Kollega: Stress skördar nästan 800 liv om året

Varje dag dör mellan åtta och nio personer av sitt jobb. Det menar Arbetsmiljöverket som i en ny kunskapsöversikt bland annat visar att 772 personer årligen mister livet i förtid på grund av stress.

Stress på jobbet beräknas leda till nästan 800 fall av arbetsrelaterade dödsfall per år, enligt Arbetsmiljöverket. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Årligen dör mellan 30 och 50 personer i olyckor på svenska arbetsplatser. Men betydligt fler mister livet i så kallade arbetsrelaterade sjukdomar – omkring 3000 personer sammanlagt beräknas dö i förtid på grund av det de exponeras för på ohälsosamma arbetsplatser.

– I dag kommer åtta, nio personer att dö en för tidig död på grund av vad de utsatts för i jobbet. Det är oacceptabelt att folk dör i förtid på grund av arbetet när vi vet att mycket går att förebygga, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Skiftarbete, motoravgaser, asbest och damm är stora arbetsmiljöbovar som påverkar hälsan så pass att man löper stor risk att dö i förtid, visar Bengt Järvholm, forskare vid Umeå universitet, i kunskapsöversikten Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, som han gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Men stress orsakad av hög arbetsbelastning i kombination med att inte kunna påverka arbetsuppgifterna, är ännu mer fatalt för hälsan – 772 personer  uppskattas årligen mista livet på grund av stress. 

Samband mellan självmord och mobbning 

Bengt Järvholm fick också uppdraget att titta på sambandet mellan mobbning och självmord och han konstaterar att en av tio utsätts för mobbning i arbetslivet. Enligt ny forskning finns det samband mellan var tjugonde fall av självmord och mobbning på jobbet.

– Det är kanske samma antal som begår självmord på grund av att man kränks eller mobbas på jobbet, som mister livet i dödsolyckor, säger Bengt Järvholm.

Kunskap är a och o när det handlar om att minska och förebygga stressen, enligt Bengt Järvholm, som också anser att god arbetsmiljö skulle kunna vara ett kriterium vid upphandlingar och investeringar.

–  God arbetsmiljö är lönsamt, det är forskarna överens om, säger Bengt Järvholm.

Källa: https://kollega.se/arbetsmiljo/stress

Herregud & Co

 

Källa: Herregud & co

Pauser

Det här med pauser och att dra i handbromsen är svårt, oerhört svårt framför allt för mig som tar in det dåliga samvetet i processen. När det självklara är att jag måste på grund av sjukdom så tar det emot och jag får ångest av att sjukanmäla mig. Något som alltid har funnits inom mig sen barnsben. 

Under den senaste veckan har det varit så, halsont, snorig och inte känt mig iform helt enkelt. Dessutom är jag så trött. Tror inte jag sovit så mycket som jag gjorde under den senaste veckan eller under veckorna innan. Är totalt däckad när jag vaknar till lite väl sent på morgonen. Känslan är att jag kan sova minst i ett par timmar till utan problem. 

Fast det är så självklart att jag är sjuk, malar det inom mig att jag borde kunna jobba, att jag inte är sjuk, att omgivningen tror att jag skolkar. Hela tiden känslor från vad jag tror omgivningen tänker. Högkänsligheten spökar och får mig velandes istället för att känna mig säker i mitt beslut om vad som är rätt och fel. Det här tar kol på mig även om jag har blivit bättre på att stänga av rösterna utifrån. 

Idag skulle jag arbeta, allt var förberett men så igår kväll kom övertrötthets syndromet som jag inte kan förklara på något annat sätt än att hela kroppen späns upp, darrar och fryser. När jag la mig ner på kudden och blundade skjuter tusentals blixtrar fram för mitt inre. Intryck som exploderar innanför mina ögonlock.

Jag bytte ställning flera gånger, la mig på spikmattan, tog på hörselkåpor, gick på toa, tog på mig mer kläder, tog av mig kläder. Hela mitt inre var i uppror och jag kunde inte somna alls. Tiden närmade sig 2, 3, 4, 5 då hade jag fortfarande inte somnat och stressen intog mig allt mer. När väckarklockan väl ringde kändes det omöjligt att kliva upp ur sängen. Förkylningen hängde kvar, lika så darrningarna i kroppen. Att då ta beslut om att vara hemma en dag till kändes oerhört svårt. Men nu sitter jag här, hemma i vardagsrummet med dåligt samvete att jag inte masade mig iväg. 

Hela tiden dåligt samvete för någon annan, än att njuta av att jag inte tvingade med mig när kroppen inte orkade. 

Boktips

 HJÄRNTRÖTT - Min resa tillbaka till livet En berättelse om min väg tillbaka till livet, ifrån en mycket svår utbrändhet. Från att ha varit en stark och fullt fungerande människa med många bollar i luften till att bli mycket liten, rädd och skör och där jag får uppleva hur sårbart mitt liv och min kropp är.

Upplevelsen av att rasa helt i kropp och själ samt vilken enorm svårighet och ett mycket långt och mödosamt arbete att ta sig tillbaka till livet. Svårigheterna man stöter på när hjärnan inte längre orkar. Men även hur viktigt det är med stöd tro och hopp för att läka sig frisk igen. 

Ni får följa med på min resa genom "ups and downs" där jag hittar verktygen att hjälpa min stackars överbelastade hjärna att sakta få läka. Den fantastiska upplevelsen att mot alla odds få sin revansch och att få förmånen att hitta ett nytt bättre och mer harmoniskt liv. Att njuta av det lilla och att fånga dagen. Att tillåta sig att vara i nuet - Idag är idag.

Länk: https://www.bokus.com/bok/9789189286276/hjarntrott-min-resa-tillbaka-till-livet/

Är det så här det känns att leva? Har jag glömt hur det var?

Sju år efter sitt utmattningssyndrom berättar Emma personligt om livet som är nu. Om trygghet, mod och ny energi. Men också om hjärnspöken, förvirrande tandborstar och ambulansbesök.

Våga leva igen är den fristående uppföljaren till Emma Holmgrens första bok Våga vara rädd som sålt i 15 000 exemplar och beskrivits som en av de bästa böckerna om utmattningssyndrom. I denna bok är det Emmas personliga berättelse som är i fokus, för att ge hopp om det friska livet efter ett utmattningssyndrom. 

Länk: https://www.bokus.com/bok/9789198528862/vaga-leva-igen-efter-utmattningssyndrom/

Den ofattbara hjärntröttheten handlar om det vi i dagligt tal kallar hjärntrötthet men som i själva verket är en energilöshet och en känsla av orkeslöshet orsakad av sjukdom eller skada. Boken ger en introduktion till vad hjärntrötthet egentligen är, hur hjärntrötthet uppkommer och hur tillståndet kan diagnostiseras och behandlas. Bokens många korta personliga berättelser är avsedda att ge en djupare förståelse för vad hjärntrötthet innebär och hur det faktiskt upplevs att vara hjärntrött.

Boken vänder sig till studenter inom vården, till vårdpersonal i primärvården och inom kommunal verksamhet, som hemtjänst och boendestöd, samt till myndigheter såsom Försäkringskassa och försäkringsbolag. Självklart vänder vi oss även till drabbade och anhöriga och till alla andra som önskar fördjupad kunskap och förståelse. Vi hoppas att denna bok ska öka medvetenheten och kunskapen om hjärntrötthet och inspirera till vidare forskning.

Länk: https://www.bokus.com/bok/9789144136547/den-ofattbara-hjarntrottheten/

Förändringens tid

Det gamla året har precis klingat ut och ett nytt har tagit sin början. Ett nytt år som inte kommer vara det andra likt. Ett år med nya möjligheter och utmaningar, men samtidigt en tid för förändring. 

För inom mig lockas något nytt, att jag är redo för nästa steg. Att jag är redo att gå vidare mot något jag ännu inte vet svaret på. Jag strävar efter mer utmaning, mer tankeverksamhet och sociala sammankomster. Något som väcker min energi ytterligare och bara det signalerar friskhetstecken. 

Källa

Under året som gått har jag blivit allt starkare både fysiskt och mentalt tack vare att jag kan förlita mig på min kropp och dess förmågor allt mer. Rädslorna som kom med utmattningen börjar sakta minska, i det börjar jag våga utmana mig allt mer. 

En styrka som blev markant när kärleksrelationen hamnade i gungning var att jag stod upp för det jag trodde på. Även om de flesta omkring mig tyckte det motsatta så vek jag inte för att "behaga" omgivningen. Jag körde inte över mig själv den här gången, utan jag höll fast i min tro och släppte inte taget om den. Det är något jag är stolt över. 

En annan styrka är att min fysiska förmåga har åter intagit min kropp till min stora glädje. Från att knappt klarat av att sätta den ena foten framför den andra och sen ta mig ut på promenad till att nu gå närmare 20 000 steg om dagen. Det om något är stort. 

Jag har gjort oerhörda framsteg under året och åren som gått, framsteg som jag inte trodde var möjliga men som nu är det fast jag knappt förstår det själv. Framför allt har jag lärt känna mig själv under den här tiden. Hur jag är som person, vad jag behöver och inte behöver, i det har jag accepterat mig själv på ett nytt sätt. Bara det är stärkande. 

Nu är det alltså dags att välkomna det nya året med önskningar och förhoppningar. Mitt mål för det här året är att stärka mitt inre ytterligare, att våga ta mig ut på okänd mark, öka min kreativitet, pausa oftare, njuta av tillvaron och börja skriva på boken som inte gör annat än att pocka på min uppmärksamhet. 

Vilka förväntningar och önskningar har du för det nya året?

Bilder från Google.

Positiva förändringar

När livet är som tuffast behöver vi stärka varandra och ge varandra hopp om att det blir bättre.

Under min sjukdomstid kände jag mig oerhört ensam i det jag gick igenom. Information om utmattning fick jag inte serverat, utan det var något jag fick jaga rätt på själv när mina förmågor försvann en efter en.

Men i allt detta hade jag en stark känsla av att det skulle bli bättre och att jag behövde ha den här tiden som sjuk för att kunna börja om, konstigt nog.

Fascinerande nog har det blivit bättre och allt i mitt liv har förändradats rejält. Jag lever nu i en relation, bor i ett hus där jag kan fixa och greja i trädgården, har ett arbete och fungerar mycket bättre än tidigare. Händelser som jag drömt och manifesterat om och som har slagit in under dessa 7 år.

Jag är oerhört tacksam för allt och jag önskar innerligt att du har fått varit med om positiva förändringar.

Dela gärna med dig av dina förändringar i livet 🌷

*Bild från Google

Ett år

Herregud, det har redan gått ett år sen jag på skakiga ben och inre tog klivet in på min nya arbetsplats som trädgårdsskötare. En säsongsanställning som helt utan förvarning förlängdes under vintern och nu har jag varit anställd i ett helt år. 

Ett år som har gått upp och ner på det mentala planet men känner nu att jag har landat i min yrkesroll allt mer. Jag känner större gemenskap i arbetet samt att jag nu för min egen del har bättre förutsättningar än förra året när allt var nytt. Att jag nu vet vad jag klarar av och kan förhoppningsvis sätta egna gränser och inte jaga osynlig tid som inte finns. Stress, prestation och viljan att vara till lags fick mig att falla ihop efter en månad när det blev för mycket. Men efter en lite längre helg än planerad var jag åter på arbetet och sedan dess har det flutit på utan bakslag. Bara det är ju något att fira även om jag inte vågat göra det ännu. Men känner allt mer att det är dags.

Framför allt borde jag fira att jag tagit mig så här långt sen den där dagen när utmattningen var mer än ett faktum. Då när jag saknade energi för att hålla mig upprätt, borsta tänder, föra maten till munnen, vara social. lyssna, prata ja allt som jag tog för givet som jag då inte mäktade med. Till skillnad mot nu när jag klarar av att arbeta, vara social, fixa och greja hemma och allt som hör livet till även om jag behöver egen tid, återhämtningstid, aktiv och passiv vila. Men även hjärnvila, för även om hjärntröttheten är mycket mycket bättre så finns den kvar, vilket märks i slutet på arbetsdagen när den inte riktigt kopplar eller minns vad jag nyss gjorde. 

Det fascinerande i det hela är att jag redan under 2018 sa på den kurs jag gick på gällande framtida yrke att jag skulle ha ett praktiskt arbete. Mina två främsta förslag var just fastighetsskötare och trädgårdsskötare och så blev det. När jag tänker tillbaka har mycket av det jag manifesterat, skrivit ner, ritat ner i en speciell skrivbok slagit in. Så nu är det bara att fortsätta manifestera, drömma och leva livet. 

Så fira med mig och våga drömma om nästa steg på din framtida resa. 💗

Dela gärna med dig hur det går för dig.

Har du bytt yrke? 

Trivs du?

Eller har du vågat ta steget ut i det okända?

Stärk oss med din historia!

*Bilder från Google