lördag 17 mars 2018

Sweet little lies


-Var är du någonstans? Kommer du snart?
-Jag är på Hötorget, kommer om 5 minuter. Ljuger du. Igen. Nu får du halvspringa för att det inte ska märkas att du ljög. Högröd efter 15 min kommer du fram till din vän och sätter dig ned.
-Förlåt, säger du generad.
För att du ska förstå vad jag menar tar jag upp ett till exempel: Du är kommer sent till barnen och så  säger du till dem: Förlåt att mamma är sen, jag var tvungen att jobba. Men är det verkligen sant? Var du verkligen tvungen att jobba? Säg istället: -Hej barnen, här är jag. Nu hänger vi.
Detta är  ju små vita lögner och andra kanske inte bryr sig om det. Bara du, förhoppningsvis. Men vita lögner är förgörande för dig själv. Jag tror att många små ljuger utan att tänka på det. Små ljuga  drar ner din energi och din livsglädje. Du blir förgiftad  och de så lögnerna förvandlar sig gärna till stora lögnerna. Och detta skapar STOR stress.
Håll dig till sanningen och du kommer få ro i själen. Ingen vill vara en lögnare, men att små ljuga har blivit accepterat i vår generation.
Du ska inte ljuga, det står ju alla gamla skrifter. Satya kallas det inom yoga filosofin. Detta är inte lätt att leva helt efter sanningen då våra tankar och känslor är extremt utbytbara och vi skapar vår egen sanning. Tänk bara hur sanningen skiftar när blodsockret skiftar och du kanske är jätteledsen över något. Men efter en smoothie är humöret tillbaka och det du var upprörd över inte var alls viktigt.

Kör igång en Sweet little lies detox. Tänk på vad du säger. Du kommer få massor med energi tillbaka.

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/sweet-little-lies/

Därför tål vi olika mycket stress - här är modellen som förklarar


Visste du att din personlighet påverkar vad du uppfattar som stressande? Nu finns en modell som förklarar varför vi blir stressade och vad det är som gör att vi upplever stress på olika sätt. Att omge sig med vänner och ha koll på omvärlden kan till exempel hjälpa dig stressa ner.

Alla människor har en viss grad av sårbarhet. Vi kan genetiskt ärva sårbarhet men det kan också uppstå genom att vårt nervsystem utsätts för påverkan som kan hindra det från att utvecklas på ett bra sätt.

Det som avgör om vår sårbarhet uttryckts i form av ohälsa eller inte är om vi utsätts för en viss grad av påfrestningar. Det som utlöser till exempel en depression kan vara en reaktion på en eller flera stressiga händelser. Ju högre sårbarhet du har desto mindre stresspåslag krävs för att känna av de negativa effekterna.
Stress-sårbarhetsmodellen förklarar hur vår hälsa är beroende av vårt genetiska arv, miljön vi växer upp i men även vårt sociala liv.

Vad är stress?

Stress är något vi upplever då vi utsätts för krav som tar våra resurser i anspråk. När ett ytterligare krav tillkommer som upplevs som ohanterligt i nuläget så skapas fysiska, psykiska och beteendemässiga reaktioner hos individen som förändrar förutsättningarna. Detta kallas för stressreaktioner. Stressreaktionen är kroppens sätt att göra sig redo att handskas med det som stressade oss.
Det som stressar oss kallas stressorer och dessa kan vara av fysiska, sociala eller kognitiva. Höga ljud, redovisningar och höga prestationskrav kan alltså skapa samma typ av reaktion i kroppen. Men stress måste inte vara av den negativa sorten för att vara skadligt – det kan också handla om positiva händelser så som att köpa nytt hus.

Personlighet och inställning påverkar stressen

Alla människor är unika och vi reagerar inte likadant på stress. Det är bland annat vår personlighet som avgör vad som är stressande för oss. Hur vi tolkar och uppfattar olika stressmoment är det som är avgörande för vår reaktion, inte stressmomentet i sig. Några saker som är viktiga för att vi inte ska uppleva allt för stark stress är att vi känner att vi själva kan kontrollera situationen, att vi upplever ett socialt stöd från andra och har ett optimistiskt förhållningssätt. Men även hur vi löser problem och vår egna drivkraft till prestationer spelar roll.
Socialt stöd, i form av vänner och familj, är en viktig och skyddande faktor för oss när det kommer till stress. Våra sociala nätverk ökar nämligen våra upplevelser av ordning och struktur. De hjälper oss göra vår tillvaro mer begriplig. Det människor inte förstår stressar dem. Att förstå sin omvärld och ha socialt stöd kan alltså hjälpa dig stressa ner.

Det här händer i hjärnan när vi stressar

I vår hjärna finns en struktur som heter hippocampus. Denna struktur är viktig för bland annat inlärning men spelar också en roll i stresskontroll. När kroppen reagerar på stress så frigörs en mängd olika stresshormoner och vid långvarig stress frigörs hormonet kortisol. Hippocampus reagerar på kortisol och om det är för mycket av ämnet i kroppen så kan strukturen skicka en signal som gör att ämnet slutar produceras. På det sättet hålls våra stressreaktioner i schack.
Men människan är inte en perfekt och flera av våra organ är känsliga för yttre påverkan. Samma sak gäller för hippocampus. Om våra stresspåslag är allt för långvariga och starka så tar hippocampus stryk och krymper. När hippocampus krymper så minskar också vår förmåga att kontrollera stress och det hela skapar en ond cirkel där vi blir allt mer stresskänsliga.

Artikel och bild från: https://www.mabra.com/darfor-tal-vi-olika-mycket-stress

måndag 12 mars 2018

5 saker du genast bör sluta oroa dig över


1. Att jämföra dig med andra

Verkar alla andra ha perfekta liv, med vackra hem, idylliska semesterresor och ett fantastiskt umgänge? Tänk på att vi ofta väljer med omsorg vad vi visar upp för andra. En kväll på finkrog och en solnedgång över havet vid sommarstugan hamnar på Instagram – men måndagsstressen, turistkräksjukan och den växande tvätthögen gör det inte. Ingen har ett perfekt liv, så det är ingen mening att avundas människorna runt omkring dig. Du vet inte vad som döljer sig bakom deras välpolerade yta.

2. Dina skavanker

Du vet det där födelsemärket i pannan eller den där sneda framtanden du ständigt försöker dölja? Det är ingen annan som stör sig på dem. Faktum är att det operfekta gör dig unik och intressant – det är mer troligt att andra finner dem charmiga än att de ser dem som skönhetsfel.

3. De sista 3 kilona


Tänker du ständigt att du skulle vilja tappa några kilon och får dåligt samvete när du faller för frestelsen att äta något ”onyttigt”? Släpp det en gång för alla! Fundera över om det verkligen skulle vara värt uppoffringen att alltid avstå från desserten när du blir bortbjuden och aldrig öppna en chipspåse i soffan, bara för att få på dig en storlek mindre jeans. Kanske kan du acceptera ett par trivselkilon ändå?

4. Vad andra tycker och tänker

Ditt liv är bara ditt och du har rätt till dina egna beslut. Att gå runt och grubbla över vad andra tänker och säger om dig slösar bara energi. Dessutom pratar andra troligtvis mindre om dig än du tror – de är fullt upptagna med sina egna nojor.

5. Att du blir äldre

Det är oundvikligt att åldras och något som ingen slipper undan. Självklart kan det vara tufft att hantera att kroppen förändras eller att fylla jämnt och kliva in i en helt ny ålderskategori. Men samtidigt visar forskning att vi blir lyckligare och mer tillfreds ju äldre vi blir. Fokusera på hur mycket du lärt dig om livet och om dig själv! Och medge att alternativet till att bli äldre inte heller vore så kul…

Hur tankar kan göra dig sjuk

När du upplever stor ångest eller känner dig deprimerad är risken stor att det även utlöser fysiska symtom.


Sinnet är så kraftfullt att det kan påverka ditt fysiska tillstånd. Under de senaste åren har utbudet av böcker om sambandet mellan kropp och själ fullkomligt exploderat, och vi har lärt oss att de två är mycket mer sammankopplade än vi tidigare trott.
Alla har vi vid ett eller annat tillfälle varit sjuka och samtidigt fått en känsla av att våra fysiska symtom har en koppling till vårt känslomässiga tillstånd.
Kanske har du någon gång känt dig tröttare eller klumpigare än normalt, oförmögen att hantera de minsta av stimuli eller bearbeta dina egna tankar.

Å andra sidan har den senaste forskningen visat att ett tillstånd av psykiskt välbefinnande är förknippat med bättre kondition – både den faktiska kroppsliga hälsan och uppfattningen du har av den.
På samma sätt kan ett sinne som inte är tillfreds öka risken för sjukdomar. Med andra ord kan psykiska sjukdomar som ångest och depression orsaka oönskade fysiska symtom. Fortsätt läsa för att lära dig hur tankar kan göra dig sjuk.

Hur går denna omvandlingsprocess till?

Reflektera en stund över de tillfällen då du har känt dig orolig. Ditt hjärta börjar slå hårdare och snabbare än normalt, dina händer kan börja darra och du märker att du börjar svettas.
Alla dessa symtom grundar sig i att ditt sinne utlöser en fysisk reaktion i kroppen, vilket förskjuter balansen på samma sätt som när du påbörjar någon form av träning.
Men det finns en stor skillnad mellan denna respons och träning: du tränar inte. Din kropp får inte utlopp för all den extra energi den börjat producera och som orsakar en enorm belastning på nervsystemet.

Artärerna och venerna som förser dina muskler med blod vidgar sig inte, men ditt hjärta pumpar mycket mer blod genom systemet.

Vad händer sedan?

Föreställ dig en motorväg där trafiken är tät men flyter under rusningstid. Plötsligt sker en olycka och all trafik måste avledas till en mycket mindre länsväg. Utan tvekan kommer systemet kollapsa.
Samma sak händer i kroppen.
Ditt hjärta pumpar ut bil efter bil medan resten av kroppen inte kan svälja all denna trafik. Om situationen pågår under endast en kort tid, eller inte är alltför omfattande, är den överkomlig.

Men om den pågår under en lång tid eller är mycket akut kan omfattande skador uppstå.
En av de mer uppenbara kopplingarna mellan kropp och själ är den mellan kognitiv funktion och styrkan hos immunförsvaret.
När ditt sinne inte fungerar som det ska är det normalt för kroppen att ”gå igång”, vilket gör den sårbar för alla typer av angrepp från utsidan.
I denna mening är din hjärna som en dator och ditt immunförsvar är dess antivirusprogram. Om datorn inte fungerar inaktiveras antivirusprogrammet, vilket försätter dig i riskzonen för att släppa in en trojansk häst i kroppen.
Dessutom brukar nedbrytningen av ditt försvar vanligtvis inte inträffa under tiden du är stressad, utan snarare när allt lugnat ner sig.

Vilken roll spelar hjärnan?

Låt oss inte glömma att bakom alla dina tankar och idéer finns en kemisk koppling i ditt biologiska system. En central region är hypotalamus, som spelar en mycket viktig roll i regleringen av dina hormoner.
Denna lilla och intressanta del av din hjärna är mycket lyhörd för dina tankar, antingen i form av minnen, tolkning av nuvarande stimuli eller väntan på framtida händelser.

Vilket inflytande har ditt beteende?

Hittills har vi bara talat om hur sinnet kan utöva en direkt inverkan på din kropp, men vi kan inte utesluta en annan aspekt som är minst lika viktig: ditt beteende. Här är ett exempel:
Vi går alla igenom stadier i våra liv som inte är särskilt glädjefyllda eller motiverande. Faktum är att även om du aldrig har upplevt klinisk depression så kan en del av de saker du känner under dessa perioder påminna om dem som upplevs av människor som har denna sjukdom, även om det kanske inte är lika intensivt eller långvarigt.
Under sådana perioder kanske du börjar försumma vissa aspekter av ditt utseende eller din personliga kroppsvård. En av de första områdena som vanligtvis drabbas är din kost.
Du vänder ryggen till livsmedel du inte njuter så mycket av, vilka vanligtvis är de sundaste alternativen, och istället hänger du dig åt onyttiga livsmedel som tillfredsställer smaklökarna.
Varför händer det? Det är en fråga om balans. Du söker glädjen du har förlorat i andra aspekter av ditt liv genom den mat du äter.
Med andra ord; bilden som alltid visas i TV-serier och filmer av den ensamma tjejen i soffan som hetsäter glass efter ett uppbrott är mycket verklighetstrogen.
Det är ett skadligt sätt att tvinga din hypotalamus att skapa en känsla av välbefinnande. Det beteendemönster du valt för att undvika negativa känslor har blivit kontraproduktivt för din hälsa.
Men den där förlusten av balans är inte den enda anledningen till att människor börjar försumma sin kost. En annan viktig aspekt att beakta är den sorg och brist på motivation som vanligtvis visar sig tillsammans med depression.
Anledningar (tankar) som en gång tvingat dig att ta hand om dig själv kan nu få stå tillbaka för den sorg som har dykt upp och slagit rot.
Sysslor som en gång verkade rutinmässiga är betydligt mer ansträngande nu. Det kan leda till att du börjar ta genvägar. Istället för att gå till mataffären efter jobbet väljer du att beställa en pizza istället. Det kräver mindre ansträngning.

Den andra sidan av myntet

Hittills har vi mest talat om hur negativa tankar kan försvaga dig fysiskt, men det finns också en andra sida av myntet. Många studier har visat att en positiv mental inställning avsevärt förbättrar prognosen för människor som lider av sjukdomen.
Det kan vara ett direkt resultat av din biokemi, eller från att du återupptar vanor som kan hjälpa till att lindra sjukdomen, till exempel mer fysisk aktivitet och en sund diet.
För att sammanfatta rekommenderar vi att du tar hand om din mentala hälsa i så hög grad du kan eftersom du på det sättet tar hand om hela din kropp. Är du inte värd det?

Artikel och bild från: https://stegforhalsa.se/hur-tankar-kan-gora-dig-sjuk/