Herregud & co

Att börja om

Mitt liv känns som en nystart, som att bli vuxen och myndig på nytt. Att lära mig köra bil igen med förmågan jag har idag just nu. Att hitta tillbaka till min vardag efter att ha bott med föräldrarna i 14 månader. Att våga utmana mig själv med sådant som tidigare varit en självklarhet men som nu inte alls är det. Att ta kontakt med vännerna jag har kvar men även ta steget framöver och inleda nya vänskaps relationer. Men även att våga stå upp för mig själv och min hälsa och inse att jag inte kan göra allt jag vill än, utan allt måste ske med små steg.

Jag måste acceptera förmågan jag har idag och göra det bästa av situationen helt enkelt.

Herregud & co

Stress kan ge extrakilon

5 nycklar till att lugna ett rastlöst sinne & få inre frid

Även om det inledningsvis är svårt att kontrollera är det möjligt att lära sig hur man hanterar ett rastlöst sinne och stänger av oljudet så att du kan uppnå inre frid.

Ett rastlöst sinne ger dig varken vapenvila eller vila. Det slutar med att du hoppar från ett orosmoln till ett annat, från rädsla till ångest. Långsamt börjar du väva en komplex väv i hjärnan, som berövar dig på det fantastiska privilegiet som är inre frid.

Vissa kan blanda ihop konceptet rastlöst sinne med nyfikenhet och produktivitet.

Det må vara sant att intern energi ibland reflekterar önskan att lära sig, men oftast är denna rastlöshet bara mentalt oljud.

Den är förvirring, utmattning och olycklighet.

Det sägs ofta att ”det finns ingen värre fiende än den du skapar i ditt eget sinne.”

Men snarare än att se det som exklusivt ditt ansvar bör du se denna inre stress som en subtil kombination av flera saker.

Nedan ska vi dela med oss av några förslag du kan reflektera över för att finna lugn och inre frid. Det är lätt att göra, och allt som krävs är viljestyrka.

Ett rastlöst sinne

En av de mest välkända böckerna om mentalt oljud och depression är skriven av Kay Jamison.

Denna psykiatriker från University of Johns Hopkins i Baltimore förklarar sitt unika fall i detta intressanta arbete.

”Som en ung flicka var jag benägen till känslomässig instabilitet. Sorg förföljde mig under min ungdom, och när jag började mitt professionella liv drabbades jag ofta av rädsla, ångest och ett rastlöst sinne som knappt lät mig leva,” säger Jamison i An Unquiet Mind.

Om du märker att du känner igen dig i dessa enkla rader ska du se till att hålla följande fem saker i åtanke, då de kan vara till stor hjälp.

1. Gör dig av med onödig vikt för att finna inre frid

Du släpar runt på det även om du inte kan se det. Så snart du börjar inse vikten i ditt sinne kommer du må bättre.

• Du omges av personer som, snarare än att ge dig energi, berövar dig på det.
• Du kan även prioritera saker som inte är fördelaktiga för dig.
• Förstå att ”mindre alltid är mer”.

2. Stanna upp en minut och andas, stäng av det mentala oljudet

Det förflutna har redan hänt. Du kan inte ändra det och framtiden existerar inte än. Så fokusera din uppmärksamhet på här och nu, där du befinner dig i detta ögonblick.

• Stanna upp och andas. Ta ett djupt andetag och håll det inne i några sekunder. Andas sedan ut högt.
• Det kommer, tro det eller ej, att befria ditt sinne. Det tillför syre till hjärnan och hjälper dig att bli lugnare.
• När kroppen mår bra är det dags att sammankoppla med dig själv.
• Fråga dig sedan ödmjukt vad du vill ha, vad du söker efter, vad du inte vill ha och vart du är på väg.

Det är en god idé att göra övningen varje dag så fort du stigit upp.

3. Bygg dina skyddande murar

Ett rastlöst sinne lider eftersom det är väldigt genomträngligt. Det släpper in oro från utsidan, såväl som egon och intressen från människor omkring dig.
När negativ energi stör din inre frid kopplas den samman med dina personliga svagheter. Det är en fasansfull kombination.

Du måste bygga dina egna murar på följande sätt:

• Ta avstånd från saker som inte ger dig harmoni. Du vill inte ha egoistiska personer eller falska intressen.
• Höj murarna mot folk som för med sig stormar under lugna dagar.
• Bygg murar mot personer som inte respekterar dig. Förlåt dem, men låt dem gå.

4. Tystnad läker

Minst en gång om dagen, i en och en halv timme eller två, måste du omringa dig med absolut tystnad.

• Dessa stunder av inre frid och lugn låter dig sammankoppla med dina behov och lugna ett rastlöst sinne.
• Nervösa sinnen som hoppar från en oro till nästa har glömt att ta hand om sig själva. De kommer inte längre ihåg hur värdefull och viktig du är.
• Slappna av i tystnad och stäng av dina rädslor och inre röster. Låt dig själv omges av tillfredsställelse, inre frid och balans mellan hjärta och sinne.

5. Främja tacksamhet

Denna aspekt är otvivelaktigt den mest komplicerade.
Slappna av och reflektera över följande tankar:

• Om du mår dåligt över folk som inte älskar dig, ta avstånd. Det må vara ett enkelt svar, men det kommer kräva mod.
• Om du känner dig obekväm ska du ge dina tankar en vändning: välj att inte vara så. Stäng av dessa känslor och kom ihåg att du är värdefull.
• Säg tack för de små saker som omger dig; risken är stor att du har förbisett dem.
• Tacka för att du mår bra fysiskt, för att du har vissa personer du älskar vid din sida som älskar dig tillbaka.
• Lär dig att tacka för varje ny dag. Nya möjligheter öppnas vid horisonten varje dag så att du kan nå dina mål.

Var lycklig, var lugn, var balanserad.

Artikel och bild från: http://stegforhalsa.se

Rehab vertyget

Inför ett rehabmöte kan det vara bra att läsa igenom detta för att veta vad som gäller och så vidare. Även om denna info är riktad till arbetsgivare och chef kan det vara bra att själv läsa in sig.


http://rehab.prevent.se/rehabverktyget

Skedteorin

"Att vara sjuk tär på krafterna. Att någon med ett brutet ben eller magsjuka inte orkar lika mycket som vanligt är sällan något som ifrågasätts. Men när sjukdomen inte syns på utsidan, är kronisk eller ovanlig, är det svårare att förstå eller acceptera att den sjuka inte (längre) har samma energi som alla andra. The Spoon Theory är ett kreativt sätt att förklara för friska vart all energi tar vägen och hur det är att leva med till exempel en kronisk sjukdom."

Läs hela inlägget här där citat och bild kommer ifrån: http://aspekt.nu/2016-09-01/the-spoon-theory/

Herregud & co

Motion minskar stress eller ökar stress

Generellt sett brukar jag säga att fysisk aktivitet sänker sressnivåerna. Men samtidigt så har jag sagt att många stressade tränar för mycket och att vid utmattning och trötta binjurar bör man vara försiktig med träning (man ska röra sig, men på rätt sätt och i rätt dos). Jag får en del frågor om detta eftersom det kan tyckas lite motsägelsefullt, men jag ska förklara det med hjälp av en studie.

En mycket intressant studie har nämligen visat att medan träning verkar minskande på stress (kortisolnivåer) hos personer som inte är stressade i övrigt, så ökar träning stress hos personer som upplever emotionell stress http://www.springerlink.com/content/g303371638pjv051/?MUD=MP
Hos en ”frisk” avstressad person är det också så att ju mer vältränad du blir desto mer resistent blir du mot kortisolutsöndring vid en viss träningsnivå. Dvs ju mer motståndskraftig blir du mot stress och ju mer ”kortisolkänslig” blir du (det behövs mindre kortisol för att upprätthålla balans/homeostas i din kropp)

Men är du däremot redan utmattad och har trötta binjurar så bör träning ofta minimeras. Samtidigt är träning väldigt nyttigt och stärkande av andra anledningar och aktivitet ska inte uteslutas såvida du inte är sängliggande av utmattning. Det beror dock på ditt stadium av utmattning, för vissa handlar detta om försiktig yoga eller fem minuter promenad. Ett generellt råd (men det är som sagt individuellt och beror på om du är i ett sent stadium av utmattning eller är frisk) är att minska kvantitet och öka kvalitet – ägna dig åt kort anabol träning såsom styrketräning. Styrketräning (och även annan anaerob träning) ökar tillväxthormon (anabolt), vilket minskar kortisolet.

Motsatt, så gör lång träning, även om den är lågintensiv att glykogenlagren töms, vilket är en signal till kroppen att utsöndra kortisol för att bryta ner och tillgängliggöra energi. Även friska personer bör aldrig träna längre pass än 60 min av denna anledning. Och särskilt dumt är det att stå på ett löpband.

På löpband kan vi aldrig vinna, vi står på stället.  Och eftersom vi av naturen antingen vinner/springer ifrån vår fiende eller dör, så är denna moment 22-situation extremt stressande för kroppen.

Så för att summera: fysisk aktivitet kan minska stressnivåerna hos en frisk, ostressad person. Man bör dock inte träna längre än 60 minuter och gärna ägna sig åt anabol, kvalitativ träning. Utmattade eller redan stressade personer kan förvärra stressnivåerna av träning. I dessa fall bör man se till att aktivera kroppen försiktigt för att få blodcirkulation mfl hälsofrämjande effekter, gärna i samklang med andningsövningar – tex i form av mjuk yoga.

Artikel och bild från: http://4health.se/motion-minskar-stress-eller-okar-stress

Förändring

Herregud & co

DN debatt ang försäkringskassan

Mer att läsa om oss sjuka som nu drabbas av försäkringskassans hårdare regler. Hur de nu "jagar" oss med sin nya reklam "Laget Sverige" som inte alls gör oss friskare utan sjukare om ni frågar mig.

Gunilla Bengtsson: Jag har inte fått någon hjälp för att delta i laget
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/jag-har-inte-fatt-nan-hjalp-att-delta-i-laget/

Nikki Janzon: Sluta bjuda sponsorerna på snittar
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/jag-har-inte-fatt-nan-hjalp-att-delta-i-laget/sluta-bjuda-sponsorerna-pa-snittar/

Jeanette Lindquist: Så är det, för att vara sjuk behöver du vara frisk
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/jag-har-inte-fatt-nan-hjalp-att-delta-i-laget/sa-ar-det-for-att-vara-sjuk-behover-du-vara-frisk/

Elisabeth Bruhn: Egenföretagare och sjuk är en hopplös kombination i dagens Sverige
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/jag-har-inte-fatt-nan-hjalp-att-delta-i-laget/egenforetagare-och-sjuk-ar-en-hopplos-kombination-i-dagens-sverige/

Annika Fagerquist: Sjukare av Försäkringskassans bemötande
http://asikt.dn.se/asikt/debatt/jag-har-inte-fatt-nan-hjalp-att-delta-i-laget/sjukare-av-forsakringskassans-bemotande/


Fler artiklar finns att läsa på DN sidan.

Anna Areto: Fick sparken efter 15 år på grund av Försäkringskassans beslut

Delar för att detta ska uppmäksammas hur det är att vara sjuk medstress och press från myndigheter. Förändring behövs men vi som är sjuka orkar inte strida själv alla gånger, 

så om vi hjälps åt och delar inläggen kanske det kan ge genomslag på något sätt.

Försäkringskassan är på defensiven genom sin reklam. Det är ett tydligt tecken på att vi är skrämmande många som kritiserar dem, både uttalat och i det tysta. 

Efter ett par seriösa skador på jobbet, som aldrig godkändes som arbetsskador, gick min arbetsförmåga från 100-125% till helt oförmåga att jobba och slutligen till cirka femtio procent. Jag försökte ändå jobba hårdare och pressade mig så pass att jag blev fullkomligt utbränd. Om och om igen kämpade jag mig upp från heltids frånvaro, och lyckades komma upp till 75%. Och om och om igen var Försäkringskassans inställning att jag hade förmåga att jobba 100%. Jag skämdes enormt över att inte kunna prestera som jag alltid har kunnat göra förr och för mig var deltidssjukskrivning ett enormt nederlag. Ekonomin blev också allt sämre i och med att jag hade mist orken att ha koll på räkningar och allt annat i mitt hem.

Följdsjukdomar som depression och panikattacker blev ett faktum. Medan jag i flera år kämpade vad som kändes som för mitt liv, sa F-kassan att jag bara var ett par veckor ifrån att fungera till 100% på jobbet.

Det fina jobb jag hade klättrat upp till, blev för mig en omöjlighet och min nya chef ansåg att eftersom Försäkringskassan inte ansåg mig ha begränsad arbetsförmåga, så behövde de inte erbjuda mig en anpassad tjänst på deltid. Jag blev utköpt och fick sparken helt enkelt.

Efter ett par seriösa skador på jobbet, som aldrig godkändes som arbetsskador, gick min arbetsförmåga från 100-125% till helt oförmåga att jobba och slutligen till cirka femtio procent. Jag försökte ändå jobba hårdare och pressade mig så pass att jag blev fullkomligt utbränd. Om och om igen kämpade jag mig upp från heltids frånvaro, och lyckades komma upp till 75%. Och om och om igen var Försäkringskassans inställning att jag hade förmåga att jobba 100%. Jag skämdes enormt över att inte kunna prestera som jag alltid har kunnat göra förr och för mig var deltidssjukskrivning ett enormt nederlag. Ekonomin blev också allt sämre i och med att jag hade mist orken att ha koll på räkningar och allt annat i mitt hem.

Följdsjukdomar som depression och panikattacker blev ett faktum. Medan jag i flera år kämpade vad som kändes som för mitt liv, sa F-kassan att jag bara var ett par veckor ifrån att fungera till 100% på jobbet.

Det fina jobb jag hade klättrat upp till, blev för mig en omöjlighet och min nya chef ansåg att eftersom Försäkringskassan inte ansåg mig ha begränsad arbetsförmåga, så behövde de inte erbjuda mig en anpassad tjänst på deltid. Jag blev utköpt och fick sparken helt enkelt.

Artikel från http://asikt.dn.se/asikt/debatt

Nya direktiv från Försäkringskassan till läkarna.

I senaste numret av Läkartidningen finns en annons från Försäkringskassan. I annonsen skrivs om hur viktigt det är att läkarna nu hjälper till att få ner sjukskrivningarna och man flaggar för en sajt, just för detta ändamål, som öppnar den 9 september. I annonsen finns en text och den får mig att fundera på den här treenigheten patient, läkare och Försäkringskassan. Det finns mycket att läsa och ta in.

I annonsen i tidningen står så här:

Sjukskrivning är inte svart eller vitt.De ökande sjuktalen är en stor utmaning för hela samhället. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren och om inget görs kommer den snart att ligga på en ännu högre nivå.
Försäkringskassan har fått i uppdrag av regeringen att minska sjuktalen. Det är inget vi kan lyckas med på egen hand. Samarbete och kunskapsutbyte med hälso- och sjukvård och framför allt läkarkåren är avgörande  i arbetet att få ner sjukskrivningarna.

Vi behöver hjälp att bedöma din patients arbetsförmåga. En bra beskrivning i läkarintyget av hur mycket det medicinska tillståndet påverkar patientens förmåga att arbeta underlättar vårt arbete, som är att bedöma arbetsförmågan.

Vi frågar inte vilken diagnos din patient har, utan vill veta om det kan finnas arbetsuppgifter som patienten klarar trots sin sjukdom eller skada.

Välkommen att läsa mera på forsakringskassan.se/lagetsverige, ett initiativ från Försäkringskassan.

När läkare gick på kurs i Försäkringsmedicin.
Det hade pratats en del om bristfälligt ifyllda sjukintyg, att läkarna inte hade tillräckligt med kunskap för att fylla i på ett sådant sätt att Försäkringskassan kunde ta rätt beslut utifrån de uppgifter som fyllts i. Då är det bra att läkare och andra berörda får gå kurs och lära sig vad som ska fyllas i och hur. Eller?

Roya Hakimnia skrev i april tidigare i år i ETC om när hon var på kurs. Hur det inte alls handlade om det hon hade förväntat sig, Försäkringsmedicin, utan hur det i stället visade sig vara ”en kurs i arbetslinjen”.

Hur det blev applåder och stående ovationer när en läkare berättade om hur den allt hade vägrat att sjukskriva en långvarigt sjuk.

På samma kurs hade det också pratats om och upprepats de gamla sega myterna om hur Sverige är det mest sjukskrivna landet, det mest friska landet och att vi ”inte har råd med sjuka”. Och så om attityderna som gör att man överutnyttjar. Följ gärna länken ovan och läs hennes ledare.

Men vad säger läkarna?Det har ju tidigare hörts röster om att läkare är trötta på att deras intyg inte duger, att deras utlåtanden körs över och ett tag var det ju något som liknade ett läkarupprop på gång. Jag hittar en artikel i Läkartidningen där en läkare, Åke Åkesson, skriver ”Fräls oss ifrån sjukskrivningarna”. Han skriver bland annat:

Försäkringskassans bedömare kontrollerar sjukskrivningar. Stora resurser läggs ner och många underkänns. Bedömningen sker utifrån diagnos och läkarens kommentarer. Står »rätt mening« i rätt ruta godkänns sjukskrivningen, oavsett den faktiska arbetsförmågan. Är intyget ofullständigt ifyllt eller saknar de magiska uttrycken underkänns det. Fortfarande oavsett arbetsförmåga.
Efter ett underkännande följer ofta en strid. Antingen mellan läkaren och patienten, om läkaren inte tycker sig kunna göra mer, eller (oftare) mellan läkare och försäkringskassa. Hur striden utfaller har inte alltid ett samband med patientens tillstånd eller arbetsförmåga.

Han avslutar inlägget med att tycka att läkare inte ska sjukskriva överhuvud taget utan istället ägna sig åt att bota. Man tycker sig ana en trötthet och uppgivenhet. Intressant är också att läsa alla kommentarer som getts till hans inlägg. Där flera håller med och en del inte gör det. Någon skriver att ”stor del av läkartiden som går åt för att på ”rätt” sätt övertyga försäkringskassans handläggare, som ofta inte har postgymnasial utbildning och ibland inte ens gymnasiekompetens.” En annan att ”En idé till lösning är att man har vårdcentraler som enbart har till uppgift att göra just detta. Där kan läkare med specialkompetens tillsammans med arbetsterapeut och någon från Försäkringskassan göra sammanvägda och rättvisa bedömningar. Och förmodligen med större validitet och reliabilitet än i dag.”

De är alla läkare som uttalat sig och gemensamt för dem alla är att de tycker att det här med sjukskrivningar är komplicerat. Helst vill de nog slippa allt krångel med Försäkringskassan, alla krav på kompletteringar och underkännanden av intyg och utlåtanden. Läs gärna artikeln och dess kommentarer i Läkartidningen.

Vad säger Försäkringskassan då?På läkaren Åke Åkessons inlägg ovan svarar Försäkringskassan med ett replikerande inlägg i Läkartidningen.

Regeringen har lanserat ett mål om att antalet sjukdagar per försäkrad ska uppgå till högst 9 år 2020. Om ingenting görs kommer vi att hamna på sjuktal som är betydligt högre./../De ökande sjuktalen är en stor utmaning för samhället. Vi måste få in ett nytt tankesätt där varje aktör inser sitt ansvar och sin roll så att vi gemensamt kan få människor tillbaka till arbete och egen försörjning.

Det låter som om det kommer att bli ännu hårdare tillämpning av de regler som finns, som att Försäkringskassan uppmanar läkare till att sjukskriva mindre. Det var inte den vägen vi ville se att man gick för att minska sjuktalen. Hade det inte varit bättre att man gjorde en gemensam sak för att ge patienter den bästa rehabilitering som går att uppbringa? En där även arbetsgivarna var med mera aktivt. Vi får väl hoppas att det blir verklighet det där med arbetsgivarnas ansvar när de nu lyckades slippa medfinansieringsansvaret genom att kalla det ”sjukskatt”.

Men nu lanserar alltså Försäkringskassan en ny sajt, en för att få läkare att sjukskriva mindre? Och när läkare sjukskriver så kommer en annan bedömning av arbetsförmågan att göras av Försäkringskassan? När sedan den sjuke förlorar sin försörjning är det inte bara en ekonomisk situation utan det är traumatiserande och absolut inget hälsofrämjande. Att inte bli trodd är hemskt för patienten, men hur blir det för läkaren, hur ska den tänka? ”Är det patientens fel, mitt fel eller Försäkringskassans fel?” Den 9 september öppnar sajten, imorgon alltså, och det ska bli spännande att se vad den kommer att innehålla och vad reaktionerna blir. Vi vet ju redan att avslagen och indragningarna av sjukpenningen ökat kraftigt. Vore ju snyggt om Försäkringskassan på den sajten också kunde redovisa hur kurvan för det har sett ut sedan oktober 2015.



Om Finansdepartementet får bestämma.
Dessutom, kommer ni ihåg ESO-rapporten om sjukskrivningarna? ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) lyder under och får sina uppdrag från Finansdepartementet och där tittar man enögt och envist på hur man kan skära ner på kostnaderna för sjukdom. Det allra, allra billigaste vore ju att inte alls ha någon allmän sjukförsäkring utan att folk som hade råd själva köpte sina försäkringar. Men tillbaka till rapporten. Så här sammanfattades den.

I rapporten diskuteras vad forskningen säger om begrepp som sjukdom, hälsa och arbetsförmåga, samt incitamenten i dagens sjukförsäkring. Rapporten presenterar förslag till förändringar i sjukförsäkringssystemet som kan ge mindre svängningar i sjukfrånvaron över tid. Förslagen fokuserar på åtgärder som stärker drivkrafterna för aktörerna i sjukskrivningsprocessen på ett sådant sätt att individers arbetsförmåga bättre tillvaratas. En bortre tidsgräns i sjukförsäkringen ses som central för att uppnå en långsiktigt stabil sjukfrånvaro. Vidare föreslås högre krav på vårdgivare som skriver ut sjukintyg, samt större kostnadsansvar för arbetsgivare i samband med sjukfrånvaro. Rapportförfattarna argumenterar också för en tydligare målstyrning av sjukförsäkringens förvaltning, där riksdagen fattar beslut om ersättningsnivåer och slår fast vad som är en acceptabel nivå för sjukfrånvaron.

De föreslår ”högre krav på vårdgivare som skriver ut sjukintyg” och det är väl det som presenteras imorgon kanske? För det där med ”större kostnadsansvar för arbetsgivare” rann visst ut i sanden och de ekonomiska incitamenten ligger fortfarande till största och tyngsta delen på individen som blir sjuk.

Vi måste prata om det här.Det är ingen enkel fråga och alla måste få komma till tals, alla aktörer och inblandade. Alla måste också ta ansvar, individ, vård, arbetsgivare och myndigheter. Det går inte att bara skydda sin egen grupp när det är samarbete som skulle löna sig och dessutom löna sig för alla.
Och samtidigt som jag skriver det här inlägget så skrivs det en rant (flera tweets i rad i ett och samma ämne) på Twitter av Fredrik Olsson. Han skriver om Försäkringskassans uppdrag och vad han anser inte är deras uppdrag. Läs det här.

Sedan svarar Försäkringskassan honom och den tråden hittar du här.

Så vad Försäkringskassan än kommer med nu så är det inte lösningen – lösningen heter samarbete och det gör vi tillsammans.

Artikel och bild från http://solrosuppropet.se

9 saker som händer i hjärnan när du tränar

Att jag inte tänkte på det här tidigare...

Men för varje dag jag mår bättre tar jag små steg framåt med förutsättningar jag har idag just nu.

 En kort promenad, några yoga övningar, trädgårdsarbete alla små steg för stunden är framsteg men även de dagar jag väljer bort allt och bara vilar.

Bortom de fysiska fördelarna med motion kan du även förbättra hjärnan och den psykologiska hälsan när du tränar. Allt du behöver göra är att ägna 30 minuter om dagen åt att träna för att börja märka av fördelarna.

De flesta vet att kontinuerlig fysisk träning är en av de bästa vanorna du kan ha. Det är det effektivaste sättet att bygga muskelmassa, stärka lederna och förbättra din fysiska uthållighet.

Regelbunden träning är även en av de huvudsakliga nycklarna till att hantera övervikt och förebygga kardiovaskulära sjukdomar.

Men trots att många är medvetna om dessa viktiga fördelar är kopplingen mellan träning, hjärnan och humöret fortfarande inte helt tydlig.

Väldigt få förstår faktiskt att man även direkt påverkar hjärnhälsan, förbättrar den kognitiva funktionen och reglerar vissa känslor när du tränar.

Eftersom vi är medvetna om att många inte känner till dessa processer vill vi nedan dela med oss av nio saker som händer i hjärnan när du tränar.

1. Förbättrar minne och inlärning

Ökat blodflöde från fysisk träning gagnar även hjärnan.

Det hjälper till att transportera lämpliga mängder syre till kroppen, och hjärncellerna börjar aktiveras för att utföra sina respektive funktioner.

Som ett resultat upplever man bättre mental koncentration. Och som om det inte vore nog börjar nya celler utvecklas, vilket förbättrar minnet och inlärningen.

2. Skyddar mot neurodegenerativa sjukdomar

Med ovan nämnda fördel som avstamp börjar hjärnan även vänja sig vid det ökade blodflödet. Med tiden utvecklar den förmågan att stänga av eller sätta på vissa gener.

Nya neuroner stimulerar minnet i hippocampus och skyddar mot neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons.

Om de aktiveras varje dag kan de faktiskt förebygga försämring som associeras med ålder och stroke.

3. Förebygger ångest

Träning som aktiverar det största antalet muskelgrupper i kroppen är fantastiskt för de som lider av ångest.

Det stimulerar produktionen av hormoner såsom serotonin och dopamin, som är kända för sina lugnade effekter på den mentala hälsan.

4. Bekämpar depression

Att göra hög- och lågintensiva övningar startar produktionen av vissa typer av neurotransmittorer som associeras med välmående.

Det förklarar varför så många terapeuter rekommenderar daglig träning som ett komplement till depressionsbehandling.

Allt detta visar på att träning ökar endorfin- och serotoninnivåerna, som vanligtvis kallas för ”lyckohormonen”.

De har en så pass stor effekt på dessa mentala tillstånd att många vågar säga att de är bättre än konventionella antidepressiva medel.

5. Gör dig mindre trött på jobbet

Trötthet på jobbet beror på otillräckligt syre i hjärnan. Det tvingar hjärnan att anstränga sig extra mycket för att kunna utföra sina funktioner.

När du tränar ökar blodflödet och syresättningen, och därför kan kontinuerlig träning gör dig mindre trött och svag.

6. Ökar sexdriften

Kvinnor som upplever minskad libido kan åtnjuta fantastiska fördelar genom att utöva yoga, göra kardiovaskulära övningar eller ägna sig åt styrketräning.

Det höjer sexlusten, gör dig mer självsäker i intima förhållanden och försäkrar korrekt blodflöde.

Det är även fördelaktigt för män, speciellt eftersom det förbättrar erektila funktioner.

7. Förbättrar självkänslan

Regelbunden fysisk aktivitet kan stärka och stimulera området i hjärnan som kallas för de frontostriatala kretsarna. Ju starkare dessa är, desto bättre självkänsla har man.

8. Gör dig mindre stressad

Människor som känner sig stressade av arbetsförhållanden eller personliga problem kan åtnjuta avsevärd avslappning genom att träna 30 minuter om dagen.

Denna terapeutiska aktivitet förbättrar fysiska förmågor som svarar på stress genom att öka nivåerna av noreadrenalin i hjärnan.

Man har även märkt att man minskar kortisolnivåerna när man du tränar – ett hormon som visat sig göra en stressad.

9. Håller hjärnan ung

Fysisk träning kan föryngra hjärnan genom att skicka signaler till hjärnstammen och satellitceller om att skapa fler neuron- och muskelceller. Detta håller dem biologiskt unga.
Som du kan se är träning en vana som är bra för mer än att bara bränna kalorier.

Kontinuerlig träning reglerar flera hjärnfunktioner och hjälper dig att njuta av bättre mental hälsa.

Artikel och bild från http://stegforhalsa.se

Piller för livets smärta (depression): Finns det andra alternativ?

Piller för livets smärta: antidepressiva. Det kanske förvånar att användandet ökar för varje år. Enligt olika studier i IMS Health har användandet ökat med 20% sedan 2012.

Varför då? Livet verkar bli alltmer komplicerat varje dag. Vi har mer ansvar och måste göra vårt bästa både i arbetsvärlden och inom den personliga sfären, och det är inte alltid enkelt att hitta en balans.

Frågan är nu följande: Är antidepressiva det mest effektiva mot depression?

Piller mot depression – livets smärta: Är de effektiva?

Under de senaste åren har det gjorts många studier för att svara på denna fråga. Då intaget av antidepressiva har ökat har många läkare försökt ta reda på om pillren verkligen hjälper.

Det här är vad de har kommit fram till:

• Allt beror på vilken typ av depression det handlar om. När det gäller mild eller medelsvår depression ger inte medicin som Prozac ett lika bra resultat som man kanske väntar sig. Tar man bara dem och inget annat är det inte 100% effektivt. Med andra ord måste man bemöta problemet med mer än bara piller, som exempelvis terapi.
• När det gäller allvarlig depression är medicinering nödvändigt, men man kan inte behandlas med det hela livet. Det är ett sätt för patienten att ta sig igenom dagarna medan han eller hon går i terapi, för att personen sakta men säkert ska kunna bli bättre. Begränsar man sig till att endast antidepressiva ”kamouflerar” man bara det verkliga problemet, och depressionen blir till slut kronisk.
• Läkare menar att nästan 80% av alla de som går till doktorn med någon ”daglig smärta”, med andra ord ångest eller stress, mm. hade kunnat bli hjälpta bättre med andra metoder. Såklart är inte alla depressioner lika. Varje person är unik och behöver en unik behandling, men medicin är inte alltid svaret.

Alternativa metoder vid depression

Antidepressiva eller ”piller för livets smärta” är användbara, utan tvekan. Men de är inte det enda sättet att överkomma en depression. Det är som att ta smärtstillande för att lindra huvudvärk utan att veta vad det beror på. Beror det kanske på stress? Har jag ätit något dåligt? Beror det på menstruation?

Allt lidande har en orsak och mediciner är inte det enda sättet att lösa problemet. De lindrar smärtan, men när det gäller depression är det bästa sättet att överkomma problemet med viljekraft.

Notera de främsta strategierna du bör ta till:

• Smärtan är din egen, men det är bra att be om hjälp: Begränsa dig aldrig till att bara ta antidepressiva utan att söka annan typ av hjälp. När en person lider av depression tror denne att ingen förstår honom eller henne, att ingen kan förstå vad man går igenom och vad som händer. Acceptera hjälp från andra, låt de som verkligen uppskattar dig komma nära dig och undvik de som sårar dig. Etablera en ”social ekonomi”, öppna portarna till ditt hjärta för den som för med sig frid och balans, och skydda dig mot giftiga personer som bara erbjuder lidande.
• Du har rätt att falla, men du måste resa dig: Idag mår du dåligt, idag lider du och känner depressionens mörker i all dess intensitet. Du får dock aldrig låta det bli kroniskt. Begränsa dig inte till att ta antidepressiva, för det ger dig bara ett falskt lugn. Var modig och bemöt det du känner i ditt inre. Prata med dig själv, prata med andra, förstå dig själv, förstå orsaken till din smärta. Ett liv som bara för med sig lidande inte är ett riktigt liv, utan är en teater av mörker. Det är dags att du reser dig upp och börjar hoppas igen.
• Nya förhoppningar, nya vägar: Man kommer över en depression genom att öppna fönster, genom att se sig själv i spegeln med ett leende. Smärtan försvinner sakta men säkert om du har nya saker att göra, och då du kan ta nya vägar som ger dig ny glädje. Vi går alla igenom mörka tunnlar i livet, men genom den tunneln hittar du nya stigar som är värda besväret.

Piller för smärtan är användbara, men de är inte det enda sättet att komma över depression. Psykologisk hjälp, social hjälp och den egna viljestyrkan är viktiga.

Artikel och bild från http://stegforhalsa.se

Du behöver tid för dig själv: 5 psykologiska dimensioner som bevisar det

Tiden du ägnar åt dig själv måste vara kvalitetstid – du bör inte spendera den med att ta hand om andra. Dessa psykologiska dimensioner förklarar varför.

Du behöver tid för dig själv, men du ger nästan alltid din tid åt människorna omkring dig, eller så involverar du dig i situationer som bara gör dig mer trött och ångestfylld.

Trots att det är överraskande vet de flesta inte hur man vilar ordentligt.

Att ägna tid åt dig själv betyder inte att du måste ta semester varje gång stress överväldigar dig. Det betyder heller inte att det räcker med att gå på en promenad för att lösa obehaget.

Att investera tid i dig själv betyder först och främst att du vet hur du ”kopplar bort”, att stänga av det mentala oljudet och etablera den sköra men autentiska kopplingen med dina behov, tankar och rädslor för att ta beslut i ditt liv.
Idag ska vi förklara hur man internaliserar detta inre obehag, de psykologiska dimensioner som avslöjar ditt behov att investera lite mer tid i dig själv.

5 psykologiska dimensioner som bevisar att du behöver tid för dig själv

När semestern är på ingång förbereder många av oss inför resor, nöjen och sätt att fly undan, i tron att det kommer få oss att må bra.

Men den fantastiska ”regeln om tre” uppfylls inte alltid.

Att komma iväg från din rutin förvärrar ofta stressen: resor, förberedelser, familjeträffar, att ibland behöva planera varje liten sak för att ”ta vara på tiden”.

Men en viktig sak är att denna egentid delas med andra: din partner, dina barn, familj…

• Tro det eller ej, men vi behöver alla korta, ensamma stunder varje dag.

Ibland kan något så enkelt som att ägna två timmar om dagen åt dig själv fungera bättre än vitaminer. Låt oss ta en titt på vilka psykologiska dimensioner som visar att du, möjligtvis, har nått din styrkas ände.

1. Dåligt humör och apati

Vi går alla någon gång igenom en period som stör oss, där vi är inkapabla att vara på bra humör och inget intresserar oss. Dessa kan vara specifika stunder eller dagar, men problemet blir lite annorlunda när det är kroniskt.
Det är den första av de psykologiska dimensioner som bevisar att du behöver lite tid för dig själv.
Att alltid kliva upp med känslan att du helt enkelt inte har kraften att ta dig igenom dagen, att du simmar mot strömmen, att de omkring dig har prioriteringar som inte passar dina.
Allt detta utgör utan tvivel de små detaljer som i slutänden leder till så stort obehag.
När det blir svårt att ens släppa detta dåliga humör händer något inom dig.

2. Att känna att du inte har tid för något

Detta fenomen av förlorad tid är ett väldigt vanligt symtom som associeras med ångest.

Det är inte bara att ha en tydlig känsla av att du inte har tid att göra allt du tänker på, utan refererar även till att uppleva faktisk förlust av tid, en halvtimme till en timme, där du känner som om du inte gjort något och inte kan komma ihåg vad som hände.

Det är vanligt att uppleva det under perioder av stor stress och ångest.

3. Självupplevt misslyckande

Oavsett vad du gör så kommer det sluta illa. Denna förlust av självkänsla får dig att tänka att allt är bortom din kontroll. Oavsett hur mycket du försöker beror inget på dig.

Det är en frustrerande verklighet som tydligt indikerar att något är i görningen. Det betyder att du måste ha bättre uppmärksamhet. Du måste sätta dig själv som en prioritet och ägna tid åt dig själv.

4. Att inte känna sig värderad

Vi refererade till det tidigare: världen kämpar mot dig och det verkar som att de omkring dig gör sig själva till en högre prioritet samtidigt som de drar nytt av att du alltid finns där för dem.
När de behöver andas ger du dem luft; när de vill gå lägger du marken under deras fötter.

• Denna försvarslöshet kan vara antingen i ditt huvud eller verklig. Det är även därför du måste veta hur du reagerar och sätter gränser. För att inte känna dig värderad kan leda till depression.

5. Psykosomatiska symtom

Den sista kategorin är psykosomatiska symtom.
Att inte ha tid för dig själv, att inte ha utrymme att tänka, slappna av och ha interna konversationer med dig själv för att upptäcka vilka dina prioriteringar är och tänka på vilka förändringar du vill göra – allt detta får ditt sinne att reagera.
Det leder till följande:

• Takykardi
• Stor trötthet
• Huvudvärk
• Dålig matsmältning
• Sömnlöshet

Hur man börjar ägna mer tid åt sig själv

Att ta några semestrar räcker inte. Du måste inte vänta till fredag för att vara lycklig eller åka på semestrar för att vara dig själv. Din bästa stund är nu.

Att ägna tid åt dig själv är att investera i din hälsa. Det är otroligt viktigt, precis som att äta eller klä på sig varje dag. Så under dagen ska du öronmärka en eller två timmar för dig själv.

• Denna tid bör vara högkvalitativ och, om möjligt, för dig själv.
• Vissa mediterar, andra ägnar sig åt yoga och andra sätter sig helt enkelt ner framför ett fönster och släpper ut en lång suck som lugnar ner dem.
• Denna tid för dig själv är vad du behöver för att sammankoppla med dina behov. Det är en tid för att tänka på vad du vill ha och vad du vill ha ut av livet.
• Långsamt kommer du, genom att förstå dina prioriteringar, börja ta beslut. Detta eftersom du för att vara lycklig måste kunna besluta och röra dig framåt utan att vara rädd.

Artikel och bild från http://stegforhalsa.se

Skratta mer och förbättra din hälsa

Var lycklig på ditt eget sätt, inte som andra säger åt dig

För att vara lycklig måste du inte anpassa dig efter samhällets krav eller riktlinjer. Alla har sin egen formel för att vara lycklig.

Det finns inte mycket som är så önskvärt och komplext som att bara vara lycklig. För många är lycka och välmående något konstant i livet, snarare än något att oroa sig över.

Men de flesta söker efter svar i böcker och försöker förklara exakt vad som sker omkring dem och i deras sinnen. Det målar deras dagar i en blek färg som gör stress och oro till obekväma kompanjoner.

Det är dock viktigt att ha två viktiga saker i åtanke:

• Det finns ingen magisk formel för att vara lycklig.
• Var lycklig på ditt eget sätt. Allt fungerar inte på samma sätt för alla och ingen har rätt att säga åt dig hur du måste vara.

Ditt eget välmående är en väldigt intim och personlig väg som du måste hitta, välja och skapa själv. Här kommer några saker att tänka på.

Kom ihåg det här idag för att vara lycklig imorgon

Många av oss har ”dåliga” vanor: vi väntar en hel vecka på att fredagen ska komma så att vi kan ha roligt, vi väntar på nästa semester för att slappna av och vi drömmer om den perfekta partnern som ska dyka upp och visa vad kärlek verkligen betyder.

Men om vi begränsar oss själva till att vänta, skjuta upp och schemalägga vår lycka… vad har vi då tills dess?

Något annat som är vanligt är att folk ofta ser på lycka ur andras perspektiv – idéer som andra eller till och med samhället har projicerat. Det kan till och med vara du själv som projicerat dem.

• Förpliktelsen att ”ha saker” för att vara lycklig: ett bra jobb, ett hus, den senaste mobilen, massor av skor, möbler, datorer…
• Idén att man för att vara lycklig måste ha en partner, barn, massor och massor av vänner…

Till slut faller du för en typ av psykologisk materialism som inte bara konverterar dig till ”konsument”, utan till en evig sökare efter lycka som andra skapar åt dig.
Det är inte så det ska vara. Låt oss ta en titt från andra synvinklar och reflektera.

Men du då? Vad gör du för att vara lycklig?

Att ta positiva beslut är något av det effektivaste du kan göra för att leva ett lyckligt liv.
För att vara lycklig måste du ta beslut som du finner lämpliga, inte sådana som andra har beslutat är bäst för dig.

• Om lycka för dig betyder att du ska stanna hemma över helgen och läsa i lugn och ro ska du släppa taget om de som säger att du är tråkig.
• Om lycka för dig är att älska dig själv utan att behöva hitta någon annan som älskar dig ska du sluta lyssna på de som säger att det är dags för dig att hitta rätt partner.
• Om lycka för dig är att ha ett jobb du brinner för ska du sluta lyssna på de som säger att du måste skaffa ett bättre betalt arbete.

Jag ska bli lycklig, och jag vet inte när jag kommer tillbaka

”Gå och var lycklig”. Så enkelt är det. Ibland klänger vi oss fast vid vissa platser, vissa seder, saker och människor. Det blockerar dig från att se vad dina prioriteringar är.

Vi hamnar i små onda cirklar där vi säger åt oss själva att rutin är bättre än spontanitet, att det är bättre att hålla sig till vad andra förväntar sig av dig, snarare än att göra dem besvikna…

• Men det skapar bara, även om du inte märker det, en ändlös lista av försvarsmekanismer som gör dig till en fånge. Du slutar vara lycklig eftersom du tror det är bättre att hålla sig till stigen som andra valt för dig.
• Men hur kan man göra något som ens familj inte vill? Hur kan man reagera om ens vänner inte förstår? Hur kan man berätta för sin partner att man helt enkelt inte är lycklig längre?

Besluta att vara ärlig mot dig själv. Gå och var lycklig.

Min plan för idag: Var lycklig

Vi sa i början följande: lyckan skjuts inte upp till fredag, semestrar eller när du har ett större hus eller den perfekta partnern.

• Livet är nu, i denna stund. Självklart har vi alla förpliktelser, och det kommer alltid finnas någon som säger: ”Du kan inte vara lycklig förrän du håller dig till ett schema eller går till jobbet varje dag.”

Du måste omtolka dessa idéer på rätt sätt. Hitta ett jobb som gör att du mår bra. Ha ansvar som berikar dig på en personlig nivå. Gör dina rutiner viktiga och användbara för dig.

Oavsett vad du gör ska du hitta dina egna intressen. Låt inte något eller någon göra så att du känner dig utnyttjad, manipulerad eller olycklig. I slutänden har vi bara ett liv… så varför inte dra nytta av det?

Artikel och bild från: http://stegforhalsa.se/var-lycklig-pa-ditt-eget-satt-inte-som-andra-sager-dig/

Herregud & co

Att flytta hem

Efter 14 månader har jag precis just nu flyttat hem till mig själv igen efter att ha bott hos mina föräldrar.

Sitter nu i soffan och försöker varva ner och landa i att jag nu är här igen. Tänkte smita och skjuta upp det några dagar till men insåg att det bara skulle förvärra processen.

Har dock varit hemma och grejat och fixat under de senaste veckorna för att steget skulle bli lättare att ta. Det har även känts bra att vara här, ångesten som tidigare intagit mig har sinat ut.

Nu ska jag sakta men säkert börja packa upp och få ordning på röran så hemtrevnads känslan infinner sig och i det kanske kroppen kommer till ro igen.

Angående Försäkringskassans informationskampanj "Laget Sverige"

Jag har legat vaken sedan halv tre i natt och tankarna har snurrat kring Försäkringskassans nya informationskampanj "Laget Sverige". Den kostar cirka 23 miljoner kronor varav huvuddelen har gått till att köpa mediautrymme. Det känns som att jag som sjukskriven befinner mig i en parallellvärld på en annan planet och aldrig mötas de två. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, flytta till Nordpolen, bygga mig en egen måne eller knyppla mig en ö - men det fick mig i alla fall att fatta pennan och skriva.

I Laget Sverige sitter allt för många högst kunniga och villiga spelare på avbytarbänken. Trots att de verkligen vill spela får de inte det och de flesta har suttit där allt för länge och betraktat spelet på avstånd. Längtan efter att få känna sig delaktig ersätts så småningom av en tappad lust, brist på motivation och låg självkänsla. Till slut orkar många inte längre försöka och har kanske till och med i värsta fall glömt vad spelet går ut på och hoppar av.

Utöver avbytarna på bänken finns det ett otal framgångsrika spelare som numera är skadade och kanske aldrig kan spela mer. Ovärderliga resurser har kastats bort för att man bland annat inte ordentligt har tagit hand om småsår från början. Läkaren som anlitades på begränsande direktiv satte på ett plåster utan att rengöra, dunkade den skadade spelaren i ryggen och sa "kom igen nu och ryck upp dig". När inflammationen blev ett faktum knyckte läkaren på axlarna och sa "det är ditt eget fel" eller "det är psykiskt" och ordinerade antidepressiv medicin.

De spelare som ingår i den ordinarie laguppställningen är vältränade och tekniskt kunniga. De pressas i match efter match, blir tröttare, mer utslitna och får sällan vila. Skulle en ordinarie spelare mot förmodan bytas av är personen som suttit på bänken både så dåligt förberedd och otränad att han nästan omedelbart faller ihop av utmattning. Alternativt felbedömer han situationen och/eller sin egen förmåga och blir utvisad.

Huvuddomaren är skoningslös, stenhård, lynnig och missnöjd med det mesta vilket går ut över samtliga aktörer på och utanför plan. Han viftar egenmäktigt med ömsom gula och röda kort i tid och otid, ändrar på regler, kräver orimligheter och vrålar obegripligheter. Inget kan tillfredsställa honom, ingen känner att de duger trots maximal insats. Alla är nervösa och rädda att göra fel och ingen kan någonsin göra rätt med hans mått mätt.

Laget har en mentalt frånvarande manager med högst bristfälligt ekonomiskt sinnelag och obefintlig verklighetsanknytning, en sönderstressad, undermålig tränare med tunnelseende och dålig självkänsla och en lagkapten som är narcissistisk psykopat.

Deras hemmaplan har dåligt underlag och är inte anpassat vare sig för belastning från spikskor eller väderskiftningar. På träningarna kastas det ofta slumpmässigt in en handfull olikformade bollar.

Spelarna blir förvirrade, rädda och uppvisar revirtänkande och aggressivitet. De kastar sig planlöst efter bollarna, blir själviska, utmattade, glömmer gruppens värde och tappar lagkänslan.

De flesta spelare mår psykiskt och/eller fysiskt dåligt oavsett roll och aktivitetsnivå. Det går sämre och sämre och de flyttas ner en division för varje år som går.

Istället för att åtgärda grundproblemen satsas det glättigt på reklam och goodwill i ett hysteriskt och krampaktigt försök att upprätthålla en fin fasad. Man norpar pengar från lagets gemensamma kassa och bjuder sponsorerna på snittar och champagne i hopp om att få fortsatt förtroende. Allt medan spelarna trasas sönder och berövas sin spelglädje.

Hur länge och hur mycket kan man pressa laget utan att tillhandahålla basala nödvändigheter och bättre förutsättningar - och vem lurar man i längden med sin glättiga reklam om ingenting faktiskt görs?


Gunilla Bengtsson

Artikel och bild från: http://www.dalademokraten.se

Försäkringskassans reklam ett hån mot sjukskrivna

Försäkringskassan gör reklam. Vi kan börja där, varför gör en statlig myndighet ens reklam? Det är inte precis som att det går att vända sig till deras konkurrent om en inte är nöjd. För om det vore möjligt skulle inte all reklam i världen kunna rädda Försäkringskassan från omedelbar konkurs.

 

Om det är något som är svartvitt är det just sjukskrivning. Du får vara sjuk i ett visst antal åkommor ett visst antal dagar, sen måste du vara frisk nog att jobba. Klarar du inte av ditt jobb, kan FK bedöma att du skulle klara av ett annat, helt fiktivt, arbete och då drar de in din sjukpenning. Jag antar att det är detta som åsyftas med att de bedömer din arbetsförmåga och inte din sjukdom, för hur sjuk du är verkar överhuvudtaget inte spela någon roll.

 

Den som gör bedömningen om du är tillräckligt sjuk för sjukskrivning är inte din läkare utan en handläggare helt utan medicinsk utbildning som avgör detta genom att läsa ditt sjukintyg. Ett intyg du fått från en läkare med mångårig erfarenhet och specialistkunskap, som utifrån sin undersökning av dig har bedömt att du inte kan arbeta. Men handläggarna på FK vet såklart bättre.

 

Det sticker rätt rejält i ögonen när en dysfunktionell myndighet som hela tiden skyller på hårda besparingskrav lägger miljontals kronor på en reklamkampanj för att rentvå sitt namn. Använd de pengarna för att låta sjuka få vara sjukskrivna istället.

Artikel och bild från: http://zandrahedlund.blogg.se

Ge pappa chansen, Försäkringskassan

Älskade pappa. Jag önskar även att Försäkringskassan ger dig chansen att få slappna av så att du kan börja läka och bli den pappa som du en gång var och som jag saknar mer än jag kan beskriva, skriver Therese Lundberg.

Älskade pappa!
Jag ser din kamp! Jag förstår din kamp! Jag ser din sorg över att vara sjuk! Jag ser din sorg över att inte orka umgås, leka med dina barnbarn och att din sjukdom har tagit en del av dig. En stor del.

Tidigare förstod jag inte varför du drog dig undan, varför du inte var med. Jag såg dig mer som osocial och till och med sur. Jag var många gånger ledsen och arg över att du gick i väg och satte dig för dig själv när jag kom hem till er. Du hade inte förmågan att förklara. För du visste inte då att du var sjuk.

I dag förstår jag. Jag förstår dig så jävla väl och jag vet hur hårt du kämpar. Du har aldrig varit en man som pratar känslor, utan du har alltid bitit ihop och kört på.

Du upplever att det inte är många som förstår och därför berättar du inte om din sjukdom. Det gör mig arg och ledsen. Ingen ska behöva kämpa med denna sjukdom utan förståelse. Ingen!

Du ser ut som vem som helst. Ingen som inte lever tätt intill dig kan någonsin se hur sjuk du är. För en del av din sjukdom är att dölja, att inte visa dig sårbar, att se ut som att du är på topp.

Du har i hela ditt liv presterat, hjälpt andra, funnits där för mig och min bror i alla lägen och situationer. Du har alltid varit min trygga punkt. Att göra rätt för sig har varit enormt viktigt för dig.

Den dagen du insjuknade, den dagen din energi tog slut försvann en del av dig. Du blev som en skugga av ditt friska jag och du kämpade så jävla väl för att hålla ihop och inte låta sjukdomen ta över.

Din sjukdom gör att du blir känslig för ljud, ljus, stress, intryck och sociala sammanhang. Du har värk i hela kroppen, du sover dåligt, du klarar inte av att fokusera under ett vanligt samtal i mer 20 minuter, men du kämpar. Du kämpar så pass att du får åka ambulans in till akuten med enorma bröstsmärtor. Även fast hela din kropp är helt slut, även fast din hjärna har fått skador så vill du leva ditt liv som det var innan utmattningen tog ett hårt stryptag om dig.

Du är expert på att dölja hur du mår. Andra kan vara sjuka men inte du. Du är starkare än så. Men det är just det - att du alltid driver dig själv för långt och tror att du klarar allt. För det är just det som är utmattningssyndrom!

Du ser ut att vara på topp. Men efter att du varit social en kort stund behöver du gå hem och vila för att inte falla ihop. För du är sjuk.

Jag önskar ingen att drabbas av detta! Det är en lång och tung kamp om överlevnad.

Till alla er som inte blir förstådda - ni är värda förståelse! Att vara så pass sjuk att kroppen och hjärnan stängt av flera livsviktiga funktioner och samtidigt få kämpa med okunskap från omgivningen är inte acceptabelt.

Att Försäkringskassan inte har mer kunskap om denna sjukdom är inte acceptabelt! Det behövs göras något och det behövs göras nu för att mildra lidandet och hjälpa alla drabbade till att få vård, information och bemötas med kunskap och empati!

I dag ansåg Försäkringskassan att min pappa är 100 procent arbetsför. I dag backade min pappa 100 steg i sitt tillfrisknande.

Älskade pappa. Jag ser din kamp och jag önskar med hela mitt hjärta att jag kunde hjälpa dig att slippa detta helvete som utmattningssyndrom är. Jag önskar även att Försäkringskassan ger dig chansen att få slappna av så att du kan börja läka och bli den pappa som du en gång var och som jag saknar mer än jag kan beskriva.

Therese Lundberg
Redaktör inom tv

Artikel och bild från: http://www.expressen.se/debatt/ge-pappa-chansen-forsakringskassan/

Nya Sluta kämpa - börja leva : med Happy Heart-metoden

Årets livshandbok!

Efter den stora framgången med Nya Självläkande människan kommer här en ny uppdaterad titel av en av Sanna Ehdins moderna hälsoklassiker! Originalet utkom 2006 och detta är första uppdateringen.

Skapa det liv du drömmer om!

Bli fri från oro, stress, rädslor och ångest!

Släpp fram din dolda kapacitet!

Lär dig Happy Heart-metoden som förändrar ditt liv!

Har du svårt att komma loss i ditt liv? Har ditt liv förvandlats till något som är tungt och ger allmän olust, tomhet eller livsleda? Känner du ofta oro och rädsla för hur det ska

gå? Kanske ångest för hur samhället blivit med allt som hänt de

senaste åren? Du vet att du bär på en potential, men hämmar dig själv i ditt dagliga liv. Något, rädslor eller oro för det okända eller människors reaktioner, håller

dig tillbaka.

Men du har redan kraften att förändra ditt liv, och denna bok ger dig kunskapen om hur du gör. Du kan lämna kampen bakom dig och bli en levande, glad, positiv och skapande människa!

Med hjälp av Sanna Ehdins nya Happy Heart-metod kan du lämna kampen bakom dig. Känna dig nöjd och tillfreds i livet varje dag, och klara utmaningar på ett enkelt sätt som aldrig förr.

Att vara levande och känna lycka är precis som hälsa ett aktivt val!

Släpp det som inte kan ändras så frigör du energi till det som kan.

Länk: http://www.bokus.com

Att röra på sig ger enorma effekter på hjärnan

• "Det är minst lika viktigt för barn som för vuxna att röra på sig. De flesta studier är gjorda på vuxna, men de som har gjorts på barn visar att det är ofantligt viktigt att de rör på sig. De får bättre koncentrationsförmåga, redan efter tre-fyra minuters rörelse", säger Anders Hansen.

Med boken ”Hjärnstark” vill psykiatrikern Anders Hansen belysa hur viktigt det är för hjärnan att vi rör på oss. Vi blir mindre deprimerade och oroliga – och fungerar dessutom bättre tankemässigt. 

Hjärnan är populär just nu. Överallt pratas och skrivs det om hur hjärnan fungerar och hur dess funktioner påverkar oss. Vad som gör intresset så stort kan ingen svara på, men neurovetenskapen är inne i ett historiskt spännande skede just nu. Med hjälp av magnetkameran kan man se hur hjärnan fungerar vid olika situationer, vilket har ökat kunskapen enormt.

– Det finns sätt att bli mer stresstålig, mer kreativ, få bättre koncentrationsförmåga och ett bättre minne, som inte är kvacksalveri utan vederlagt gång på gång i tung forskning, berättar Anders Hansen.

"Digitaliseringen har förändrat allt"
I sitt arbete som psykiatriker i Stockholm hjälper Anders Hansen dagligen människor som har depressioner, ångest och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Han har också de senaste femton åren skrivit om medicinsk forskning för ett flertal tidningar som Medical Journal, Läkartidningen, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Nu är han aktuell med boken ”Hjärnstark” där han lyfter upp den forskning som han tycker får alldeles för lite utrymme i samhällsdebatten: hur hjärnan påverkas av att vi rör på oss.

– När man har insett hur viktigt det är att vi rör på oss, och har möjlighet att föra ut det budskapet, då är man nästan skyldig att göra det. Det kan låta pretentiöst, men det är faktiskt så för mig. De här kunskaperna måste bli allmän egendom.

De flesta vet att man mår lite bättre om man rör på sig, men alla känner inte till vilka enorma effekter det har på hjärnan och att alla tankemässiga förmågor förbättras.

– Om man hade kunnat visa samma resultat för en medicin eller naturläkemedel hade människor känt till detta, för det hade blivit hårt marknadsfört. Nu handlar det om en vanlig promenad eller löptur som ger den här effekten och då bagatelliseras det bort.

Varför är det så viktigt för alla att röra på sig kontinuerligt?

– Hjärnan är bygd för att röra på sig. Det gäller både vuxna och barn, och anledningen till det är att vi har behövt det för överlevnad under nästan hela mänsklighetens historia. Om man ser människans historia som en miljon år kan man säga att vi har levt som jägare och samlare den största delen, då har vi varit tvungna att röra på oss dagligen för att skaffa mat och överleva. Men nu har vi gjort en enorm omställning i vår livsstil på 200-250 år, där den stora skillnaden är att vi har blivit mer stillasittande.

Vi behöver inte längre röra på oss för att överleva, och det får massor av konsekvenser. I dagens samhälle har vi problem med övervikt och diabetes, det vet alla, men alla vet inte att detta också får tankemässiga konsekvenser.

Vilka tankemässiga konsekvenser blir det?

– Vi blir mer ledsna, deprimerade och oroliga - men fungerar också tankemässigt sämre än vad vi skulle kunna göra. Genom att röra på sig får man bättre minne, blir mer kreativ och kan koncentrera sig bättre.

Är det någon skillnad på vuxnas och barns hjärnreaktion av att röra på sig?

– Det är minst lika viktigt för barn som för vuxna att röra på sig. De flesta studier är gjorda på vuxna, men de som har gjorts på barn visar att det är ofantligt viktigt att de rör på sig. De får bättre koncentrationsförmåga, redan efter tre-fyra minuters rörelse. Det finns studier som visar att barn presterar bättre på läsförståelsetester efter bara tolv minuters rörelse. De finns också studier som visar att barn med god kondition har större minnescentrum i hjärnan än de barn som har dålig kondition.

Sverige har genomgått en stor digitalisering och i dag använder barn datorer, läsplattor och mobiler flitigt. Är det en nackdel att barn blir sittande i dag?

– Digitaliseringen är förmodligen den mest omvälvande samhällsförändring som vår art kommer att gå igenom. Den är större än när vi gick från jägarsamhället till jordbruket eller industrialiseringen.

Digitaliseringen har förändrat allt. En bieffekt av det vi ser i nuläget är att den digitala världen är enormt lockande, framför allt för barn och ungdomar. Digitaliseringen kommer att leda till en massa fantastiska framsteg, men att vi sitter mer kommer också att leda till nackdelar tankemässigt.

"Vi sätter för mycket adhd-diagnoser i samhället"
Att vi kan beställa hem vår mat på nätet utan att behöva lyfta oss från soffan är givetvis bekvämt men det kommer också att innebära vissa nackdelar, menar Anders Hansen. Som att vi får mer diabetes, övervikt och fungerar sämre tankemässigt.

– Folk undrar varför vi mår så dåligt när vi har det så bra. Vi har det visserligen bra, men vi lever inte som vi är utvecklade. Men sen tror jag att digitaliseringen kan lösa många problem. Nu ser man till exempel hur många ungar som helst som är ute och jagar Pokémon Go, man kan tycka vad man vill om det spelet men faktum är att det aktiverar barn och många ser ut att vara barn som kanske inte gillar att röra på sig. Ny teknik behöver inte betyda att barn blir mer stillasittande, det kan också användas på många positiva sätt. Det viktiga är att inse att man inte kan vara framtidsfientlig.

Antal barn som diagnostiseras med koncentrationssvårigheter i Sverige ökar. Vad tänker du om det?

– Jag tillhör dem som tror att vi sätter för mycket adhd-diagnoser i samhället. Jag tror att det är för många som får diagnos och jag tycker att vi ska undvika att hamna i den situation som USA har – och som vi är på väg mot. I USA har 12 procent av alla barn adhd- diagnoser och i vissa delstater är siffran 20 procent. Jag tror att det är fel om man måste diagnostisera 10-20 procent av alla barn och ge dem medicin för att de ska fungera. Det finns en gråskala. De som har svårt behöver tveklöst ta medicin, för dem kan det vara livsnödvändigt. Men om det inte är så allvarliga besvär är mitt tips att börja med att försöka förändra saker i omgivningen, till exempel att rör på sig mer. Barn med adhd behöver röra sig mer än andra barn. Jag tycker att man kan börja med att göra förändringar i livsstilen innan man går på medicineringen. Medicinering bör inte vara det första man gör, utan det sista.


Fysisk aktivitet höjer tolerans för stress
Anders Hansen menar att det finns de som ser adhd på ett onyanserat sätt, som ett medicinskt tillstånd som är distinkt avgränsat, i likhet med hiv eller hjärtinfarkt – men så är det inte. Det är en gigantisk gråskala som alla människor ligger på. Vi har alla drag av adhd och de dragen har evolutionärt varit jätteviktiga för människor.

– Utan dem hade vi förmodligen aldrig sökt oss utanför Afrika över huvud taget. Men när vi sen gör stora omläggningar i samhället i vår livsstil så har man plötsligt inte riktigt plats för de här dragen i samhället och då vill man sätta en diagnos på dem. Givetvis ska man också göra det med de som har svårast besvär, men det måste bygga helt på de problem det leder till. Det jag helt vänder mig emot är när människor slänger sig med uttryck som ”adhd-light” och ”aspig”. Vi lever i en tid då vi är mycket pigga på att psykiatrisera allting och helst ska alla problem lösas med en medicin.

Personalen i skolan lägger ner mycket tid på att barnen skall sitta stilla för att koncentrera sig bättre. Vad tänker du om det?

– Jag tror att man återigen ska vara lite evolutionär, skolan är ett ganska nytt påfund. Skolan är cirka 250 år gammal. Vi ser skolan som något helt naturligt, men den är något man har sysslat med en ganska kort tid av mänskligheten. För en del passar det alldeles utmärkt att sitta i skolbänken men inte för alla. En del barn tar inte in information på det sättet, utan behöver leka in kunskap eller experimentera sig fram och vara mera kreativa. En lösning fungerar inte för alla, barn är olika. Jag är fel person att uttala mig exakt om hur man ska göra i klassrummet, men jag tror att man verkligen ska anstränga sig för att få barn att leka på rasterna, flera gånger om dagen. Det behöver inte vara så långa stunder, men att komma ut och göra någonting.

Om du skulle kunna påverka en skola eller en rektor, vad skulle du då rekommendera?

– Skolgymnastik varje dag. Helst på förmiddagen och helt baserad på vad ungarna tycker är roligt, inga krav på tävlingar eller prestation, men de behöver få upp pulsen. Det behöver inte vara 40 minuter, utan räcker med 20 minuter. De som gillar att tävla ska givetvis göra det, men för de flesta gäller det bara att grundlägga motionsvanor för resten av livet – och då måste det vara kul.

Ibland när vi skriver artiklar som handlar om att det är bra med fysisk aktivitet, blir en del av våra läsare upprörda. De upplever att de har enorma svårigheter med exekutiva funktioner och att röra på sig känns ouppnåeligt när man blir slut av att bara göra dagliga aktiviteter. Vad tänker du om det?

– Jag har all förståelse för det, men de som är stressade och upplever att de inte har tid med träning är de som behöver det allra mest. Fysisk aktivitet har en enorm förmåga att förbättra vår tolerans mot stress. Mitt råd är att börja med små steg, bara fyra minuter aktivitet spelar roll. Gör någonting, men tänk inte att en som varit inaktiv ska gå till att träna tre-fyra timmar i veckan. Börja försiktigt, utgå helt från det som är kul och gör det hundra procent på det viset. När det gäller exekutiva funktioner är det svårt att ge generella råd, neuropsykiatri är ett gigantiskt spektra, allt från de som har ganska blygsamma besvär till de som har det väldigt svårt och inte fungerar i sin vardag. I de fallen kan man inte säga att nu ska du ut och springa och ändra livsstil. Neuropsykiatriska funktionshinder ska man absolut inte bagatellisera på något sätt. Men den här kunskapen handlar inte om mitt tyckande eller att
jag kommer med min egen åsikt, jag presenterar forskning och fakta, så här ligger det till – och så får man göra vad man vill med det.

Artikel och bild från: http://www.specialnest.se

Hjärnstark : hur motion och träning stärker din hjärna

Uppgradera din hjärna!

Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer kreativ och intelligent? Se då till att röra på dig! Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans.

Man vet i dag att hjärnan är enormt föränderlig. Det bildas ständigt nya hjärnceller och nya kopplingar skapas och försvinner. Allt du gör, till och med varje tanke du tänker, förändrar din hjärna lite grann.

Och det gör i allra högsta grad även motion och träning. När du rör på dig blir du inte bara piggare och mår bättre, det påverkar också koncentrationen, minnet, måendet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten - till och med din personlighet och intelligens. Du tänker helt enkelt snabbare och kan lägga i en extra "mental växel", till exempel för att kunna koncentrera dig när det är stökigt omkring dig. Och alla som rör på sig får de här fördelarna, barn, vuxna och gamla.

I Hjärnstark visar Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken Hälsa på recept, vilka mekanismer i din hjärna som omvandlar promenaden eller löprundan till inget mindre än en mental "uppgradering". Du får lära dig vad det beror på och du får konkreta tips på hur du ska röra på dig för att uppnå alla positiva effekter som forskningen har kunnat visa.

Länk: http://www.bokus.com

Kronisk offerroll: Personer som klagar konstant

Någon som antar en kronisk offerroll har en förvrängd syn på verkligheten och kommer 

alltid lyckas hitta en bov för allt som drabbar denne.

Vid någon punkt i livet har alla antagit en offerroll. Men vad händer när det blir en del av din personlighet? Vad händer när du konstant klagar?

Du blir en person som antar en kronisk offerroll.

Kronisk offerroll och pessimism

De som ser sig själva som offer är olyckliga och pessimistiska. Allt är mörkt, de tror att bara dåliga saker drabbar dem och att otur förföljer dem vart de än går.

Problemet är att det inte alls är verkligt: ett kroniskt offer har en förvrängd syn på verkligheten.

Den som regelbundet klagar om allt och alla ser faktiskt livet på ett förvrängt sätt. Personens pessimistiska attityd och tron att allt negativt som kan hända kommer att hända är vad som orsakar denna syn.

Alla har vi gått igenom svåra tider, och vid det här laget kanske du undrar om du också är ett kroniskt offer. Men en kronisk offerroll är något som konstrueras över tid; det är en attityd mot livet.

När du går igenom en mörk eller sorgfylld period betyder inte det att du har antagit en kronisk 
offerroll.

Pessimistiska personer och kroniska offer när sig på negativa känslor. Vad som är ännu värre är att de inte bara beskyller andra för sitt elände, utan antar attityder av förakt, aggression, intolerans och till och med våld.

Den kroniska offerrollens karaktärsdrag

Om du fortfarande inte är säker på om du är ett kroniskt offer eller om någon annan runt dig lider av denna åkomma ska vi ta en titt på några av karaktärsdragen som bäst beskriver denna personlighetstyp.

Förvrängd syn på verkligheten

De som har antagit en kronisk offerroll tror att allt drabbar dem på grund av någon annan. Av den anledningen är de aldrig ansvariga för sina egna handlingar och dumpar istället över all skuld på andra.

Problemet är att en förvrängd syn på verkligheten bara gör dem eländiga eftersom de tror att de inte
har makten att förändra sin situation.

De när sig på klagomål

Klagomål och klagosång är bränslet för kroniska offer. Med varje klagomål lyckas de fånga andras uppmärksamhet och blir händelsernas centrum, vilket gör att de känner sig viktiga.
Det värsta är att de aldrig ber om hjälp eller försöker komma ur situationen de inte gillar. Deras mål är bara att klaga.

Målet: Att finna skuld

Alla offer letar efter den skyldige som de kan lägga skulden på för problemen de inte vill hållas ansvariga för. De tror att andra motiveras av sina egna intressen och utnyttjar människor omkring dem.

De inser inte att de hittat på denna lögn och faktiskt njuter av den.

Brist på självkritik

Vid det här laget bör det stå klart att en kronisk offerroll gör personen oförmögen att ha ett bra perspektiv över sig själv. De kan inte förstå att det finns något klandervärt med dem eller att de skulle kunna förbättra vissa saker.

Dåliga saker, negativ energi, skapas av andra – det är bortom deras kontroll. De är bara offret för något de inte kan stoppa.

Manipulation & känslomässig utpressning

Ett kroniskt offer är en expert på att hantera situationer och andra för att uppnå sina egna intressen. De vet att offerrollen kommer att tippa vågen i deras favör.

Därför är det viktigt att vara medveten om att en pessimistisk person kommer att använda känslomässig utpressning för att i ännu större utsträckning utmåla sig själv som offer i alla situationer. Personen frodas i sin dåliga attityd och får näring från sin sorg och genom att beskylla andra för att känna sig viktiga.

Det är viktigt att du lär dig hantera dessa typer av människor och neutraliserar deras effekt på dig så att de inte infekterar dig med sina negativa känslor. Ett kroniskt offer är en giftig person som kommer att förgifta dig, oavsett om du tror det eller inte.

Om du har möjligheten att lämna en giftig person i ditt liv – ta den!

Du förtjänar inte att någon annan ska riva ner din lycka med sina klagomål och sin kritik, som är resultatet av personens egna förvrängda verklighet i kampen för att bli en martyr.

Artikel och bild från: http://stegforhalsa.se/kronisk-offerroll-personer-som-konstant-klagar/