Herregud & co

Så slutade jag stressa

Nu har det gått så långt att även de som ska hjälpa oss att hantera stress blir sjuka. Läkare blir sjukskrivna för utmattning. Den nya folksjukdomen

Har du också blivit sjuk av jobbet? Eller är du stressad men ändå frisk – hur gör du? Eller har du gjort en helomvändning och slutat stressa? Och du som har drabbats, hur gjorde du för att bli frisk?

Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige och den största och snabbast växande diagnosgruppen är "anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress". Det som också kallas utmattningssyndrom.

Samtidigt blir också de som ska vårda oss sjuka. Många läkare sjukskrivs på grund av stress och vill byta jobb. Det visar svaren från 900 specialistläkare inom primärvården i en undersökning som Sveriges Radio har gjort. Mer än hälften av läkarna jobbar deltid, bland annat för att orka med, och över 160 av de 900 allmänläkarna har varit sjukskrivna på grund av stress.

Lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/881879?programid=3117

30 liv i veckan avsnitt 2

Del 2 av 3. Sjuttio procent av alla självmord i Sverige genomförs av män. Hur kommer det sig? Och hur kan omgivningen tyda allvarliga tecken? Anne möter journalisten Niklas Ekdal som skrivit en bok om sitt eget självmordsförsök. Och Sofia möter forskaren Gergö Hadlaczky som forskat mycket kring män och självmord. Anne Lundberg och Sofia Helin möter överlevare, anhöriga och experter för att bättre förstå vad vi behöver göra för att minska det psykiska lidandet och förebygga självmord.

Se avsnittet här: https://www.svtplay.se/video/13393264/30-liv-i-veckan

Man kan må dåligt utan att det märks. Så var det för Charlie. I kväll fortsätter 30 liv i veckan.

Kvinnors livskvalitet påverkas negativt av p-piller

Det vanligaste kombinerade p-pillret i Sverige har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet men ger ingen ökning av depressiva symtom. Det visar en stor randomiserad, placebokontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Fertility and Sterility.

– Trots att uppskattningsvis 100 miljoner kvinnor i världen använder p-piller vet vi idag förvånansvärt lite om p-pillrets effekt på kvinnors hälsa. Det vetenskapliga underlaget är mycket begränsat vad gäller p-pillrets effekt på livskvalitet och depression och det finns ett stort behov av randomiserade studier där p-piller jämförs med placebo, säger professor Angelica Lindén Hirschberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet.

Hon har lett just en sådan studie tillsammans med docent Niklas Zethraeus vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet, Anna Dreber Almenberg vid Handelshögskolan och Eva Ranehill vid Universitetet i Zürich. 340 friska kvinnor i åldrarna 18–35 gavs slumpmässigt tre månaders behandling med antingen verkningslösa piller (placebo) eller p-piller innehållande etinylöstradiol och levonorgestrel, den vanligaste formen av kombinerade p-piller i Sverige. Varken försöksledare eller försökspersoner visste vilken behandling som gavs till vem.

Kvinnorna som fick p-piller skattade sin livskvalitet signifikant lägre än de kvinnor som fick placebo. Både den generella livskvaliteten och specifika aspekter såsom humör/välmående, självkontroll och energinivå påverkades negativt av p-piller. Däremot sågs ingen signifikant ökning av depressiva symtom.

Eftersom förändringarna var relativt små måste resultaten tolkas med viss försiktighet, påpekar forskarna. För enskilda kvinnor kan dock den negativa inverkan på livskvalitet vara av klinisk betydelse.

– Detta skulle i vissa fall kunna vara en bidragande orsak till låg följsamhet och oregelbunden användning av p-piller. Denna möjliga försämring av livskvalitet bör uppmärksammas och beaktas i samband med förskrivning av p-piller och vid val av preventivmetod, säger Niklas Zethraeus.

Den typ av kombinerade p-piller som användes i studien (etinylöstradiol + levonorgestrel) rekommenderas i Sverige i första hand då den anses ha lägst blodproppsrisk bland de kombinerade p-pillren. Resultaten från studien kan inte generaliseras till andra sorters kombinerade p-piller eftersom de kan ha olika riskprofil och biverkningar.

Artikel och bild från: http://news.cision.com/se/karolinska-institutet

30 liv i veckan

Dokumentärserie om självmord med Anne Lundberg och Sofia Helin på torsdagar klockan 21:00 på SVT 1.

Var sjätte timme tar en människa sitt liv i Sverige. Trots att det är så vanligt och berör så många talar vi sällan om det. Nu gör SVT en dokumentärserie i tre delar om självmord.

Del 1 av 3. Var sjätte timme tar en människa sitt liv i Sverige. Anne Lundberg och Sofia Helin möter personer som drabbats av självmord på olika sätt. De möter överlevare, anhöriga och även experter för att bättre förstå vad vi behöver göra för att minska det psykiska lidandet och på så sätt förebygga självmord. Anne åker till Jokkmokk för att möta en familj som förlorade sin 15-åriga son William, och Sofia möter 25-åriga Emmili som har överlevt självmordsförsök.

Se avsnitten här; https://www.svtplay.se/video/13267236/30-liv-i-veckan/30

Holistisk stressrehabilitering – steg 5 – Vårda en viktig relation

Då var påskhelgen förbi! Hoppas att du har haft en lugn och skön helg och att du har tagit hand om dig själv på bästa sätt! Själv så är jag rätt så trött idag och jag vet varför; lite för mycket gotte, fysisk aktivitet och ständigt sällskap tar på kraftreserven. Jag är trött, men det känns helt ok!

Påsken handlar kanske för dig, liksom för mig, om att umgås med nära och kära. Det är oftast jättehärligt, men att ständigt ha folk omkring sig kräver energi, särskilt om man är en trött själ i en stressad kropp. Med detta sagt så vill jag presentera veckans fokus:

Relationer

Vi börjar med en övning! För att den ska få rätt effekt, så råder jag dig att INTE tjuvkika längre ner.


Läs hela inlägget här: http://www.stressrehab.se/2017/04/19/holistisk

Psykisk ohälsa ger längre sjukskrivningar

Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige. De drabbade är dessutom sjukskrivna betydligt längre, visar en ny rapport.

– Jag tycker att det är problematiskt att sjukskrivningarna när det gäller psykiatriska diagnoser är så långa som de är, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på försäkringskassan.

Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa har fördubblats på bara fem år.
Försäkringskassans rapport som presenteras idag visar att sjukskrivningarna - till följd av psykiatriska diagnoser -dessutom är hela 70 procent längre än för alla andra sjukskrivningar. Risken att bli sjukskriven igen är 22 procent högre för de med psykiatriska diagnoser.

– Det är väldigt viktigt att så fort som möjligt komma tillbaka till jobbet, för att garantera att man har en plats på arbetsmarknaden och att man inte slås ut ekonomiskt, säger Ann-Marie Begler.

Längst sjukskrivningar har till exempel personer med bipolär sjukdom, schizofreni eller demens. Den överlägset största och snabbast växande diagnosgruppen "anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress" har en något bättre prognos, både vad gäller längd och risk för återfall.
Men det är ändå en viktig grupp att följa menar Försäkringskassans Generaldirektör Ann-Maire Begler.

– Jag tror att det är viktigt att vi pratar ännu mer om den här gruppen. Vi har inte tillräckliga kunskaper om vad den här ökningen beror på.
Det är primärvården som oftast ställer diagnoser inom gruppen "anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress", där bland annat utmattningssyndrom ingår och som kan leda till mycket långa sjukskrivningar.

På Gustavsbergs vårdcentral i Värmdö kommun har man sedan flera år en hög ambitionsnivå i arbetet med psykisk ohälsa. Här jobbar tio psykologer, medan var tredje vårdcentral i Sverige inte har någon alls.

Verksamhetschefen Kersti Ejeby säger att det behövs mer kompetens för att sätta rätt diagnoser och ge rätt behandling - inte minst vad gäller utmattningssyndrom som hon menar är en allt för trubbig diagnos.

– Rusta vårdcentralerna annorlunda vad gäller kompetens att se vad det egentligen handlar om. Man stannar vid den diagnosen och så blir det sjukskrivning. Sjukskrivning kanske inte alls är det som patienten mår bra av, säger verksamhetschefen Kersti Ejeby.

Artikel och bild från: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6679169

Snabba slutsatser

Att gå från ”mina fyra prover visade inget” till ”du har psykiska besvär” är vanligt i vårdcentralsvärlden. Det är dags att ifrågasätta slutsatsen att alla symptom som inte syns på standardprover har psykiska förklaringar.

Läkaren hade tagit fyra prover. Sedan skickade hen följande brev till patienten:

”Proverna du har lämnat visar normala värden. Detta pekar då på en psykisk orsak till dina besvär. Remiss har redan lämnats till kurator på mottagningen.”

Det här är standardförfarande på vårdcentralerna. Två-fem prover — sänkan, kanske ett stimtest på binjurarna, järnvärde och något mer — sedan skickas man till psykiatrisk utredning där man ofta får en diagnos ställd utifrån ett eller ett par samtal.

Bevisbördorna för somatisk och psykiatrisk sjukdom är helt olika. För att besvär ska anses vara somatiska ska de synas på läkarens två-fem prover. För att de ska anses vara psykiatriska krävs det ofta bara att de inte syns på läkarens prover.

Ett par forskare har börjat gräva i det här. I artikeln ”Psychogenic explanations of physical illness: Time to examine the evidence” (Psykogena förklaringar till fysisk sjukdom: Dags att undersöka bevisen) tar de upp ett antal problem med slutsatsen att fysiska symptom i fall där man inte kan hitta någon somatisk sjukdomsmekanism ska antas vara psykiska.

1. Dessa patienters psykiska problem är inte värre än de hos patienter som har påvisbar fysisk sjukdom
2. Patienterna kan antas rapportera fler svåra erfarenheter just på grund av att läkaren och/eller psykologen frågar om dem så många gånger
3. Man antar att psykogen sjukdom svarar bättre på psykologiska interventioner men det finns inget bevis för att det är så
4. Ny forskning tyder på att fysiska faktorer spelar mycket större roll i dessa sjukdomar än man tidigare trott.

Författarna drar slutsatsen att eftersom vi vet så lite om kroppen (och dessutom, skulle jag vilja tillägga, mäter så lite) är det inte särskilt konstigt att vi inte alltid hittar orsakerna till sjukdomar. De skriver att slutsatsen att symptomen beror på psykiska orsaker kan verka harmlös men att ett felaktigt psykologiserande kan ha negativa effekter på patienten.

Det senare, att så många läkare verkar tycka att det är harmlöst att ställa dåligt underbyggda psykiatriska diagnoser på folk, är märkligt. Självklart får godtyckliga diagnoser stora konsekvenser för den som ska leva med dem, oavsett om de är fysiska eller psykiska.

Det här är en artikel som borde läsas av varje vårdcentralsläkare. Det är inte rimligt att det enda som ska krävas för att man ska få en psykiatrisk diagnos är att man har symptom som inte ger avvikelser på läkarens standardprover. Ändå sker det. Och protesterar man ses det gärna som ytterligare ett bevis på att man har psykiska problem. Det går liksom inte att göra rätt.

Det är dags att sluta dra dessa snabba slutsatser. Det finns många som lider av psykiska problem men fysiska symptom som smärta, yrsel och utmattning kan inte räcka som underlag för en psykiatrisk diagnos. Med tanke på att vi fortfarande upptäcker nya organ i människokroppen blir det aningen fånigt att anta att vi kan avgöra om något är psykiskt eller fysiskt med några få tester.


Utmattnings-, stress-, depressions- och ångestdiagnoser blir en skräphög för allehanda somatiska sjukdomar som läkarvetenskapen ännu inte förstår. Och patienterna tvingas leva, inte bara med sin sjukdom, utan med en felaktig psykiatrisk diagnos ovanpå den. Att inte skada är en högt hållen medicinsk-etisk princip. I det här fallet är det det enda läkaren gör.

Artikel från: http://www.mepatienten.se/sjukvardspolitik

Fyra tips mot stress

Yoga
Jag blir en ny människa efter bara ett halvtimmes pass. Att stressa till en yogalokal funkar inte för mig just nu, jag använder en app: Yoga Studio. Barnen är med, tvn är på, med eller utan yogamatta. Jag finner ändå lugnet. Andas!

Ha tråkigt
När senaste gjorde du ingenting? Vi har för lite tråkigt i vårt samhälle. Boka in tider i ditt schema då du gör ingenting. Detta råd kämpar jag med själv. Det gäller att känna lugnet, att bara hänga runt, lata sig, inte städa, inte träna eller kolla mobilen. Ligg på sofflocket! Strunta i dammtussarna.

Gå ut i skogen
Att vistas i naturen läker och naturen gör att problem och oro krymper. Jag tycker att jag känner hur min stressade hjärna njuter av träden, lugnet och tystnaden.

Ta hand om ditt utseende
Skrubba kroppen, ta en massage, fila fötterna, måla naglarna, gör en inpackning eller vad du nu gillar. Att ta hand om sitt yttre är att visa kärlek till sig själv och det stärker dig. Som någon sa: kroppen är själens hem, ta hand om den. Detta är en utmaning för mig som bott tillsammans med en bror och en pappa under tonåren, som inte gav mig mer än 5 minuter i badrummet. Hopp in i duschen och flyg ut. Numera älskar jag att pyssla om mig själv. Det är helande.

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/fyra-tips-mot-stress/

Stress kurva

Bild från: http://tankaromutmattning.blogspot.se/2016/04/

Dagboksterapi

Sista skörden

"Det handlar om ett av våra viktigaste ekosystem och en förutsättning för vår överlevnad. Planetens jordar är hotade. Den industriella livsmedelsproduktionen utarmar vår matjord, det påverkar näringsinnehållet i vår mat och näringsbrist kan vara orsaken till det vi kallar välfärdssjukdomar. Vi tömmer vårt jordkonto på dess kapital när vi behöver det som allra mest. Utan jord inget liv och utan liv ingen jord. En film av Tina-Marie Qwiberg."

Se avsnittet här: https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden/sista-skorden-1?info=visa

Herregud & co

Frågeställning som förbättrar ditt liv nr 6

Artikel från Hemmets veckotidning nr 33 2016, med relationsexperten Maria J Bratt.

Frågeställning som förbättrar ditt liv nr 5

Artikel från Hemmets veckotidning nr 33 2016, med relationsexperten Maria J Bratt.

Tänkvärt

70 skäl till självmedkänsla : om att vara varm, vänlig och vilja sig själv väl

Ingen enskild faktor verkar höra så tydligt ihop med psykisk hälsa som självacceptans. Att vara icke-dömande mot sig själv, ha fördragsamhet med sina fel och brister och gilla sig själv i motgång det minskar symtomen på depression och ångest.

Numera kan vi träna på att bli mer accepterande inåt genom självmedkänsla, ett nytt begrepp som handlar om att vara vänliga mot oss själva istället för hårda och kritiska när vi gör misstag. Övningarna i självmedkänsla hjälper hjärnan att gå in i ett trygghetsläge som sätter igång kroppens system för samhörighet och tillit. Det sänker stressnivåerna som orsakas av självkritik. När vi hackar på oss själva aktiverar vi nämligen kamp-flyktsystemet som är till för att vi ska reagera på fara utifrån.

Vill du må bra? Tyck om dig. Och öva på det. Eller börja i alla fall med att stå ut med dina tillkortakommanden. Du behöver inte sträva efter att en gång för alla vara på topp, osårbar och evigt glad, utan bara vara tillfreds med det faktum att livet inte utrustar någon av oss med perfekt kropp eller kontrollerbara känslor eller oslagbara tankar. Det räcker med ett slags lågenergi-gillande. Strunta i att försöka älska dig själv, ha istället jag är väl bra som jag är-förhållande till dig själv. För mig var det en befrielse att få närma mig självacceptans med ord som medkänsla, tolerans, förståelse. Och värme!

Provläs här: http://www.bokus.com/bok/9789127817715/70

Självmedkänsla : Hur du kan stoppa självkritik och förbättra relationen till dig själv och andra

Självmedkänsla det är att stötta sig själv i motgångar istället för att reagera med hård inre kritik eller kräva av sig själv att vara perfekt i alla lägen.

Överdriven självkritik står i vägen för människors välbefinnande. Självkritik aktiverar vårt kamp-flyktsystem, medan självmedkänsla, self-compassion, sätter igång systemet för samhörighet och tillit. Därför kan självmedkänsla rå på djup skam, bryta tendensen att fastna i negativa tankar om sin egen person och få oss att prestera bättre än om vi försöker piska oss själva till resultat.

Agneta Lagercrantz beskriver här hur du kan upptäcka din inre kritiker, riskerna med att jaga efter självkänsla samt hur du kan öva dig i självmedkänsla. Allt mer forskning visar hur bra vi mår av att vara vänliga mot oss själva.

Provläs här: http://www.bokus.com/bok/9789127137936

Frågeställning som förbättrar ditt liv nr 4

Artikel från Hemmets veckotidning nr 33 2016, med relationsexperten Maria J Bratt.

Mat för dig som stressar

Frågeställning som förbättrar ditt liv nr 3

Artikel från Hemmets veckotidning nr 33 2016, med relationsexperten Maria J Bratt.

Holistisk stressrehabilitering – steg 4 – Sov!

Sömnen

Att ha problem med sömnen verkar idag vara en regel mer än ett undantag. Man har svårt att somna, sover oroligt, vaknar ofta, kan inte somna om eller vaknar alldeles för tidigt. Att sömnen fungerar, dvs att du har 6-8 timmar ihållande sömn varje natt, är en avgörande faktor för att du ska må bra och bibehålla hälsan.

Läs hela inlägget här; http://www.stressrehab.se/2017/04/12/holistisk-stressrehabilitering-steg-4-sov/

Frågeställning som förbättrar ditt liv nr 2

Artikel från Hemmets veckotidning nr 33 2016, med relationsexperten Maria J Bratt.

Frågeställning som förbättrar ditt liv nr 1

Artikel från Hemmets veckotidning nr 33 2016, med relationsexperten Maria J Bratt.

Herregud & co

Frågeställning som förbättrar ditt liv nr 6

Artikel från Hemmets veckotidning nr 33 2016, med relationsexperten Maria J Bratt.

Doktor Mikael om stress: "Lär dig sätta gränser"

Publicerades den 4 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-04: "Det börjar med insikt". Doktor Mikael svarar på tittarnas frågor om negativ stress och hur man återhämtar sig. 

Så vet du om du är för stressad

Publicerades den 4 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-04: Stress kan höja din prestationsförmåga men långvarig stress kan vara farlig. Doktor Mikael svarar på dina frågor om stress och hur du hanterar den. 

Alarmerande siffror - kvinnor drabbas betydligt mer av stress

Publicerades den 6 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-06: Nyhetsmorgon fortsätter belysa problemet med stress och utmattning.

Publicerades den 6 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-06: Så har utvecklingen av utmattning sett ut. Professor Marie Åsberg ger förebyggande råd. "Den här yrkeskategorin är mest drabbad"

"Personalchefen slog laptopen i bordet och skrek!"

Publicerades den 7 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-07: Isabel Boltensten sökte förgäves stöd hos arbetsgivaren, slutade med utbrändhet och sjukskrivning. HR-chefen Susanne Axelsson om att främja hälsan på jobbet.

Uppiggande andningsövning

"Jag glömde till slut ta mina livsviktiga mediciner"

Publicerades 5 april 2017

"Det sa bara stopp, det gick inte längre" säger Annelie Andersson, tidigare utmattad. Hör henne berätta om sin tuffa väg tillbaka från botten - när sjukskrivningen blev ett faktum. 

Se klippet här: https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3885297

”Det är en kris att gå från barn till vuxen”

Publicerades den 3 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-03: "Har man mått dåligt kommer det ge uttryck senare". Psykolog Jenny Jägerfeld och Karolina Sand, 18 år, ger sina bästa råd kring psykisk ohälsa och om hur du som förälder hjälper ditt barn bäst!

”Jag blev min egen mobbare”

Publicerades den 3 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-03: Fler barn och unga upplever stress. Hör Karolina Sand,18, om hur stressen ledde till att hon gled in i depression, ångest och självskadebeteende. 

Komikern om sammanbrottet: ”Inget var ju roligt då”

Publicerades den 4 apr. 2017

Nyhetsmorgon i TV4 från 2017-04-04: Trots "världens roligaste jobb" gick komikern Annika Andersson in i väggen 2011. "Jag var helt slut, kunde inte använda mina armar och såg dubbelt." 

Herregud & co

Vad är en hjärna värd?

Det här borde väl få någon att bromsa och prioritera om sin vardag, just för att priset kan stå en dyrt i slutändan...

Så mitt råd är att lyssna på oss som gjorde misstaget, för jag kan lova att du vill ha kvar din hjärnkapacitet.

Läs blogginlägget "Vad är en hjärna värd" 

12 mindre kända fördelar med citroner

Citroner är syrliga frukter som kan hittas i de flesta hem runt om i världen. Denna citrusfrukt har en unik smak som är väldigt god i både mat och drycker, och är dessutom full av näringsämnen som gör den bra för din hälsa.

Citroner är huvudsakligen kända för sina höga nivåer av vitamin C, B-vitaminkomplex, kalcium, järn, magnesium, kalium och fibrer. De har använts medicinskt sedan antiken och det finns i dagsläget flera studier som stödjer dess fördelar. Nedan ska vi tala om tolv fördelar med citroner du kanske inte känner till!

En av de huvudsakliga fördelarna med citron är dess förmåga att alkalisera kroppen och reglera pH-värdet. Idag äter många en sur diet, och konsumtion av citron är rekommenderat för att motverka surheten. Är du medveten om fördelarna med denna gula citrusfrukt?


Läs hela artikeln här: https://stegforhalsa.se/12-mindre-kanda-fordelar

Överlista din cancer : alternativa icke-toxiska behandlingar som fungerar

En bok att läsa även om man inte drabbats av cancer.

Denna bok tar på ett lättfattligt och översiktligt sätt upp 21 alternativa cancerbehandlingar som inte använder sig av medel eller behandlingar som är toxiska (giftiga) för kroppen. Den tar även upp vad man bör tänka på när man väljer cancerbehandling samt de faktorer som kan bidra till uppkomst av cancer och vad man kan göra för att undvika dessa.

Länk: http://www.adlibris.com/se/bok/overlista-din-cancer

Omtanke

Citat från Agneta Sjödins bok; Från hjärtat: inspiration, hälsa, träning, förändring.

Provläs här: http://www.bokus.com/bok/9789155263737

3 nystartsknep som funkar

Blod, mod och envishet - På spaning efter sjukdomarnas väsen

"Erik Enby blev fråntagen sin läkarlegitimation 2007, eftersom han inte behandlat enligt "vetenskap och beprövad erfarenhet". I denna självbiografi berättar han om varför han blev den han är: en obotligt nyfiken, hängiven forskare, som ägnat 30 år åt mikroskopering av obehandlat blod. Erik Enby har kommit fram till den kontroversiella slutsatsen att kroppsvätskor och vävnader hos kroniskt sjuka innehåller mikrobiologisk växt, som sannolikt medverkar till sjukdomsutveckling.

Boken handlar också om Erik Enbys privata liv med Gunnel Enby, författaren och kulturjournalisten, som i tonåren drabbades av polio. Hennes handikapp blev drivkraften för den unge humanisten att utbilda sig till läkare. Med en stor portion göteborgsk humor berättar Erik Enby om sitt enastående liv, ibland också med thrillerartade inslag."

Länk: http://www.enby.se/svenska/blod-mod-och-envishet.htm

Länk: http://www.enby.se/svenska/film.htm

Överkänslighet vid ME och sjukvården

Jag har valt att dela just det här inlägget för hur det kan vara att leva med en svår hjärntrötthet som inte respekteras av sjukvården. När sjukvården ser sin sanning på symptomerna och inte lyssnar på patienten utan faktiskt förvärrar hela sjukdomsförloppet med sina metoder som de anser är rätt i det här fallet.

Som ni förstår delar jag just detta för att förståelsen och kunskapen ska bli bättre. Att patienter ska bli behandlade med respekt oavsett om symptomer är i en fysisk eller psykisk form.

Läs inlägget här: http://ankiskampmotsjukdomen.blogg.se/2017/april/

En japansk teknik för att bli av med stress

Låt oss vara ärliga: vi känner alla av stress ibland. De bra nyheterna är att vi inte måste.

 Det finns många sätt att lindra stress, som dessa väldigt effektiva japanska metoder.

 Prova dem!

Press, oro, problem… All stress i livet kan samlas på hög i din kropp, och innan du vet ordet av kan du känna dig trött eller irriterad.

Stress är så vanligt att det verkar ha blivit regeln och inte undantaget i våra liv.

Den bra nyheten är att det finns vissa sätt att ta bli av med stress på några minuter, och det kommer vi att prata om idag.

Läs hela artikeln här: https://stegforhalsa.se/en-japansk-teknik

Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv: 5 sätt att hitta din väg

Om din väg inte är uppenbar är det dags att börja skapa en själv. Lär dig 5 strategier som

 hjälper dig att ta dig igenom livets labyrint.

Om din väg inte är uppenbar är det dags att börja skapa en själv. 

Lär dig 5 strategier som hjälper dig att ta dig igenom livets labyrint.

Läs hela artikeln här: https://stegforhalsa.se/jag-vet-inte-vad-jag-ska-gora

Nu måste vi sluta sträva efter det omänskliga

Vi behöver börja se oss själva och varandra bakom våra prestationer och fasader, skriver Therese Lundberg. 

En morgon för två år sedan föll ännu en kvinna. Allt hade blivit för mycket. Varje litet hörn i livet var för mycket. De sa att hon hade utmattningssyndrom. Hon orkade inget annat än att hålla med. Men hon förstod inte.
Det var bara ett litet skal kvar av den kvinna som sen hon var åtta år bestämde sig för att hon skulle fan klara livet utan att vara beroende av någon. Visa att hon va stark, självständig, högpresterande, empatisk, omhändertagande o aldrig någonsin be om hjälp. Jag älskade att vara hon. Hon den avstängda och starka. Hon som fick axeldunkningar och komplimanger för att hon klarade av att jobba heltid, ha tre barn och alltid vara glad. Hon som aldrig sa nej. Hon som aldrig satte gränser. Jag älskade att vara just hon – stark och självständig!
Men den där starka kvinnan försökte fylla ett tomrum, som kallas låg självkänsla, genom prestationer. Prestationer i jobb, relationer och hela livet. Det hon glömde bort va att känna. Hur känns detta för mig? Hur påverkar detta mig?
Hon glömde att vara lojal mot sig själv och värdesätta sig själv.

Och en dag, när hon hade sprungit 350 livsmaraton, vaknade hon med en kropp och hjärna som hade lagt av. Den fungerade inte längre. Vem var hon då? Hon hade varken tid eller lust att vara sjuk. Hon va ju stark!
En läkare berättade att hennes kropp hade stannat henne i tid för om hon hade fortsatt leva sitt liv som hon gjort hade kroppen till slut inte orkat mer. Den hade lagt av.
Ett helvete låg nu vid hennes fötter och hon kämpade med att ens klara av sin egen vardag. Att stå på benen och förstå de allra enklaste saker. Att inte känna igen sig själv. Att vara fånge i sin egen kropp och en hjärna som lever rövare.

Men denna kvinna reste sig. Genom envishet, kraft och ett driv påbörjade hon resan mot något nytt - ett fungerande frisk liv. Denna kvinna är jag och så många med mig.
Vi behöver börja se oss själva och varandra bakom våra prestationer och fasader. För vi kämpar alla med något och vi vill alla bli sedda och älskade. Se det, våga visa sårbarhet och möt andra i deras rädslor, tvivel och oro. Våga vara mer mänsklig och sluta sträva efter det omänskliga.

Therese Lundberg
Producent och föreläsare

Artikel och bild från: http://www.expressen.se/debatt/

Holistisk stressrehabilitering – steg 3 – Boosta dig

Vecka ett fick du läsa om stress och inflammation. Du fick också två recept på antiinflammatoriska tillägg till din kost.

Vecka två behandlade jag ämnet andning; hur viktigt det är att andas rätt för din hälsa och hur du ska göra för då ordning på din livsviktiga andning.

Denna vecka ska vi lägga till en grej till din dagliga kost som hjälper dig att...


Läs hela blogginlägget här: http://www.stressrehab.se/2017/03/30/holistisk

Herregud & co