Jag vill tro att man kan bli bra till slut bara man ger sig tiden och ser framåt och inte försöker ta sig tillbaka till livet man hade för det var ju det som gjorde en sjuk. Det hela handlar om att komma till insikt med hur jag ska förändra mitt liv för att ta mig framåt. Vad är det som gjorde att jag hamnade här hur kan jag förändra för att det inte ska ske igen?
Det jag har kommit fram till för min egen del är att jag slutade lyssna på min magkänsla vilket gjorde att jag satt mig i situationer som inte var bra för mig. Istället för att markera när jag tyckte något var fel bet jag istället ihop och körde vidare för jag orkade inte ta tag i "problemet".
Inte heller använde jag ordet nej speciellt många gånger utan satt andra människors välbefinnande för mitt eget. Istället för att göra det jag ville "offrade" jag mig för de jag hade omkring mig. Jag satt alla andra före mitt eget välmående vilket inte var värt priset för jag kan ju inte påstå att någon av dessa "vänner" stöttar mig idag eller ens finns kvar i mitt liv.
Under min sjukdomstid har jag även insett att det verkligen är vila som gäller. Så lite aktivitet som möjligt framför allt om det är det kroppen signalerar. Samt att det gäller att äta kontinuerligt och näringsrikt. För om vi inte ger kroppen näring kommer vi inte ta oss tillbaka hur mycket vi än försöker. Jag startar alltid dagen med ljummet citronvatten sen havregrynsgröt, äter frukt och grönt varje dag och försöker även byta ut varor till bättre alternativ och även ekologiskt.
Jag har även när jag mått något bättre kört en detoxkur för att hjälpa kroppen att komma igång och få njurarna att kicka igång igen. Jag har även gått på healing, mediyoga och jag tänker även på andningen för det är den jag anser är nyckeln till en lugnare och avstressande livsstil.
Tänk vad mycket vi får lära oss om oss själva. En slags crash course (pun intended) i självinsikt. Vila och tid behövs verkligen samt nya vanor och synsätt. Fint att du hittat mycket som funkar för dig :)
SvaraRadera