Många har en kompis eller kollega som drabbats av utmattning. Och
det kan vara svårt att veta hur man bäst kan hjälpa. Här kommer
åtta råd som bygger på intervjuer jag gjort med personer som varit
utmattade – samt råd från psykologer.
1: Hör av dig. Om vi inte själva varit med om något som
påminner om det vår vän eller kollega går igenom, är det lätt
att känna att man inte har något att komma med. Man kan vara rädd
för att göra fel, eller för att störa. Och så gör man inget
alls. ”Hon hör väl av sig när hon mår bättre” är en vanlig
tanke. Men när man är utbränd orkar man inte det. Istället kan
effekten bli att man känner sig ännu mer utlämnad, glömd och
ensam.
Och det handlar inte om att komma med några magiska lösningar,
för sådana finns inte. Så: Hör av dig. Fråga hur personen mår,
tala om att du finns där. Det behöver inte vara mer än så. Då
visar du att du vill stötta, att du är en verklig vän. Det är
bättre att skicka ett sms eller ett mejl där man skriver att man
tänker på personen, än att inte göra något alls. Glöm inte
heller att bjuda med din kollega på jobbets julmiddag, konferens och
så vidare. Vad tydlig med att hon eller han får göra som hon vill,
men är varmt välkommen.
2: Ha tålamod. När man är utmattad har man som sagt ofta
inte kraft att höra av sig. Den lilla energi man har måste gå åt
till att ta hand om sig själv, i det svåra läget som är just nu.
Eftersom stressnivån är så låg just nu, för din vän eller
kollega, kan det vara urjobbigt att dessutom behöva känna att man
borde höra av sig – eller ens svara på sms på en gång. Ett bra
sätt kan helt enkelt vara att fråga: ”Hur vill du att jag visar
att jag finns här för dig? Är det okej om jag skickar ett
sms/ringer en gång i veckan och kollar läget? Du behöver bara
svara om du orkar, alternativt sms:a en emoji som bekräftelse på
att du fått messet.
3: Tona in din väns behov. Ofta i en vänskap finns det
oskrivna regler, som att man hör av sig varannan gång och så
vidare. Man har också ofta vanor ihop, som att gå på ett visst
café, kubba eller ta power walks. Allt det är inaktuellt i nuläget.
Det har inget med dig att göra, så ta inget personligt. Orsaken är
att som utmattad är man ofta extremt känslig för ljud, ljus och
många intryck. Om ni bokar in att ses så var tydlig med att din vän
får boka av med kort varsel. Och det är ofta bättre att ses i
lugna miljöer, än stimmiga. Om din vän orkar ses kanske du kan
komma hem till henne eller honom en stund? Om hon inte orkar sitta
och prata kanske ni bara kan hänga ihop ett tag? Att
förutsättningslöst träffa människor som bryr sig om en, och
uppskattar en för den man är – oberoende av hur man mår, ökar
tryggheten och det inre lugnet.
4: Dra med din vän eller kollega ut – lite försiktigt. Som
utbränd behöver man som sagt ta det lugnt, men efter ett tag är
det också viktigt att successivt våga utsätta sig för lagom
utmaningar (som man själv vill göra). Föreslå till exempel att ni
ska gå ut och gå. Och låt din vän bestämma promenadens tempo och
längd. Hellre naturen än stan. Föreslå gärna roliga saker, då
och då, som ger möjlighet för din vän att tänka på annat en
stund. En utställning, fika på ett lugnt kafé?
5: Lyssna, fråga och prata om ditt och datt. Som utmattad
ställs man inför ett uppvaknande, där man tvingas ifrågasätta
sina värderingar, sin självbild och hela världsbild. Man behöver
gå igenom och bearbeta relationer, ofta känner man skuld både
gentemot andra och sig själv – hur man kunde pressa sig så hårt
– eller att ingen såg vad som höll på att hända. Kom ihåg: Du
behöver inte säga så mycket. Fråga och lyssna. Visa medkänsla
med blicken. Om du vill, och det känns okej för din vän, kan du
visa att du finns där genom att lägga en hand på axeln, eller ge
en kram. Kravlös fysisk närhet är läkande, och har en lugnande
effekt. Många utbrända kan också tycka att det är jobbigt att
ständigt behöva svara på frågan: Hur mår du? Fråga om det är
okej att du frågar just det. Och prata också om ditt och datt, det
kan vara skönt och avkopplande.
6: Ta det lite lugnt med dina egna problem. Ofta i en
vänskapsrelation är det som sagt en balans som råder, där man
turas om att fråga och berätta om vad som hänt, hur man mår och
så vidare. Det kommer att bli så igen. Men i nuläget blir din vän
lätt överbelastad med intryck. Berätta gärna lite om dig själv
också, men inte för mycket. Det kan lätt bli övermäktigt för
din vän – i nuläget.
7: Skilj på dina egna och din väns känslor. Vi människor
kan känna empati och medkänsla tack vare att vi drar paralleller
till egna upplevelser och känslor. Självfallet kan det ibland vara
oerhört jobbigt, det är ju jobbiga känslor, som ångest och rädsla
vi påminns om. Vi människor är programmerade att försöka undvika
obehag, och därför kan vi reagera på våra egna känslor med
rädsla: Vi orkar inte lyssna utan kommer snabba förslag på
lösningar, väljer att bara prata om annat eller hör inte av oss
alls.
Kan vi vara medvetna om det här blir det lättare att orka vara i
det som väcks inom oss själva. Och att påminna oss om att det är
känslominnen, och inget akut som hände oss här och nu. Då blir
det lättare att fokusera det man fått höra, och låta ens egna
känslor finnas där bara. Påminn dig om att det är en naturlig del
i att vara en empatisk människa; nämligen att orka vila i den egna
ångest som väcks av andras upplevelser – och inte blanda ihop den
med det man får höra.
8: Ta inte på dig ansvaret. Är man empatisk kan man bli
så engagerad i andras problem att det blir för mycket. Till slut
känns det nästan som om man inte är huvudperson i sitt eget liv
längre. Känner man att det varit för intensivt och att man behöver
vila, och ta hand om sitt eget liv ett tag, så är det självfallet
okej. Det är viktigt att ta hand om sig själv också, och inte ta
över ansvaret för hur andra mår. Din väns tillfrisknande hänger
inte på dig. Du kan finnas där som ett stöd. Men du kan inte bli
din väns personliga coach, som alltid är tillgänglig. Sätt
gränser runt dig själv när du behöver.
Artikel och bild från: http://www.mabra.com/8-viktiga-rad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar