Njut av ditt barn har det tråkigt- det är återhämtning.

Utmattningssyndrom är vanligt både arbetsplatser och bland vänner. Det som får mig att att må riktigt dåligt är när visar det sig att även barn och ungdomar är så stressade att de blir sjukskrivna i utmattningssyndrom. Kraven som ställs på dagens skolelever är höga och har gjort att även barn drabbas av utmattningssyndrom.

Barn och ungdomar stressas även av kompisar, aktiviteter och i sina familjer. Många tycker att det är svårt att koppla av, varva ned och fina lugnet. Allt kollade på Instagram, Facebook, mail och Snapchat och att ständigt bli jämförd med andra.
Dessutom mår de dåligt av vår frånvaro av föräldrarna som ständigt tittar på våra telefoner. Det är när barnen inte längre klarar av att fokusera på vad de behöver och då det inte ges tid för dem att känna efter hur de mår. Då är det lätt att de bränner ut sig.

Barnen får inte hjälp med att stanna upp och känna efter. Jag fattar inte varför inte skolorna tar in yoga och meditation och att inte föräldrarna slutar pressa barnen till 1000 aktiviteter. Låt dem bara vara, var inte rädd för att de tycker att de har tråkigt. Njut av att de har det tråkigt – det är återhämtning.

Jag är ingen specialist på barn utan kämpar själv med att vara en bra mamma. Otroligt svårt.

Men mina spontana tankar är:

1. Lev inte genom barnen, låt de ta det lugnt. Förverkliga dig själv istället. Låt inte dina barn bli din accessoar.

2. Hjälp att dem sätta gränser, de kan inte det själva.

3. Ge dem beröm när de vilar och tar det lugnt.

4. Försök lev ett liv där du lyssnar på dina egna behov.

Barnen och stressen

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/njut-av-ditt-barn

Kroppen signalerar – lyssna

Kroppen är klok, den vet när det är för mycket. Kanske redan innan du och din hjärna fattar. Många av mina kunder och de som  jag intervjuar har fått tydliga signaler innan det mattas ut sig.

Detta är några av många exempel:

Ryggont

Hudutslag

Ständigt förkyld

Glömska

Huvudvärk

Magont

Nedsatt hörsel och smak

Svårt att hitta ord

När kroppen inte orkar vara i det sympatiska nervsystemet som är vårt stress system så börjar den signalera och lägga ner våra förmågor. Om vi inte lyssnar så är risken väldigt stor att du drabbas av utmattningssyndrom.

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/kroppen-signalera-lyssna/

Tarmfloran kan vara nyckel till bättre hälsa

"Forskningen har upptäckt att tarmfloran ser annorlunda ut vid sjukdom och att vi kan påverka den med vad vi äter och hur vi lever 😊 Undrar hur långt tid det tar innan man upptäcker att allt hör ihop och och fler organ påverkas och att vi kan hjälpa dem också 😉
Vi kommer att översköljas av ”bakterietillskott” i alla möjliga former 🙈
I stället behöver vi lära oss att äta naturlig mat som kroppen känner igen och leva på ett sätt som hjälper i stället för att stjälpa oss " 

Ovan citat från: https://hermansdal.com/

Tarmfloran kan vara nyckel till bättre hälsa

Att 40 biljoner bakterier i våra tarmar påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt är kanske inte så förvånande. Det här är något som vi själva kan påverka ganska snabbt. Det behövs dock mycket forskning kring hur tarmfloran mer specifikt påverkar hälsan. Men vi vet idag tillräckligt mycket för att göra något åt saken, exempelvis genom att äta mer varierad kost och få i oss tillräckligt av kostfibrer.

Många intressanta fakta och aspekter kring tarmflorans betydelse kom fram på ett seminarium på ämnet, arrangerat nyligen av projektet MatLust. Dagens moderator Anna K Sjögren, som är kostvetare och frilansjournalist, började med att konstatera att i varje milliliter tarmvätska i tjocktarmen finns mer bakterier än det finns människor på jorden.

Påverkar hjärnan

En av experterna i seminariet var Frida Hållenius, docent i molekylär nutrition och forskare vid Institutionen för livsmedelsteknik på Lunds Universitet. Hon forskar bland annat kring förebyggande av neuroinflammation. Frida menar att tarmfloran påverkar hjärnan och många sjukdomar. Man ser förändringar i tarmfloran vid olika sjukdomar i hjärnan. Men det behövs mer forskning för att bevisa kausala samband. Från observationer vet man idag att det finns en påverkan på exempelvis multipel skleros, autism och Parkinsons sjukdom. Och nu tittar man på samband mellan tarmens bakterieflora och Alzheimers sjukdom.

Frida Hållenius pekar på att tarmfloran visserligen även påverkas av våra gener, men att kosten är den största faktorn som kan förändra och påverka floran. Och det går snabbt, det kan ske på bara någon eller några dagar. Om man exempelvis äter råg – eller snarare om våra tarmbakterier får äta råg – har det visat sig ge hälsoeffekter och en snabbt ändrad tarmflora. Råg ökar mängden bakterier som har anti-inflammatoriska effekter samt bakterier som är viktiga för blodsockerregleringen och som även kan påverka hjärnan positivt. Man har hittat bakterier som tycker om att bryta ner råg och som då reducerar en faktor i Alzheimers sjukdom.

I försök med möss har Frida Hållenius och hennes kollegor sett flera samband mellan tarmflora och Alzheimers sjukdom. De har också tittat på hur man via kosten kan påverka detta. Det visade sig i försök att tillsats av lingon i kosten påverkade bakteriefloran positivt. Man såg också att mössen då fick bättre minne, tänkte snabbare och fick mer av både hjärnceller och synapser i hjärnan. Den effekten syntes efter bara 8 veckor.

Intressanta utvecklingsmöjligheter

Frida Hållenius ser flera framtida innovationsmöjligheter som har med tarmfloran att göra. Man kan designa kostfiberrika livsmedel efter vad de har för effekt på tarmfloran. Man kan också optimera hälsoeffekter av livsmedel med bevisade mekanismer via tarmfloran. Man kan även arbeta med vad hon kallar precisionsnutrition, utifrån människors individuella förutsättningar. Frida ser också möjlighet att ta fram s.k. mervärdesmat för att förebygga fetma, diabetes, åderförkalkning och vissa typer av nedsatt kognition. För livsmedelsproducenter tycker hon att det finns stora möjligheter att informera om produkters koppling till tarmfloran, inte bara att de innehåller mycket fibrer.

Stora olikheter i tarmfloran

Henrik Ennart är vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet och författare till ett flertal böcker, bland annat är han medförfattare till boken Happy Food – om hur mat och lycka hänger ihop. Han berättade att vi enligt de senaste uppskattningarna har 40 biljoner bakterier i tarmarna. Ett annat sätt att se på saken är att runt 1 procent (eller mindre) av alla gener vi bär på är våra egna, resten är mikrobernas gener. Henrik menar att vi lånar många egenskaper hos bakterierna. Om vi kan förändra tarmfloran (vilket vi kan) så innebär det i någon mening att vi även genetiskt ändrar på ganska mycket.

I en forskningssammanställning kring hela det här ämnet konstateras att västerländska dieter ger signifikant annorlunda tarmflora jämfört med traditionella dieter. Hur mycket bakterier och vilket typ av bakterier vi har i tarmarna är alltså olika. Exempelvis visade sig ett visst naturfolk i Amazonas ha cirka 1600 arter i tarmfloran, medan vi i västvärlden har runt 600–1000 arter, enligt Henrik Ennart. Det är inte bara antalet som skiljer, utan också vilka typer av bakterier som dominerar. Sedan år 2000 har vi i västvärlden sett en fortsatt ökning av fetma, diabetes, matallergier, glutenintolerans, ME, ALS, autism, ångest och depression. Allt mer börjar man koppla detta till immunförsvaret, berättar Henrik.

Han pekar också på att det är mycket som påverkar tarmfloran. Amning är viktigt. Annat som påverkar är, förutom vad man äter, exempelvis att växa upp med djur, kroppskontakt, användningen av antibiotika med mera. Antalet bakteriearter i tarmen kan också variera med människans ålder.

Viktigt äta varierat

Så vad kan vi göra för att förbättra tarmfloran? Man har i en amerikansk studie tittat på vad som påverkar tarmfloran mest (The American Gut Project). I topp hamnade hur många typer av växter man äter. Användning av antibiotika samt BMI och sömn var viktigt, medan motion hamnade långt ner på kurvan. Korttidsfasta och stress påverkade också.

Henrik Ennart menar att man bör äta varierat och med så mycket smaker och färger som möjligt. Inom odling kan det också vara idé att plocka fram och utveckla flera gamla kultursorter av exempelvis vete, korn och råg för att få mer variation. Vi äter väldigt ensidigt, en stor del av energin vi får i oss kommer från ett fåtal födoämnen. Det behövs mycket forskning kring kost, tarmflora och hälsa, men forskare säger också att vi vet tillräckligt mycket idag för att agera, genom att exempelvis börja servera medelhavskost. I det här sammanhanget påminner Henrik Ennart också om att läkemedel ofta ger biverkningar och att det förskrivs mängder av läkemedel bland annat till barn och unga, utan egentliga kontrollstudier.

Han frågar sig också varför det regleringsmässigt ska vara så svårt att tala om att bra mat är nyttigt, samtidigt som man ska ta piller mot sjukdomar, istället för att förebygga. Dubbelblinda studier kring livsmedel kräver stora resurser och sågas ofta ändå, så livsmedelsföretag vill inte satsa på sådan forskning.

När det gäller läkemedel nämnde Henrik Ennart (vid en fråga från publiken) även en studie där man tittade på över 900 olika läkemedel och där det visade sig att en stor del av dessa påverkade minst en bakterie i tarmens grundflora. Det kan alltså finnas biverkningar som man inte känner till och det öppnar dammluckan för mer forskning, menar han.

Anna K Sjögren avrundade med att vi har ett ekosystem i naturen som vi ska värna, och på samma sätt bör vi värna vårt ekosystem i magen.

Lästips

• Contribution of diet to the composition of the human gut microbiota, PubMed.
• Risk- och nyttoprofil. Interaktioner mellan maten och tarmfloran – en övergripande sammanställning av kunskapsläget, Livsmedelsverket.
• Happy Food. Om hur mat och lycka hänger ihop. Av Niklas Ekstedt och Henrik Ennart (Bookmark förlag).

Artikel och bild från: http://www.ytterjarnaforum.se/mat-odling/tarmfloran-kan-vara-nyckel-till-battre-halsa/

Få kontroll på livet

Just nu är vi mitt uppe i en av de mest intensiva perioderna på året med studentfester, dop, födelsedagskalas, dansuppvisningar, afterworks osv osv. Samtidigt vill man ha ett någorlunda städat hem, göra bra ifrån sig på jobbet och kanske hinna med ett träningspass. Allt krockar och inget går ihop!Christina Stielli, författare och föreläsare vill börja med att skrota det förlegade ordet livspussel.

Då & Nu

Då: (2015-2016)

När jag hade det som värst kunde jag inget annat än att ligga i sängen och fästa blicken på det som var minst ansträngande typ en tom vägg. Eller möjligtvis ut genom fönstret upp bland molnen. 

Klarade av att sitta ute nån timme men sen va det bara att gå in och vila instängd i ett rum för naturen och dess ljud tog musten ur mig. 

Vissa dagar klarade jag inte ens av att stå upp eller ens gå ner en våning utan att bli yr och illamående. Ändå gjorde jag inget fast allt jag gjorde ändå var något. Borsta tänder, klä på mig, resa mig från sängen, äta. Allt som tidigare inte tröttade ut mig gjorde mig nu handlingsförlamad. 

Men när jag slutade kämpa emot och tillät mig att vila, andas, acceptera situationen och symptomer har det blivit bättre. Mitt inre har i det kunna återhämtat sig, varva ner och fått tillbaka kraft och energi även om det är en bra bit kvar. Men jag försöker att inte kämpa emot längre om kroppen signalerna att det är dags för återhämtning och vila. Jag har helt enkelt börjat lyssna på mitt inre som jag tidigare försökte döva genom att pressa mig lite till..."

Nu: (2017-2018)

Under förra sommaren började det äntligen vända.

Energin kom tillbaka mer och mer och allt jag tog mig för blev inte samma kamp som tidigare. Även om det fortfarande var mycket vila som gällde orkade jag aktivera mig längre stunder utan att den förlamande, däckande tröttheten kom över mig. 

Jag vågade sakta utmana mig mer och mer genom att ta längre promenader och chockade även till att springa några meter och till min stora förvåning gick det lätt. Tyngdkänslan jag alltid känt så fort jag tagit några joggingsteg var plötsligt borta och jag kände hur energin och glädjen kom över mig i den stunden. I det läget hade jag kunnat gasa på och utmanat mig mer men bromsade mig genom att inte utöka promenadsträckan. 

Under den här tiden orkade jag även vara mer social genom att bjuda hem vänner samt åka iväg och fika. Även om det fortfarande kan bli för mycket påfrestningar för skallen så har jag kommit så pass långt att jag kan vara social för nån/några timmar. Klarar även av att gå på stan (butiker) själv och köra bil utan att ha backup med föräldrar/bror. 

Fast den värsta utmattningen har gått över har jag fortfarande bättre och sämre dagar och i höstas/vintras åkte jag på ett rejäl bakslag pga olika faktorer. Det här bakslaget kändes som jag backade 1,5 år i min väg uppåt genom att min hjärna igen stängde av min fysiska förmåga och gjorde mig "förlamad". Det här gjorde att jag tappade fotfästet något men jag har nu tagit mig upp igen tack vare våren då jag älskar att vara ute och pyssla för mig själv. Trädgårdspyssel har blivit min räddning som tankar mig på energi och lycka. Jag är inte lika ljudkänslig längre vilket är oerhört tacksamt. 

Men självklart måste jag tänka på vila i olika former för det många inte tänker på är att jag kan vila fast jag är aktiv. För det jag fortfarande har problem med är hjärntröttheten gällande koncentration och fokus där jag måste lyssna/ta in information. Samt att vara social i grupp där jag behöver vara "aktiv". Det blir även kortslutning i huvudet när jag ska styra upp saker som att packa mig iväg någonstans typ till stugan där jag måste få med mig mat mm. Då går oftast hjärnverksamheten ner att jag väljer att åka mellan stugan och hemmet för att slippa dra med en massa "saker". 

En annan sak jag gjort under detta år är att jag nu har gråtit mer än vanligt. 

Tårkanalerna har öppnat sig och jag tömmer mig på sorg av olika slag fast jag inte alltid vet varför eller vad alla tårar beror på. Men jag tror att det har varit en nödvändig process för mig att ta mig dit jag är idag. För mentalt känns det som jag är starkare än någonsin. Att jag står stadigt och vet vad jag vill på ett sätt jag aldrig känt tidigare. 

Tårarna har kommit i tid och otid och jag har inte döljt dem utan de har fått rinna och jag har tillåtit mig att känna det jag känt när känslorna trycker på. Jag har accepterat mina tårar och jag vill tro att det är viktigt att gråta ut. Att få sörja det som inte blev oavsett stort som smått. Framför allt behöver vi få ur oss allt vi har skyfflat undan och stängt in som vi inte haft tid att känna av i vår framfart genom livet. Vi behöver få sörja helt enkelt för att i det kunna ta oss framåt, det är vad jag tror i alla fall. 💗

Herregud & Co

Tänkvärt