Konsten att vila som vuxen

 

Influerare som driver en av Sveriges mest lästa bloggar där hon skriver om inredning, matlagning, feminism och miljö. Mitt i karriären drabbades Clara Lidström av utmattning. Om detta skrev hon senare i boken ”Hjälp jag är utmattad”. Hon har även gett ut böcker som handlar om bakning och odling. Clara Lidström utgör den ena halvan av podcasten ”Wollin & Clara”.

Clara Lidström om sitt Vinterprat:

– Jag ska prata om konsten att vila som vuxen. Om folksjukdomen utmattning, om läkande skridsko-is och hur en människa kan må bättre av att härma en björn.

Lyssna här: https://sverigesradio.se/avsnitt/clara-lidstrom-vinterprat-2022

Innan jag glömmer av Nina Gunke

 

Jag har precis lyssnat klart på Ninas bok som handlar om hennes sjukdom Alzheimers och jag inser att jag haft tur. "Tur" att jag "bara" drabbades av utmattning. Utmattning som slog ut mig på alla plan; fysiskt, psykiskt och mentalt. Där mina kroppsliga förmågor försvann allt efter som, hjärntröttheten som fick mig att tappa allt, framför allt min personlighet och trygghetskänslan. 

Men i allt jag varit med om har jag haft känslan av att det kunde ha gått riktigt illa. Att jag kunde ha åkt på vilken sjukdom som helst pga av min framfart utan eftertanke eller återhämtning. Men att det nu var utmattningen som slog till hos mig, medans det var Alzheimers hos Nina. 

För det boken tar upp gällande demens är skrämmande och jag inser att det lika väl kunde ha varit jag. Därför vill jag dela med mig av det boken tar upp för att fler ska förstå att det gäller att ta hand om sig för att minska risken till att bli sjuk. Oavsett om det handlar om demens, utmattning eller någon annan sjukdom. 

Så till er alla där ute, var rädd om dig. 
Ta signalerna på allvar om det är/har varit mycket omkring dig.
Prioritera sömnen för det är då du läker. 
Andas
Var ute i naturen
Hitta lugnet i aktiviteten. 

Fakta från boken;

Demens är vår nya folksjukdom och i Sverige insjuknar ca 70 personer varje dag och lika många dör. WHO klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem där ett nytt fall upptäcks var tredje sekund. 

Den största riskfaktorn för demenssjukdomar är hög ålder, men även ärftlighet är en risk. Det är fler kvinnor än män som får sjukdomen, orsaken till det är ännu oklara men kan vara kopplade till biologiska och hormonella faktorer hos kvinnor. 

Men även vår livsstil spelar stor roll, det vill säga hur vi lever, mår, äter, dricker, gör på fritiden m.m. Här kommer några av de riskfaktorer som forskarna känner till idag:

* Bristande munhälsa
* Depression
* Diabetes
* Fetma i medelåldern
* Fysisk inaktivitet
* Hjärskador
* Högt alkoholintag
* Högt blodtryck
* Högt kolestrolvärde
* Hörselproblem
* Infektioner, ex covid -19
* Låg utbildning
* Rökning
* Social isolering
* Stress
* Sömnstörningar

(Källa: Professor Miia Kivipelto och Alzheimerfonden)   

Tänk om....

Källa: https://www.instagram.com/p/

Kroppen alltså...

 

Källa: Kroppen alltså

Hjärntrötthet - ett osynligt gissel

Långvarig trötthet kan vara tecken på sjukdom. I de flesta fall är trötthet orsakad av för lite sömn, bristande sömnkvalitet, stress eller osund livsstil. Hjärntrötthet är dock något som en frisk människa aldrig har upplevt. För den som är hjärntrött tar energin snabbt slut, och det tar lång tid att återfå energin efter genomförd aktivitet. Detta medför att uthålligheten över tid inte fungerar, vilket begränsar möjligheterna till arbete och studier, men även till att orka delta i rehabilitering, umgås med familj och vänner och att vara delaktig i samhället. 

I denna artikel beskrivs fenomenet hjärntrötthet samt en förklaringsmodell för hur tillståndet kan uppkomma. Vidare redogörs för diagnostiska metoder och möjliga behandlingar som är under utveckling.

Läs hela artikeln här: https://lakartidningen.se

Torkild Sköld - Livet ska levas och inte bara överlevas

 

Har du möjlighet, så boka in dig på denna föreläsning https://www.torkildskold.se

Ibland kan man behöva påminnas om det självklara genom att släppa taget om det man tror omgivningen tycker och tänker om en. Att sluta älta det som har varit och att släppa kontrollen över det som inte har hänt. Att leva livet här och nu, idag. Att förvalta dagens timmar på bästa sätt för dig.

Våga vara nyfiken, släppa taget om det som inte får dig att må bra, Våga stanna upp och andas. Gå vidare och lägg inte energi på sådant du inte kan kontrollera eller förändra. Bygg upp tilliten till dig själv, stärk dina värderingar och skilj på sak och person.

Kollega: "Jag golvades av hur kroppen reagerade"

Anna Hildestam Jonsson är en av siffrorna bakom stresstatistiken. För henne förenades vägen tillbaka till arbetslivet med en omvärdering av vad som är viktigt i livet. Ett bra sätt att öka sin livskvalitet efter kraschen, säger stressexperten Giorgio Grossi.

Att inte känna igen sig själv eller sina känslor är inte ovanligt vid en stressreaktion.
 Illustration: Emma Hanquist

Vem är den här människan i spegeln som inte kan formulera ord, glömmer viktiga saker och inte kan koncentrera sig?

Vid långvarig stress reagerar både kroppen och knoppen – vi blir trötta trots att vi sovit, får humörsvängningar och har svårt att hålla en röd tråd. Symptom som är helt logiska, men också väldigt skrämmande.

Giorgio Grossi

– Det är naturligt att bli rädd om du hamnar i en situation du aldrig befunnit dig och dina vanliga resurser inte fungerar. Men det är också viktigt att inte låta känslorna ta över, för då startar en snöbollseffekt av tankar som leder ned i en negativ spiral, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut vid Stressmottagningen och docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet.

På mottagningen i Stockholm möter Giorgio Grossi människor som är sjukskrivna på grund av långvarig stress. Ibland är den orsakad av jobbet, ibland av hemsituationen och inte sällan en kombination av de två.

Det är naturligt att bli rädd

En person med en stöttande partner, förstående arbetsgivare och mildare ångestproblematik kan vara på banan ganska snabbt. Men för den som saknar en plats för återhämtning, har otydliga arbetsuppgifter och en oförstående chef kan stressen bli kronisk och vägen tillbaka lång och full av hinder.

Anna Hildestam Jonsson

För Anna Hildestam Jonsson sade kroppen ifrån efter en rad omständigheter som sammanträffade – en hektisk tid på jobbet med ett otryggt ledarskap, en nära anhörig som dog och födseln av sitt andra barn. Saker som var för sig var omvälvande, men tillsammans blev överväldigande.

– Jag golvades av hur kroppen reagerade. Jag orkade inte promenera, fick yrsel, tappade bort saker och hade svårt att reglera mina känslor. Samtidigt fylldes jag av skamkänslor av att inte orka och kände mig misslyckad både som mamma och människa.
 

Sorg och uppgivenhet att inte orka

Sjukskrivningen på grund av stress var ett faktum, trots att hon till en början hade svårt att acceptera läget. Hon var van att prestera och leverera, nu kunde hon inte göra någotdera.

– Till en början var det mycket sorg och uppgivenhet. Jag ville vara glad och orka med livet, men det gick inte, säger hon.

Vägen tillbaka kom i små steg, genom att träffa familj och vänner som fanns där trots att hon inte alltid orkade prata och genom att träffa andra som var i samma situation. De pratade om varför de hamnat där de hamnat och hur vägen dit såg ut.

– Jag fick förståelse för hur mina val och mitt agerande bidragit till utmattningen. Vi pratade om hur kroppen reagerar på stress och vikten av återhämtning. Hur de egenskaper som ofta är en styrka även kan föra oss närmare en utmattningsdiagnos. Att vara en person som vill prestera på topp och nå uppsatta mål är något bra, men beteendet kan bli skadligt om du inte sätter gränser.

Jag ville vara glad och orka med livet, men det gick inte

Vid tillfrisknandet märkte Anna Hildestam Jonsson också att vägen tillbaka inte var spikrak. En dag av energi kunde följas av en ”aktivitetsbaksmälla” med trötthet. Hon märkte också att omgivningen hade svårt att se hur hon mådde och fick träna på att beskriva det med ord.

– Det är en ensam sjukdom som inte alltid syns. Det är lätt att tro att någon som ler och ser glad ut inte mår dåligt. Men det kan pågå något helt annat på insidan. Jag fick påminna framför allt mig själv, men även andra, om att jag inte var frisk bara för att jag hade en bättre period.

Randiga dagar bra för välmående

För psykoterapeuten Giorgio Grossi handlar mycket i tillfrisknandet av en utmattningsdiagnos om att kartlägga vanor och göra anpassningar. Hur ser livs- och arbetssituationen ut? Finns det möjlighet till återhämtning? Vad skapar stress och vad skapar återhämtning?

– Vi brukar prata om randiga dagar. Det är när aktivitet varvas med vila för att inte belasta kroppen och knoppen för mycket.

Vid insjuknandet kan det kännas långt bort att komma tillbaka till jobbet, men här är långsiktighet nyckeln. Du startar gradvis med anpassade uppgifter, gärna på en plats som är skyddad från intryck, tränar på att ta pauser och gå hem i tid. När du går upp i arbetstid är det bra om inga arbetsuppgifter läggs till i början, för det är en omställning varje gång en förändring sker.

– Omställningen är otroligt tröttande och kan leda till en tillfällig ökning av symptomen igen. Det är viktigt att tänka på att det inte är farligt utan förväntat. Ett sätt att underlätta för kroppen är att dra ner på andra aktiviteter under den här tiden du ökar på arbetstiden, säger han.

Att bakslag kommer att komma är inte en fråga om när, utan i vilken skepnad, menar Giorgio Grossi. Men i motgången finns mycket information att hämta.

– Försök att inte värdera händelsen utan se det som en lärdom. Vad var det som gjorde att du började må dåligt? Och tänk likadant när du mår bra – vad är det som får dig att fungera?

När Anna Hildestam Jonsson skulle ut i arbetslivet efter sin föräldraledighet hade hon omvärderat mycket kring vad hon tyckte var värdefullt i arbetslivet. Rätt kultur och ledarskap blev viktigare än specifika arbetsuppgifter. Redan i rekryteringsprocesser har hon varit tydlig med sina prioriteringar: familjen kommer först, hon jobbar bara sina arbetstider och när hon ser strukturer som inte är hälsosamma så tar hon upp det.

– Jag ser det inte som en svaghet att säga till om det blir för mycket eller att påpeka när något är fel. Jag upplever att arbetsgivare är tacksamma för att jag är transparent med det jag behöver. Men det har krävts övning för att våga vara det, säger hon.

Men hälsa ligger också i betraktarens öga

Så när blir man frisk från en utmattningsdiagnos? Enligt Giorgio Grossi är det en knivig fråga. En lindrig krasch kan innebära att symptom försvinner ganska snabbt. Men hälsa ligger också i betraktarens öga.

– En person som känner av symptom vid överbelastning men ser dem som hjälpredor för att inte krascha igen kommer att leva ett gott liv och betrakta sig själv som rimligt frisk. En annan person med samma symtom kanske betraktar dessa som tecken på sjukdom, blir uppskrämd, går in i ältande av skuld och skam och mår därigenom väldigt dåligt.

– Att förlika sig med sakernas tillstånd och finna värden som ger livet mening efter kraschen är ett bra sätt att öka sin livskvalitet, säger han.

Även om Anna Hildestam Jonsson gärna hade fått sina erfarenheter på ett mindre smärtsamt sätt är hon tacksam för de lärdomar de gett. Att hon har blivit bättre på att sätta gränser, säga ifrån, vara tydlig och lyssna på kroppen. Om hon skulle möta sig själv i sin värsta period skulle hon lägga en tröstande hand på sin axel.

– Jag ser tillbaka på den personen med kärlek. Det var en människa som fick utstå mycket under kort tid och som inte hade verktyg att hantera det. Jag skulle säga att det inte är skamfyllt att vara där hon är och att det kommer att bli bättre.

Källa: https://kollega.se/stress/utmattningsdiagnos-av-stress-en-ensam-sjukdom