Älskade pappa. Jag önskar även att Försäkringskassan ger dig chansen att få slappna av så att du kan börja läka och bli den pappa som du en gång var och som jag saknar mer än jag kan beskriva, skriver Therese Lundberg.
Älskade pappa!
Jag ser din kamp! Jag förstår din kamp! Jag ser din sorg över att vara sjuk! Jag ser din sorg över att inte orka umgås, leka med dina barnbarn och att din sjukdom har tagit en del av dig. En stor del.
Tidigare förstod jag inte varför du drog dig undan, varför du inte var med. Jag såg dig mer som osocial och till och med sur. Jag var många gånger ledsen och arg över att du gick i väg och satte dig för dig själv när jag kom hem till er. Du hade inte förmågan att förklara. För du visste inte då att du var sjuk.
I dag förstår jag. Jag förstår dig så jävla väl och jag vet hur hårt du kämpar. Du har aldrig varit en man som pratar känslor, utan du har alltid bitit ihop och kört på.
Du upplever att det inte är många som förstår och därför berättar du inte om din sjukdom. Det gör mig arg och ledsen. Ingen ska behöva kämpa med denna sjukdom utan förståelse. Ingen!
Du ser ut som vem som helst. Ingen som inte lever tätt intill dig kan någonsin se hur sjuk du är. För en del av din sjukdom är att dölja, att inte visa dig sårbar, att se ut som att du är på topp.
Du har i hela ditt liv presterat, hjälpt andra, funnits där för mig och min bror i alla lägen och situationer. Du har alltid varit min trygga punkt. Att göra rätt för sig har varit enormt viktigt för dig.
Den dagen du insjuknade, den dagen din energi tog slut försvann en del av dig. Du blev som en skugga av ditt friska jag och du kämpade så jävla väl för att hålla ihop och inte låta sjukdomen ta över.
Din sjukdom gör att du blir känslig för ljud, ljus, stress, intryck och sociala sammanhang. Du har värk i hela kroppen, du sover dåligt, du klarar inte av att fokusera under ett vanligt samtal i mer 20 minuter, men du kämpar. Du kämpar så pass att du får åka ambulans in till akuten med enorma bröstsmärtor. Även fast hela din kropp är helt slut, även fast din hjärna har fått skador så vill du leva ditt liv som det var innan utmattningen tog ett hårt stryptag om dig.
Du är expert på att dölja hur du mår. Andra kan vara sjuka men inte du. Du är starkare än så. Men det är just det - att du alltid driver dig själv för långt och tror att du klarar allt. För det är just det som är utmattningssyndrom!
Du ser ut att vara på topp. Men efter att du varit social en kort stund behöver du gå hem och vila för att inte falla ihop. För du är sjuk.
Jag önskar ingen att drabbas av detta! Det är en lång och tung kamp om överlevnad.
Till alla er som inte blir förstådda - ni är värda förståelse! Att vara så pass sjuk att kroppen och hjärnan stängt av flera livsviktiga funktioner och samtidigt få kämpa med okunskap från omgivningen är inte acceptabelt.
Att Försäkringskassan inte har mer kunskap om denna sjukdom är inte acceptabelt! Det behövs göras något och det behövs göras nu för att mildra lidandet och hjälpa alla drabbade till att få vård, information och bemötas med kunskap och empati!
I dag ansåg Försäkringskassan att min pappa är 100 procent arbetsför. I dag backade min pappa 100 steg i sitt tillfrisknande.
Älskade pappa. Jag ser din kamp och jag önskar med hela mitt hjärta att jag kunde hjälpa dig att slippa detta helvete som utmattningssyndrom är. Jag önskar även att Försäkringskassan ger dig chansen att få slappna av så att du kan börja läka och bli den pappa som du en gång var och som jag saknar mer än jag kan beskriva.
Therese Lundberg
Redaktör inom tv
Artikel och bild från: http://www.expressen.se/debatt/ge-pappa-chansen-forsakringskassan/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar