriva vad ”högkänslighet” är, understryker hon först att det inte handlar om en personlighetsstörning – eller en ny bokstavsdiagnos (förkortningen HSP används ofta för högkänsliga personer).
– Högkänsliga personer löper en viss ökad risk att drabbas av depression, ångest och andra stressrelaterade symtom. Fokuserar man bara på de problem som högkänsligheten kan leda till, är det lätt att misstolka den som ett slags sjukdomstillstånd, medger hon.
Men högkänsligheten är ett personlighetsdrag, understryker Elaine Aron. På samma sätt som vissa har utrustats med en ovanligt hög ”gåsfaktor” som gör att de flesta motgångar rinner av, påverkas andra människor extra mycket av såväl känslomässiga som sensoriska sinnesintryck.
Högkänsliga personer löper en viss ökad risk att drabbas av depression och ångest.
Så kan till exempel en mindre tillrättavisning på jobbet, en armbåge i tunnelbanan eller en skavande tvättlapp i nacken rubba den högkänsliges sinnesstämning för resten av dagen – samtidigt som åsynen av ett knoppande träd eller ett barn som just lärt sig cykla kan överskölja honom eller henne med ett varmt lyckorus som håller i sig nästan lika länge. Högkänsligheten har alltså även positiva sidor.
– Högkänsliga har inte utrustats med bättre näsor, skarpare syn eller bättre hörsel. Däremot har de en lägre tröskel för att ta in olika slags sinnesintryck och deras hjärnor bearbetar informationen på ett djupare sätt, säger Elaine Aron, som brukar likna högkänsligheten vid de sorteringsmaskiner som används för att dela in nyskördade apelsiner eller annan frukt efter storlek och vikt.
– Om de flesta människor delar in apelsinerna i fem olika fack, använder en högkänslig person kanske 25 fack. Att sortera all information så noggrant tar mycket psykisk kraft och får den högkänslige inte tillräckligt mycket tid för återhämtning är risken för ohälsa stor. Men det kan också vara fantastiskt att uppleva tillvaron så nyansrik. Många har till exempel starka natur- och konstupplevelser, säger hon.
I viss mån är vi förstås alla känsliga för yttre sinnesintryck. Vem mår inte dåligt av en utskällning från chefen? Eller störs om grannen i lägenheten ovanför går loss med borrmaskinen? Men mellan 15 och 20 procent av alla individer anses vara så känsliga att hela deras liv genomsyras av detta – allt från jobbsituationer till intima relationer.
Eftersom denna högre känslighet för yttre stimuli har observerats hos ungefär en femtedel av alla spädbarn och dessutom hos ett hundratal djurarter, tyder mycket på att det handlar om ett nedärvt personlighetsdrag. Detta är dessutom lika vanligt hos män som hos kvinnor.
– Högkänsligheten medför en ökad sårbarhet, men sannolikt har den även haft evolutionära fördelar. Många högkänsliga är till exempel riskmedvetna och lite försiktiga i nya situationer. Jag brukar skämta och säga att om man alltid är väldigt noga med att lokalisera nödutgången när man går på bio, blir man lätt stämplad som neurotisk – till den dag det faktiskt börjar brinna. Då uppfattas man i stället som väldigt smart, säger Elaine Aron och fortsätter:
– En person som snabbare än andra känner av hungerkänslor, börjar kanske också tidigare att leta efter föda och hinner då få sitt energibehov säkrat innan födan tar slut. Och kanske kan förmågan att känna av andras sinnestämningar leda till att man blir en bättre förälder, eftersom man är mer lyhörd för sina barns behov
För sin forskning har Elaine Aron gjort djupintervjuer med personer som själva definierat sig som ”extra känsliga”. Likheterna i deras beskrivningar av sig själva var slående: Ett rikt inre liv. Lätt uppjagad. Svårare att prestera när man är observerad. Känslig för smärta.
– Att känsligheten tog sig så många olika uttryck och att dessa förekom hos så många av intervjupersonerna, gjorde mig övertygad om att det handlar om ett mer generellt personlighetsdrag och inte bara om en ökad känslighet för just smärta eller höga ljud, säger Elaine Aron.
Utifrån intervjuerna har hon konstruerat ett personlighetstest som på en 27-gradig skala mäter hur högkänslig en viss person är, HSP-skalan (se nedan). De skillnader i känslighet som Elaine Aron har funnit i sina psykologiska test har sedan även bekräftats biologiskt. Med hjälp av funktionell magnetröntgen har forskare öppnat ett fönster till de högkänsligas hjärnor och sett att det som tycks förena dem är ett nervsystem som reagerar ovanligt starkt på yttre stimuli.
I ett försök fick till exempel ett antal personer jämföra nästan identiska landskapsbilder och leta efter små olikheter, samtidigt som deras hjärnor avbildades med funktionell magnetkamera (fMRI). De som fått höga värden på HSP-skalan uppvisade då en högre aktivitet i de delar av hjärnan som bearbetar visuella intryck.
I ett annat experiment fick försökspersonerna titta på bilder av glada och ledsna ansikten. Återigen var hjärnaktiviteten högre hos personer med höga värden på HSP-skalan. Det var dock inte känslocentrum som aktiverades, utan de delar av hjärnan där spegelneuronerna finns. Dessa nervceller anses viktiga för förståelsen av andra människors handlingar och känslor.
– I vår kultur uppfattas högkänslighet ofta som något negativt, men såväl omgivningen som de högkänsliga själva borde fokusera mer på allt som de har att erbjuda. De har till exempel hög empati, är goda lyssnare, ser saker som andra missar och fattar ofta väl genomtänkta beslut. Detta är egenskaper som behövs i vårt samhälle, säger Elaine Aron.
Elaine Aron, forskare och psykoterapeut, har tagit fram ett självtest där man genom att ta ställning till ett antal påståenden kan få en uppfattning om hur högkänslig man är. Hon betonar att testet inte är ett så exakt att man bara kan utgå från det i sin bedömning.
Vill du göra testet i sin helhet, gå in på Elaine Arons hemsida:
http://www.hsperson.com
Testet finns även på svenska:
http://www.hsperson.se
Om du svarar ja på 14 eller fler frågor är du troligtvis högkänslig. Inget psykologiskt test är dock så exakt att man enbart kan grunda sin bedömningen på detta, understryker forskaren Elaine Aron, som gjort testet. Och även om du bara svarat ja på någon eller några frågor - men instämmer i väldigt hög grad i dessa påståenden - kan du vara högkänslig.
