Det vi tidigare funnit glädje i har förlorat sin charm och inget är roligt längre. Allt känns som ett ont måste och när vi väl försöker sätta oss i situationer som gett oss energi/glädje ger oss nu motsatt effekt.
Vi blir frustrerade när kroppen och hjärnan strejkar redan när vi vaknar på morgonen att bara de vanliga göromålen blir som att bestiga ett berg. Att då försöka hitta glädjen i det vi tidigare tyckt om gör oss ännu mer frustrerade och irriterade att vi bara i det tappar ännu mer energi.
Det var så jag kände i alla fall. Det jag tycket om att göra hade förlorat all sin charm och glädjen i det hade försvunnit sedan länge. Att nu mitt i all utmattning när jag knappt klarade av att ta mig till toaletten på morgonen skulle försöka aktivera mig med det som tidigare gav mig glädje, gjorde mig bara på ännu sämre humör när jag insåg att jag inte lyckades.
Samtidigt var jag så förblindad att jag skulle hitta glädjen i de stora aktiviteterna, som att gå på ishockeymatcherna (vilket jag även kämpade mig iväg på till en början), gå på stan och fika med vänner, promenera/cykla som jag var van vid, renovera m.m. Men ju mer jag kämpade igenom mina aktiviteter så blev jag ju inte gladare eller på bättre humör för min kropp orkade inte med detta. Men jag höll fast i det ändå och kämpade vidare fast tröttheten blev värre, skakningarna kom, hjärnan strejkade ännu mer pga alla intryck. Men där och då förstod jag inte att jag förvärrade utmattningsförloppet.
Tillslut insåg jag att en förändring behövde göras att jag nu valde att pausa allt som jag tidigare tyckt om att göra för att återuppta det längre fram när kraften fanns. Istället öppnade jag min skrivbok och började skriva ner allt jag tyckte om. Jag ritade mig själv i mitten av sidan och skrev sen allt jag kunde komma på som gör mig varm i själen. För att i det hitta grunden till det som ger mig glädje och energi och utefter det plocka ut det som jag just här och nu kan fylla mitt liv med.
Min sida fylldes med följande:
- Natur, träd, skog, himmel, vatten, sommarstugan, lugn, tystnad, trädgårdsarbete
- Färger (gardiner, kuddar, blommor, ljus m.m)
- Läsa, virka, bygga pussel, klistra in kort i album, skriva, lära mig nya saker.
- Baka, laga mat, renovera.
- Umgås med vänner/barn, se på ishockey, dansa, lyssna på musik, skratta, se på tv program.
- Motionera, plocka bär/blommor, gå på loppis, duscha varmt.
Så efter ca ett halvårs kämpande med aktiviteter som bara gjorde mig mer utmattad la jag om taktiken. Därefter fördrevs tiden med att sitta ute och studera moln och virka/läsa i den mån det gick. Promenader blev utefter dagsformen. Ibland till brevlådan, ibland lite längre men jag slutade upp med att se till vad jag tidigare klarade och berömde mig nu efter dagens förmåga.
En av vännerna hade jag telefonkontakt med ungefär 1 gång i veckan och hon accepterade läget när jag ibland svarade och ibland inte. Vid några få tillfällen sågs vi och det kanske var 1 gång på ca 6 månader. Nu snart 3 år senare när mitt mående är bättre har jag klarat av att hälsa på henne ett par gånger och vi hörs fortfarande av veckovist.
Vissa dagar när jag mådde bättre aktiverade jag mig lite mer medans andra aktiviteter ligger vilande fortfarande. Framför allt ishockeyn, även om jag testat mig nu under mitt 3:e år att gå iväg för en liten stund bara för att känna av läget.
Gällande den fysiska delen så har jag inte orkat motionera, utöva yoga eller promenerat längre sträckor. Kroppen har inte haft energin helt enkelt men i somras vände det. Jag har orkat promenerat och även sprungit några meter utan att bli förlamad av trötthet. Jag har även klarat av att göra lite gympaprogram hemma i lägenheten och yoga. Så vändningen kommer och nu känns det som kroppen svarar på den fysiska aktiviteten på rätt sätt. Men det gäller att lyssna på rätt röst så man inte överanstränger sig.
Nu när min värsta utmattning har sinat ut kan jag plocka in mer av mina intressen och positiva aktiviteter. Bara trycka på favoritlåten och dansa runt till är bara det rena lyckan nu när det fungerar igen.
Så mitt råd är att acceptera att du inte kan göra allt du vill eller önskar, hitta aktiviteter och glädjen i det som fungerar för dig nu. Kanske är det en blombukett på bordet som får ge dig lycka nu, eller promenaden till brevlådan.
Det gäller även att inte ha för stora krav på att vara GLAD för det är inget som bara sker nu när vi stressat bort det mesta av det som gjort oss glada. Utan nu gäller det att tänka om och känna in vad som GÖR dig glad. I det börja utsätta oss för just det, utan kamp och stress. Att vara närvarande i den känslan, för att vi då återupptar makten för det som ger oss lycka och värme.
Tack! Det var väldigt bra skrivet! 💖
SvaraRaderaTack :) //Linda (När kroppen kraschar)
RaderaKänner igen mig så... Jag var på väg upp men så minskades min sjukskrivning och jag har inte återhämtat mig än. Kruxet är att få förståelse, stöd, och hjälp av vården att hantera situationen.
SvaraRadera