8 vägar till välbefinnande

Njut av att inte göra något

"Stress är inte farligt, det är bristen på återhämtning som är livsfarligt"

Därför är det oerhört viktigt med hjärnvila, där vi för en stund bara är, utan att hjärnan stimuleras med något. Tänk att 4 min mindfulness under 5 dagar gör att du märker skillnad.

Så ta kaffekoppen och gå ut och sätt dig på trappan en stund och bara var. Njut av nuet, luften, naturen.

Va rädd om dig!

Kom i form med skonsam träning från öst

Vill du komma i form men söker alternativ till svettig och flåsig träning? Här är 5 sköna, lugna och effektiva träningsformer som gör att du mår bra i både kropp och själ.

Pilates – bra för balansenPilates är en skonsam träning som ger bättre balans, ökad styrka, uthållighet och rörlighet. Folus ligger på andning och koncentration. Musklerna i mage, rygg, säte och lår får sig en rejäl omgång men du tränar hela din kropp, även små muskler du inte visste fanns. Du utgår från dina egna förutsättningar och behöver inte vara vältränad. Övningarna görs på matta, pilatesboll eller i speciella pilatesmaskiner. Ibland används redskap som redskap som små bollar, ringar, gummiband mm. Finns på vissa gym och speciella studios runt om i landet. Kan vara en hel del dyrare än annan träning men det varierar.

Passar dig som har ryggsmärta, ledvärk är stel och har skador. Stärker även bäckenbottenmuskulaturen och är bra för hållningen. Passar de allra flesta och ger snabbt resultat.



Yoga– bra för kropp och själYoga fungerar i stort sett alla och det är aldrig för sent att börja träna. Men det finns en djungel av olika mer eller mindre fysiskt utmanande stilar och det kan vara lite svårt att hitta rätt. Här är några lugna men kraftfulla former:

Medicinsk yoga – förebygger stressMedicinsk yoga består av långsamma rörelser, andnings- och koncentrationstekniker, meditationer samt avslappning. Skapar balans mellan kropp och sinne och sägs vara ett kraftfullt stresshanteringsverktyg. Utövas därför inom sjukvården och företagshälsovården för att rehabilitera och förebygga stressrelaterade besvär.

Passar dig som har migrän, depression, utbrändhet, sömnstörningar, ryggbesvär samt hjärt- och kärlsjukdomar. Eller bara vill känna dig mer vital och stark.
Läs mer på hemsidan sv.mediyoga.com Där finns en lista på instruktörer i hela landet.

Yinyoga – gör dig mjuk och smidigYinyoga är långsam, enkel, avkopplande men samtidigt energigivande. Fokus ligger på leder, bindväv och ligament. Bygger på tanken att stelhet och osmidighet främst sitter i bindväven och ju äldre vi blir, desto stelare och torrare blir den. De enkla ställningarna utförs liggande eller sittande. I yinyoga hålls positionerna under en längre tid, mellan 2-10 minuter. Finns på yogastudios över hela landet.

Passar dig som vill bli smidigare och mjukare, få en skön stretch och avkoppling. Bra vid smärta, trötthet och när tankarna snurrar runt.
Många gym, t ex SATS och även Frisk&Svettis har soft-yoga för seniorer.



Qigong – ger energiQigong är en del av den traditionella kinesiska läkekonsten och är en sorts uråldrig gymnastikform som bland annat lärs ut av vissa sjukgymnaster. Den används som behandling mot exempelvis huvudvärk, yrsel, fibromyalgismärta, social fobi och stressproblem. Qigong består oftast av mjuka och cirkelformade rörelser som kombineras med andningsteknik.
Passar dig som vill förebygga, lindra och läka stressrelaterade problem, vanliga krämpor samt få igång cirkulationen i hela kroppen. Hjälper dig att stressa av och få mer energi. Sägs även kunna hjälpa mot smärta.

Tai chi – gör dig avspändTai chi är en mer rörlig form av qigong kan skapa en känsla av lugn och balans. Du lär dig en serie positioner som utförs efter varandra till en långsam sekvens av dansliknande rörelser. En mjuk teknik vars syfte där syftet är att åstadkomma ett jämt flöde av livsenergin (chi), eftersom uppkomst av olika sjukdomar enligt den traditionella kinesiska medicinen beror på en obalans av chi.
Passar dig som vill stressa av, bli avspänd och lugn. Sägs vara smärtlindrande.

Nia – lekfull träningNia (Neuromuscular Integrated Action) är en blandning av olika tekniker, exempelvis dans, yoga, tai chi och avslappning. Ger ökad kroppsmedvetenhet och lite av den lekfull lätthet som du hade som barn. Ett slagsintervallträning med svettigare inslag som avslapning.
Passar dig som vill bli smidigare, rörligare och få bättre koordination. Ger energi. Sägs smörja lederna och förebygga stelhet och andra problem.

Av Gertrud Dahlberg Foto Shutterstock

Artikel och bild från: http://www.aretrunt.se/kom-i-form-med-skonsam-traning-fran-ost/

Kajsa Ingemarsson: Så blev jag fri från utbrändheten!

Första gången stressen slog över gick Kajsa Ingemarsson hem och vilade en vecka. Andra gången blev hon sjukskriven i nio månader.

Det finns mer eller mindre allvarliga former av utmattningsdepression och Kajsa Ingemarsson är väl medveten om att den varianten och den möjligheten till återhämtning hon haft, den har inte alla.

– Jag har jobbat mig till mina utmattningsdepressioner och även om det är en konstaterad sådan så är det inte att likställa med de som sliter ut sig i yrken där de har små möjligheter påverka sin situation på samma sätt som jag kan, säger hon.

2005 hade Kajsa, då mamma till två små barn, släppt fyra böcker på fyra år och nu var det dags att marknadsföra den senaste i raden. Hon var på väg ner till Göteborg och Bokmässan men redan innan hade hon märkt av små förändringar i sitt humör.

– Jag var otroligt känslig och orkeslös, jag glömde saker och den där Bokmässan den grät jag mig igenom. Gick in bakom montern, grät, gick ut och signerade böcker och såg glad ut. Det var fruktansvärt och efter det blev jag sjukskriven en längre tid, säger Kajsa.

Hon beskriver utmattningssymtomen som att hjärnan blir helt irrationell. Allting blir lika viktigt, den kan inte längre sortera. Det blir lika traumatiskt om pannkakorna bränner som om att någon råkar ut för en bilolycka. Eftersom Kajsa trivdes med sitt jobb, som är fritt och som hon själv råder över så trodde hon nog inte att hon skulle bli utbränd.

– När jag gör det som jag tycker om så har jag en tendens att pusha mig ytterligare. Om jag gör något tråkigt så finns det ett inbyggt motstånd mot att göra just det, men är det kul så kör jag bara på och glömmer hur viktigt det är med återhämtning, berättar hon.

Fick lära sig att säga nej!
Men nu fick hon tänka till. Det gick inte längre att säga ja till alla hemma-hos-reportage, intervjuer, föreläsningar och boksigneringar. Kajsa funderade också mycket på varför hon gjorde allt det där, trots att hon kanske inte tyckte att det var det roligaste med jobbet.

– Jag ville så gärna att pressen och mina läsare skulle tycka om mig. Och jag kände det som om att jag var tvungen att leverera något nytt hela tiden. Till slut blev jag helt slut efter en intervju och hade vi tagit bilder då var det ännu värre. Då kunde ta flera dagar innan jag återhämtade mig, säger Kajsa.

Men att sluta skriva och vara kreativ kan hon inte. Att återhämta sig genom att ligga på sofflocket är inte hennes melodi och trots att hon de senaste åren arbetat hårt med ”Hjärtats väg”, en trilogi om människans dolda potential, kommer hon i dagarna ut med en nya bok, ”Isobels vandring” ut. En magisk berättelse som kom till henne under en resa till Egypten.

– Den hade jag skrivit för ett tag sedan och nu knackade den på igen, det var fantastiskt. Men nu försöker jag varva jobb med att vara ute och gå och helst i naturen. Naturen har en läkande kraft som ger mig lugn. Men jag går mycket, överallt faktiskt, säger Kajsa.
Kroppen har en lägre toleransnivå för stress och idag vet hon när det blir för mycket.

– Det som knäckte mig var att jag försökte leva upp till bilden av en framgångsrik människa. Det fungerar inte. Idag påminner jag mig själv ofta om att jag gör det här för min skull, för att jag ska må bra och för att det är vad jag tycker är roligt, säger hon.


AV Jessika Devert Foto Bladh by Bladh

Artikel och bild från: http://www.aretrunt.se/kajsa-ingemarsson-sa-blev-jag-fri-fran-utbrandheten/

Herregud & co

Prova på restorative yoga med Sofia Norén

”Restorative yoga” är enkelt att utföra och passar bra att göra hemma. Den utförs med avslappnade muskler och för de flesta är den största utmaningen att vara still i en position under så lång tid, men om man tillåter att det får ta lite tid, brukar det bli lättare att slappna av. Djupavslappning är ett tillstånd av fullkomlig stillhet, varande där sinnet är tyst och helt utan ansträngning.

Om du gör alla övningarna i yogapasset tar det cirka 50 minuter, beroende på hur länge du stannar i varje position. Du kan välja att göra hela passet, välja att bara göra vissa övningar eller komplettera med en eller flera övningar till din vanliga yogapraktik. Använd gärna en timer så du kan slappna av utan att behöva ha koll på tiden och en guidad avslappning, finns som app och cd, exempelvis Sofias aktuella cd som du hittar på Atmajyoti.

Lägg dig ner och andas och börja med att testa en eller två övningar. Blunda gärna.

För att få tillgång till övningarna klicka er vidare till  http://www.yogafordig.nu

Tänkvärt

Ta hand om dig!

Imorgon stundar midsommarafton med allt vad det hör till. 

Kanske behöver du infinna dig bland festligheter fast du kanske inte riktigt orkar. 

Men följ din röst, gå undan, för du behöver samla kraft, pressa dig inte att 

vara med utan gör det som är bäst för dig och ditt välbefinnande. 

Du måste prioriteras även en dag som denna även om omgivningen

sätter upp förväntningar på dig.

TA DIN PAUS OCH GLÖM INTE ATT ANDAS!

"Det som tröstar mest hjälper minst"

Ellen Engvall är barnmorska och utbildad terapeut inom medicinsk yoga.

Ellen Engvall är sjuksköterskan som tröttnade på alla sjuka människor och istället satsade på en karriär som barnmorska och att hjälpa kvinnor få ordning på sina hormonnivåer i olika skeden av livet.

- Jag halkade in i vården på ett bananskal och jobbade med cancersjukvård och hjärtintensivvård men blev efter ett tag så himla trött på alla sjuka människor och tänkte att nu ska jag välja det som är friskast och det var barnmorska.

Förutom barnmorskeyrket är Ellen terapeut i medicinsk yoga, gravidyoga och hormonyoga och ger individuell rådgivning vid infertilitet, graviditet och andra kvinnorelaterade besvär som PMS, klimakterie- och bäckenbottenproblem. Hur vanligt är det att kvinnor har obalans i kroppen?

”De flesta har mer eller mindre obalanserade hormonsystem”

- De flesta har mer eller mindre obalanserade hormonsystem. Vi lever i en väldigt stressig värld med ständigt buller, för mycket information, miljögifter som stressar kroppen, vi äter fel mat…det är så mycket.

- Många av oss är inne i stressiga livssituationer med små barn och heltidsjobb där vi inte hinner känna efter hur vi egentligen mår. Det är många komponenter som lätt sätter vem som helst i gungning.

Hur ska man då veta om man har en hormonell obalans i kroppen?

- Symptomen kan såklart variera men vanliga tecken är att man sover dåligt, är på dåligt humör, vill inte träffa folk, man känner sig nedstämd och splittrad, har svårt att prioritera. Hormonerna är ju ett av de styrande systemen i kroppen. Först kommer nervsystemet som sköter signalsystemet, sen är det hormonerna som är budbärarna som skickar ut signalerna i kroppen på vad kroppen ska göra så de är jätteviktiga.

- Rent kvinnligt hormonellt sett kan man få ökade PMS- smärtor och klimakteriebesvär för att man är stressad. Infertilitet är en annan vanlig följd, här i Stockholm kan 15-20% inte bli gravida och det är ganska mycket.

Ellen är utbildad terapeut inom medicinsk yoga som kommer från kundaliniyogan som är en meditativ yogaform där man mest fokuserar på det inre måendet. Hon betonar hur viktigt det är att verkligen stanna upp och känna efter vad kroppen egentligen vill säga till en och då kan den här träningsformen vara ett redskap att komma åt de känslorna.

- När man inte har lust att sitta still och känna in sig själv då är det oftast saker som vill komma fram – saker som man troligtvis redan vet om men inte vill eller vågar se. Då man sedan sätter sig ner och är i stillhet blir det så tydligt men det orkar folk inte riktigt med för då blir man tvingad att agera. Relationer är det som stressar oss mest i livet för där handlar det om en yttre faktor som vi inte kan påverka och då vi är vi känslomässigt involverade i detta kan det vara jättestressande.

Vanliga orsaker till infertilitet

Under sina år inom vården och baserat på sina erfarenheter av mediyoga och kostrådgivning har Ellen märkt att vissa saker är riktiga bovar som gör sitt bästa för att sabotera vårt hormonsystem. Infertilitet är ett vanligt problem både i Finland och i Sverige men innan man beställer en tid till kliniken kan det vara värt att se över sitt liv och sina matvanor överlag.

- Det absolut viktigaste är att minska stressen för då vi stressar under en längre tid så utsöndras kortisol i blodet och eftersom kortisol är vårt överlevnadshormon har det alltid tillträde till våra hormonreceptorer först och då är fokuset i kroppen mest på att överleva – inte att reproducera sig.

- Då det kommer till infertilitet är stresshantering därför det absolut mest grundläggande. Många kvinnor som vill bli gravida jobbar ju som tokstollar med hundra projekt utan att reflektera över hur det påverkar kroppens funktioner. Man måste sortera lite för att se vad man kan lämna bort för att få en lugnare tillvaro.

”Många kvinnor som vill bli gravida jobbar ju som tokstollar med hundra projekt utan att reflektera över hur det påverkar kroppens funktioner.”

- Sen är det också viktigt att göra någonting. Jag har utvecklat en hormonyogaform, en mediyoga för kvinnans hormonsystem där vi aktivt jobbar med våra körtlar, äggstockar, binjurar, sköldkörtelhypofys – ja, egentligen hela kroppen för att aktivera hormonsystemet och minska stressen. Det brukar fungera jättebra att man kombinerar allt detta.

Ellen har jobbat med en lite mer alternativ syn på infertilitet i femton år och har sett att uteslutande av vissa saker i kosten kan ha goda resultat då det kommer till att balansera kroppen och således öka sina chanser att bli gravid.

- Om man helt utesluter gluten och mjölkprodukter lugnar immunförsvaret ned sig och jag har sett många som har lyckas bli gravida bara genom den här justeringen i matintaget. Det finns forskning på att glutenintoleranta har svårare att bli gravida så det är bevisligen kopplat till immunförsvaret men i övrigt är det mina egna iakttagelser och erfarenheter jag baserar detta på.

PMS- och klimakteriebesvär

Många kvinnor lider av PMS- och klimakteriebesvär och för att lindra dessa är det ganska långt samma saker som gäller som för de som kämpar med infertilitet. Då man känner sig stressad och orolig är det lätt att ta till godsaker, alkohol och andra njutningsmedel för att lindra symptomen men Ellen hävdar att man då aktivt motarbetar sig själv och sitt eget hormonsystem.

- Jag brukar säga att det finns några saker man absolut ska låta bli om man har en obalans i kroppen. Det är kaffe, alkohol, socker, vitt mjöl, mjölkprodukter och gluten.

- Dessa är negativa för hormonsystemet och kan stressa kroppen i onödan. Sådant kan vi äta och dricka då vi mår bra och är i balans men oftast gör vi ju precis tvärtom - när vi inte mår bra vill vi ju gärna ha en kaka eller ett glas vin för att gå ner i varv men det stjälper oss ännu mer.

”Om man har en obalans i kroppen ska man undvika kaffe, alkohol, socker, vitt mjöl, mjölkprodukter och gluten, de är negativa för hormonsystemet och kan stressa kroppen i onödan.”

- Man ska även här se till att ha bra relationer och minska stressen så de hormoner man har får verka där de ska verka. Äldre kvinnor får även en sämre matsmältningsförmåga vilket gör att man måste äta huvudmålet mitt på dagen och mindre på kvällen, helst ingenting efter kl.19 – det gäller egentligen alla människor men extra viktigt för äldre kvinnor.

- Man ska hjälpa hormonsystemet att fungera och ge kroppen, som på natten är i sin reparationsfas, utrymme att göra det istället för att smälta en massa mat. Det är mycket sådant man kan tänka på: hur man äter, var man äter, när man äter. Alla som har hormonbesvär måste se till att hålla blodsockret balanserat så man inte hela tiden är ute och svänger.

Ellen Engvall intervjuades av Hannah Norrena för Lördax 12 april 2014. Hör hela intervjun genom att klicka på länken nedan.

Artikel och bild från: https://svenska.yle.fi/artikel/2014/04/12/det-som-trostar-mest-hjalper-minst

Det här med anknytning

Har du tänkt på det här med anknytningsteorin? 
I boken Hemligheten tar de upp detta och förklarar varför vi är som vi är i vissa avseenden. 
Vill du Provläs boken så klicka på länken. 

Hemligheten är en bok för singlar som tröttnat på att vänta och som vill veta vad de kan göra för att hjälpa framtida kärleksrelationer på traven. Men också för den som redan hittat en partner och som vill veta mer om vad som händer i oss när vi försöker gå från förälskelse och vidare in i en varaktig kärleksrelation.

Med utgångspunkt från de senaste årens psykologiska forskning menar författarna att vi människor i allra högsta grad kan påverka våra förutsättningar både för att hitta en partner och för att skapa en varaktig relation. Här visas hur detta går till, både i teori och praktik.

Hemligheten är en bok som både berör och skapar förändring.

Dan Josefsson är journalist och ägnar sig vanligen åt kultur- och samhällsjournalistik. Han har gjort flera uppmärksammade dokumentärer för Sveriges Television och skriver bland annat på Aftonbladets kultursida.

Egil Linge är psykoterapeut. Han har 30 års erfarenhet som terapeut och var en av dem som introducerade kognitiv psykoterapi i Sverige.

Länk: Hemligheten. Från ögonkast till varaktig relation

"Vi sviker barnen när vi medicinerar dem"

Vi måste sluta sjukdomsstämpla och medicinera barn bara för att de upplevs som störande i skolan. Istället måste vi fråga dem varför de beter sig som de gör. Det menar Tomas Ljungberg, läkare i Nyköping och en av de kritiska rösterna mot den skenande medicineringen av barn med adhd-diagnos.

Ökande krav i skolan, föräldrar som har mindre tid för sina barn, mer stress och färre vuxna som ser barnen. Det är i den verkligheten vi ska leta efter orsakerna till att barn mår dåligt - inte inne i deras hjärnor. Det menar i alla fall Tomas Ljungberg, läkare och hjärnforskare i Nyköping.

– Vi sviker de här barnen om vi väljer att se deras beteenden som orsakade av medfödda hjärnskador, när det i många fall handlar om barn som mår dåligt och behöver stöd.

Tomas Ljungberg anser att bara en liten del av de barn som får adhd-diagnoser verkligen har neuropsykiatriska förändringar i hjärnan som behöver medicineras. De flesta barn med adhd-stämpel har bara svårt att hantera stressen i ett allt mer krävande samhälle.

– Vi medicinerar de här barnen istället för att fråga dem varför de mår dåligt och stör. Istället borde vi stötta dem och se hur vi kan hjälpa dem i vardagen, till exempel genom en anpassad skolsituation eller genom att föräldrarna är mer närvarande.

Inom psykologin och psykiatrin finns två tydliga läger när det gäller synen på adhd. Socialstyrelsen hör till dem som anser att adhd beror på neuropsykiatriska förändringar i hjärnan, och alltså kan medicineras bort. Tomas Ljungberg hör hemma i det andra lägret som snarare ser beteendet hos många av dessa barn som en reaktion på utsatthet, stress och svåra sociala förhållanden.

– Trots att man forskat kring adhd i många år hittar man inget stöd för att det skulle bero på fysiska förändringar i hjärnan. Om det här verkligen handlade om neuropsykiatri borde man hitta någon slags enhetlig förändring hos alla med adhd-diagnos, till exempel en särskild region i hjärnan som är större eller mindre än hos andra barn. Men det finns inga sådana förändringar som gör att vi kan skilja ut barn med adhd. Då kan vi inte heller säga att det handlar om neuropsykiatri.

Tomas Ljungberg vill i stället tala i termer av sårbarhet och stress.

– Vi föds med olika förutsättningar och vissa barn har svårare att hantera stress än andra. De här sårbara barnen behöver tydliga regler och mycket vuxennärvaro. De klarar inte en skolsituation med få vuxna och höga krav på att arbeta självständigt.

Tomas Ljungberg anser att ett bevis för hans synsätt är att det är betydligt större risk för barn att få en adhd-diagnos om de är födda i december än i januari. Det handlar helt enkelt om mognad och om att klara skolans krav.

– Det finns delstater i USA där över 20 procent av barnen medicinerar mot adhd. Det är bisarra nivåer. Naturligtvis har inte alla de här barnen hjärnskador. Det handlar om helt andra saker.

Men Tomas Ljungbergs åsikter är inte populära i alla läger. År 2000 bad Socialstyrelsen honom att skriva en rapport där han med forskarens kritiska ögon skulle titta på orsakerna till adhd. När rapporten var klar och Tomas konstaterat att forskningen inte gav något stöd för den neuropsykiatriska synen avslutade Socialstyrelsen kontakten och rapporten publicerades aldrig. Istället gav Tomas några år senare ut den som bok på eget förlag.

– Socialstyrelsen och läkemedelsverket har bestämt sig för att det handlar om neuropsykiatri hos alla barn med adhd, och där finns förstås läkemedelsindustrin med som en viktig påverkansfaktor. Om man får medicinera fem procent av barnen ger det stora pengar, så de vill såklart inte se några förändringar.

Men internationellt börjar det hända saker, berättar Tomas Ljungberg. Han var nyligen på en stor konferens där Luis Rodhe, ordförande i World Federation of adhd, höll ett uppmärksammat föredrag om att 90 procent av alla barn med adhd blir av med diagnosen i vuxen ålder. Det innebär att det inte kan handla om medfödda hjärnskador, eftersom sådana inte växer bort.

– Många länder har gjort studier som visar att de neuropsykiatriska teorierna inte håller. Jag hoppas att vi snart ska få en öppen debatt även här i Sverige där alla får komma till tals. Då skulle det snart bli uppenbart att det inte finns forskningsstöd för det neuropsykiatriska synsättet.
Ur Tomas Ljungbergs synvinkel är det uppenbart att vi väljer att medicinera störande barn istället för att ändra på skolan och en tillvaro där föräldrar jobbar mer, har allt mindre tid och barnen sitter stilla framför skärmar i timmar.

– Ett nytt sätt att tänka skulle kräva så stora förändringar av samhället att vi inte kan hantera det. Därför har vi en tyst kollektiv överenskommelse som säger att vi behåller samhällsstrukturen och offrar de barn som inte passar in i den.

Artikel från: http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.4089066--vi-sviker-barnen-nar-vi-medicinerar-dem-

Brinna, bli bränd, glöda igen : om utbrändhet och vägen tillbaka

Människor drar i henne på jobbet innan hon hunnit få av sig ytterkläderna. Hon äter dagens lunch i bilen på väg till ett ställe hon hade kunnat gå till -- om hon haft tid. Hon förhör läxor medan hon lagar mat till barnen och samtidigt pratar i telefon. Blir det rött ljus när hon skjutsar till fotbollsträningen får hon panik. Hon har ju inte tid att stanna...

I dag är det många som känner sig otillräckliga. I boken Brinna, bli bränd, glöda igen har prästen och författaren Kerstin Hesslefors-Persson vävt samman sina egna och andras erfarenheter av total utmattning.

Men det finns hopp. Med boken Brinna, bli bränd vill författaren hjälpa människor att inse när de är farligt nära gränsen för vad de orkar med. Och även ge hopp och tröst till dem som gått över gränsen. Det går att komma igen och hitta ny glöd. 

Länk: Brinna, bli bränd, glöda igen : om utbrändhet och vägen tillbaka

Kropp & Själ - Vårt behov av tystnad

Vi är ständigt omgivna av ljud, det bullar, gnisslar och knastrar nästan överallt. Dagens Kropp & Själ handlar om hur ljuden påvekar oss och om längtan efter att slippa dem.

Carl Fläring utvecklade ljudöverkänslighet och klarade till slut inte vardagliga ljud som porslinslammer.
Foto: Olivia Sandell

För Carl Fläring blev vanliga vardagsljud som slammer av porslin outhärdliga. Han försökte skydda sin hörsel med öronproppar men utvecklade istället ljudöverkänslighet, hyperacusis.

När man lider av ljudöverkänslighet kan pappersprassel, en gnisslande dörr eller en spolande kran kännas som tortyr. Det är som om ljuden går rakt in i huvudet. Ljudöverkänslighet är ett symtom som kan bero på många olika saker. Det kan uppstå efter en bullerskada vid utmattningstillstånd eller efter en hjärnskada. Gemensamt är att vanliga vardagsljud upplevs som obehagliga eller direkt smärtsamma och det är vanligt att man försöker undvika ljud och isolerar sig alltmer.

Även för personer utan ljudkänslighet kan ljuden omkring oss ibland bli övermäktiga. Kropp & Själ ger sig ut för att leta reda på den tystaste platsen och hittar den i en skogsdunge. Men även där låter det en hel del, från naturen. Frågan är vad vi menar när vi söker efter tystnad. Finns tystnad över huvudtaget?

Gäster i programmet är bland andra Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid Karolinska institutet, audionomen Gunilla Jansson och musikern Peter Bryngelsson.

Lyssna: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/739577?programid=1272

Sov på spikmatta

Trött, utbränd eller sjuk - vad säger din kropp?

Många svenskar upplever en ständig trötthet.
Men när är känslan en varningssignal för något annat?

Trötthet – när känslan går att sova bort

Känslan av trötthet är naturlig och betyder att kroppen behöver vila. Årets mörka månader är kända för att göra oss tröttare och vi behöver också lite mer sömn under höst och vinter jämfört med vår och sommar. Dåliga sovvanor kan göra dig trött på sikt, och nattliga andningsuppehåll – så kallad sömnapné – förvärrar problemen.

Stress under dagen kan också göra det svårt att koppla av och finna ro på kvällen.

Alla drabbas av långvarig trötthet någon gång under livet. Stora omställningar som nytt jobb, småbarn eller en stressig tillvaro är exempel på logiska förklaringar. Även vätskebrist, extrema dieter och bristsjukdomar kan orsaka trötthet.

Symtom
Mindre ork vid ansträngning tyder på fysisk trötthet. När du känner att du inte orkar ta emot information eller intryck är det istället tecken på mental trötthet.

Råd
Se över dina sömnvanor. En period med slarv klarar de flesta av, men ordningen bör återgå till det normala med minst 7 timmars vila per natt så snart det är möjligt. Är du överviktig bör du se över kosten, dina extrakilon kan orsaka både snarkning och andningsstörningar under natten.

Se också till att motionera och att vistas utomhus – en stärkande promenad på lunchen räcker långt!

Utmattning – när vilan inte räcker till

När tröttheten inte släpper greppet, trots vila och sömn, kan det vara ett tecken på ett djupare problem. Utmattningssyndrom uppstår ofta som en reaktion på långvarig stress. När balansen mellan stress och nödvändig återhämtning inte fungerar skickar kroppen ut signaler om att stressnivån är för hög.

Symtom
Utmattningssyndrom ger både fysiska och psykiska symtom. Värk, hjärtklappning, yrsel eller magbesvär är några vanliga kännetecken. Även nedsatt förmåga att hantera krav och tidspress är vanligt.

Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då  man upplever att man går in i väggen

Råd
Goda sömnvanor är fortfarande viktigt. Men fokusera också på psykosociala faktorer som att be om avlastning och att säga nej. Motionera och vistas utomhus, värna om ”egen tid” och lugn. Våga stänga av telefonen och minska onödigt sittande framför dator och tv.

Kroniskt trötthetssyndrom – när du behöver hjälp!

Har du känt dig svag och utmattad de senaste 6 månaderna kan det vara ett tecken på kroniskt trötthetssyndrom. Problemen har då påverkat dig både psykiskt och fysiskt i stor utsträckning, det är till exempel vanligt med led- och huvudvärk och en allmän infektionskänsla.
Trötthetskänslan går inte att sova eller vila bort.

Det finns många likheter mellan kroniskt trötthetssyndrom och utmattningssyndrom . Många påverkas psykiskt av tröttheten. Depressioner är också vanliga och beror ofta på de begränsade möjligheterna till aktivitet.

Symtom
Utöver den kroniska tröttheten rapporteras också problem med korttidsminne och koncentrationssvårigheter. Ömmande körtlar, ledvärk och halsont är också vanligt. Många upplever också en långvarig sjukdomskänsla efter fysisk aktivitet.

RådOm du har kroniskt trötthetssyndrom bör du vända dig till vårdcentralen och kräva att läkaren tar din trötthet på allvar. På vårdcentralen kan man hjälpa dig att få rätt stöd och vård. Vitamininjektioner och kognitiv beteendeterapi är två vanliga behandlingar.

Källor: Vårdguiden, WebMD
AV: Jennie Sandberg
BILD: Thinkstock

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/trott-utmattad-eller-sjuk-sa-vet-du/

Magkänslan jagar dig tills du lyssnar. Lita på det som känns.

Magkänslan jagar dig tills du lyssnar på känslorna i kroppen. Den dag då kroppen talar i form av fysisk ohälsa har du missat magkänslan alltför länge. Lyssna på din osvikliga magkänsla och var med och förändra världen.

Lita på det du känner i kroppen och lyssna på signalerna inom dig. Gör det i tid för om du väntar för länge talar kroppen rent fysiskt och det kan vara ett brutalt språk med ohälsa som tema. Det kan även bli så att livet talar med diverse konsekvenser. De människor jag arbetar med har oräkneliga historier av signaler och konsekvenser att berätta. Många envisa och prestationsinriktade människor har fått betala ett högt pris innan de till slut lyssnade.

Våga säga nej

Lyssna på din inre sanning. Du vet innerst inne vad som är sant för dig! När du börjar lyssna på din inre sanning kan du ibland bli tvungen att göra val där du inte har en aning om vad som kommer att hända härnäst. Du bara känner att någonting är fel. Det är då det gäller att våga lyssna trots att du inte vet vad du då kommer att få istället ty det har du ingen aning om. Säg nej till hjärnans koncept som inte är grundade i kärlek och hjärta. Våga säga nej till det du känner är såå fel. Våga säga nej utan att ha någon trygg andra väg. Säg ja till kärleken.

Text och bild från: www.tommypalarsson.se

Herregud & co

Andas rätt

5 varningstecken på utmattningssyndrom och utbrändhet

Utmattningssyndrom är ett begrepp som idag används allt oftare för att beteckna ett tillstånd av orkeslöshet, apati och nedstämdhet, ofta i relation till arbetet. Hjärnstress är ett begrepp som används på vissa håll men betyder samma sak och tidigare var det vanligare att använda termen utbränd eller utbrändhet.

Inom vissa grupper i samhället kan man konstatera att långtidssjukskrivningar oftare har ett samband med utmattning än med någon annan sjukdom. Man bör i dessa sammanhang dock ha klart för sig att detta är något som drabbar människor inom alla yrkeskategorier.

Alla kan drabbas

Utmattningssyndrom kan alltså drabba alla och manifestera sig olika från person till person. Det finns dock några signaler som du bör ta som tydliga varningstecken för att bränna ut dig. Om du känner igen dig på fler punkter än en så kan du lida av eller vara väg in i riskzonen. Samma signaler kan du kolla efter hos dina medarbetare.

Fem tecken

1. Du känner dig utmattad både fysiskt och psykiskt och har ingen energi för att engagera dig vare sig i familjen eller i nya arbetsprojekt.
2. Du har och känner av en ständigt negativ attityd och irriterar dig lätt på allt och alla.
3. Du känner dig otillräcklig på arbetet.
4. Du upplever fysiska symptom som huvudvärk, muskelspänningar och sömnlöshet.
5. Du känner av en molande oro, allmän ångest eller andra psykiska symptom.

En sjukdom som inte syns

Dessvärre är detta symptom som oftast inte syns utanpå när människor lider av dem. Det beror till stor del på att utbrändhetssymptom i första hand drabbar dem som är mest engagerade och ambitiösa och de vill för det mesta inte avslöja att de i själva verket mår dåligt. Ur en arbetsgivares synvinkel är det därför viktigt att man lär sig att känna igen de tecken som tyder på att en medarbetare börjar närma sig bristningsgränsen för att i god tid kunna hjälpa denne att komma ur sitt tillstånd.
För att kunna identifiera tecknen på utmattningssyndrom bör man alltså dels förstå vilka personer som i första hand är i riskzonen och dels också vilka faktorer det är på en arbetsplats som är mest stressfyllda och på så sätt kan leda till obehag för medarbetarna.

De mest ambitiösa i riskzonen

Det som kan tyckas paradoxalt är att det är bland sina nyckelmedarbetare som en arbetsgivare i första hand hittar de som befinner sig i riskzonen för att drabbas av utmattning. Det är med andra ord viktigt att i tid kunna identifiera tecknen på utmattningssyndrom hos en medarbetare, både på ett empatiskt och på ett företagsekonomiskt plan. Ta också i beaktning att det är en del av sjukdomsbilden att ta på sig för mycket arbete utan att klaga på bördan. Räkna därför inte med att dina anställda kommer att söka upp dig i första taget när symptomen kommer smygande.

Kan och bör du som arbetsgivare göra något åt situationen?

Den första frågan har redan besvarats. Det första du som arbetsgivare bör tänka på är att du i första hand är arbetsgivare och inte en legitimerad terapeut eller doktor. Problem som har med den anställdes privatliv att göra kan vara riskabelt och dessutom ovälkommet att involvera sig i. Du gör alltså klokt i att försöka begränsa din insats till saker som du kan påverka till fullo, det vill säga situationen på arbetsplatsen. Detta såvida du inte har en bra relation till den berörde.

Rent praktiskt bör du i första hand ge akt på om någon på arbetsplatsen uppvisar några av ovan listade tecken på utmattningssyndrom. Därefter kan du försöka inleda ett samtal med den eventuellt drabbade i lugn och ro. Ägna tiden åt att lyssna och att visa att du är beredd att åtgärda sådant som kan vara rimligt och berättigat. I det läget bör du helst också undvika att ge kritik, samtalet ska i första hand handla om att se vad du som arbetsgivare kan göra för att förbättra den anställdes situation.

Tiden är, som alltid, en viktig faktor. Det gäller att ta itu med sakerna så fort det går. För båda parters skull.


Artikel och bild från www.foretagande.se

Nära att bli utbränd? Här är 9 varningstecken

Din kropp är (oftast) smartare än du är. När stressen blir övermäktig och orken börjar tryta är det viktigt att lyssna på kroppens varningssignaler. Här är 9 tecken på att du snart kan vara utbränd.

Utbrändhet, eller utmattningssyndrom som det också heter, förväxlas ofta med depression eftersom de båda tillstånden kan ge likartade symtom. Men det finns en viktig skillnad: Utbrändhet är relaterad till någon form av stress, medan depression är en känsla av allmän nedstämdhet. Du kan alltså göra något åt det – innan det är för sent.

Den amerikanska psykologen Paula Davis-Laack har listat nio varningssignaler som du bör vara uppmärksam på i samband med onaturlig orkeslöshet.

1. Ditt omdöme sviktar
Alla uppgifter, även de små, upplevs som enorma och svåra att hantera. Du drabbas av känslomässiga reaktioner på både bagateller och stora kriser.

2. Du är ständigt trött
Du är kroniskt trött och har alltid ett underskott på energi. Pressen på dig, lite oavsett vad det gäller, känns enorm och det spelar ingen roll vilken dag i veckan det är: du är lika utmattad på måndagen efter en helgs vila som du var på fredagen efter en hel arbetsvecka.

3. Du blir lätt sjuk
Du lever på adrenalin, men när energin tar slut kraschar du. Resultatet blir att ditt immunförsvar bryts ner. Huvudvärk, magvärk, influensa, hjärtklappning – plötsligt drabbas du av allt samtidigt (plus att du drabbas av tankar att det där halsontet eller lilla eksemet egentligen är någon dödlig sjukdom. Det är det allt som oftast inte – men det är en supervanlig tanke och reaktion när kroppen vill varna för att det är för mycket som sker just nu)

4. Du har tappat entusiasmen
Din entusiasm för dina uppgifter, både på jobbet och i livet, har bleknat. Där du tidigare la ner hela ditt hjärta gör du nu bara precis det du behöver. Du känner ingen livsglädje och tänker att folk ändå inte bryr sig. Du känner dig lustlös.

5. Du hinner aldrig ta paus
Det finns ingen tid för avkoppling eller återhämtning i ditt liv, något som är en oerhört viktig komponent för bra hälsa. Du hinner aldrig andas ut eller sitta ner och bara känna efter hur du mår. Och även om du har lite tid rent minutmässigt så känns den aldrig lång nog.

6. Du får inget vettigt gjort
Ineffektivitet är en återkommande känsla. Ingenting blir gjort – fast du hela tiden har jättemycket att göra och ständigt är upptagen. Detta kan dessutom göra att din självkänsla rasar.

7. Du lever inte i nuet
Din kropp är avtrubbad och du känner dig inte längre närvarande i nuet. Du kan inte ta in upplevelser som känslor, dofter eller smaker på samma sätt som tidigare.

8. Du retar dig på detaljer
Perfektion är starkt förknippad med utbrändhet. Strävan efter att allt ska vara perfekt tömmer dig på energi. Du fixerar dig vid detaljnivån och kan inte se övergripande på situationen.

9. Du känner dig överhopad av arbete
Du upplever att resurserna är ojämnt fördelade och att allt arbete lastas på dig, både på arbetsplatsen och hemma. Detta gör dig sur och irriterad och du känner dig mycket orättvist behandlad.

Från allas.se
Källa: Psychology Today 

Artikel och bild från http://www.mabra.com/nara-att-bli-utbrand-har-ar-9-varningstecken/

6 sätt att öva upp din självmedkänsla

Lär dig att ta hand om dig själv – och bli bättre på att ta hand om andra. Genom de här enkla övningarna kan du bli ett bättre stöd både för dig själv och för dem som står dig nära.

Är vi inte i kontakt med vår egen sårbarhet får vi svårt att känna empati, och reagerar med förakt när andra har det jobbigt och behöver stöd. Det beror på att vi blir påminda om vår egen rädsla för våra egna ”svagheter”. Och det vill vi skydda oss ifrån. Är vi dömande gentemot oss själva behandlar vi alltså andra likadant. På köpet hindrar vi oss själva från att ha kärleksfulla, varma relationer.

Christina Andersson är legitimerad psykolog och forskare på Karolinska institutet. Hon tycker att det är viktigt att man arbetar med sin självmedkänsla och har utarbetat ett antal effektiva övningar för dem som behöver ta bättre hand om sig själva – när de behöver det som mest.

6 sätt att öva upp din självmedkänsla

1. Gör avslappningsövningar.
Slappna av i kroppsdel efter kroppsdel. Lägg handflatorna mot magen eller låren, och föreställ dig hur värmen sänder lugn och ro till hjärnan. Visualisera hur du stryker med handen över pannan och håret. Känn värmen du ger dig själv.

2. Fokusera på dina andetag.
Känn hur andningen möter kroppen. Föreställ dig att du andas in värme och omtanke. När du andas ut låter du kroppen slappna av.

3. Fråga dig själv: Vad vill jag?
Många av oss är ovana att fokusera på vad vi vill och behöver. Börja med små situationer i vardagen: Vill du dricka en kopp kaffe, som du brukar, eller kanske hellre ta en kopp varm choklad just i dag? Genom att ta kontakt med dina behov visar du dig själv att du tycker om dig själv.

4. Tillåt dina tankar och känslor.
Ofta försöker vi komma undan jobbiga känslor genom att ha fullt upp, träna extremt mycket, äta godis eller fokusera på yttre mål. Använd avslappningen och andningen för att skicka värme och omtanke så att du orkar stanna kvar i, och acceptera, det som är. Och vara mer förlåtande gentemot dig själv.

5. Var med omtänksamma människor.
I mångt och mycket skapar vi vår självbild i samvaron med andra. Prioritera att träffa människor som uppskattar dig och ger dig energi. Fokusera på mötet, vad ni pratar om, vad ni gör. Försök ta emot andras vänlighet och omtanke. Ha tillit till att de vill dig väl. Har du ingen i din närhet som kan ge dig det här, så jobba mer med övningen där du ger dig själv värme. Och försök hitta nya varma och vänliga bekantskaper.

6. Självomhändertagande ger energi.
Vad är självomhändertagande för dig? Att vara med andra, att vara ensam, låta tankarna komma och gå, jobba i trädgården, se en film? Att ge sig själv återhämtning – det vill säga aktiv vila av olika slag som ger oss energi, är oerhört viktigt för hur vi mår.

Vill du göra övningarna mer ingående? Ladda ner Christina Anderssons gratis-app Compassion Lifestyle – på App Store

Artikel och bild från http://www.mabra.com/6-satt-att-ova-upp-din-sjalvmedkansla/

Hur påverkas våra känslor smärta i ryggen?

Det är mycket viktigt att du tänker på din hållning och att du inte överbelastar kroppen, 

annars kan du utöver ryggont få problem med magsyra.

Som du vet kan slitage i ben och leder samt dålig hållning under en längre tid orsaka smärta i ryggen, men tänk på att känslor också har en effekt på kroppen. Stress, huvudbry och ångest under en längre tid kan också leda till ryggsmärta.


Den 16 oktober varje år firas ryggradens dag världen över, något som ofta används för att publicera nya tidskrifter om ämnet.

Visste du att negativa känslor, stress och spänningar har en direkt påverkan på smärta i ryggen? I den här artikeln kommer vi att prata om det.

Känslor orsakar ryggsmärta

Om du går igenom längre perioder av stress och undertryckta rädslor kan din ångest orsaka smärta, som exempelvis att du får ont i magen.
Du kanske frågar dig varför det är så och hur det kan leda till ryggsmärta?

Ryggen är egentligen kroppens viktigaste del, en grundsten som ger motståndskraft, men ibland lägger vi en extra vikt på den.

Negativa känslor leder till metaboliska förändringar; de ändrar hormonbalansen och hur dina neurotransmittorer fungerar, höjer kolesterolet i blodet och ökar hjärtrytmen… De påverkar även flera organ på olika sätt. Allt detta skapar muskelspänningar och ändrar balansen i kroppen, nerverna och lederna.

Ryggen påverkas såklart precis lika mycket av dessa faktorer och därför blir den emotionella smärtan också till smärta i ryggen.

Smärta i nacken

Ryggsmärta uppkommer inte bara vid själva ländryggen utan kan även visa sig i kotorna vid nackområdet.

• Området går mellan kota C1 och C7, och har fått namnet Atlas eftersom dessa håller upp huvudet.
• För att området ska må bra måste dina rörelser ha harmoni, då området behöver flexibla muskler för att inte känna smärta.
• Zonen drabbas ofta av arbetsstress och mår dåligt när du oroar dig över något.
• För att du inte ska få ont i det området borde du börja dagen så lugnt du kan.

Det är bra om du mjukt och harmoniskt rör på området på morgonen genom att röra huvudet i cirklar, och sedan även dina axlar.

Smärta i övre delen av ryggen

Denna del går mellan kotorna D1 och D12, och är en stor del av ryggen. Regionen är mycket nära kopplad till känslor. På vilket sätt? Du känner kanske igen dig i någon av dessa:

• En nedstämd person har ofta en lutande hållning.
• Begränsad fysisk aktivitet när man ofta sitter ner, med en hals som lutar ner mot diafragman, ger inte den rörlighet man borde ha.
• Allt tynger, det blir svårare att andas och blodcirkulationen är heller inte så bra. Man har ofta ont i huvudet, magen eller bröstet.

Felaktig hållning påverkar den övre delen av ryggen och därför är det viktigt att man rör på kroppen genom att gå ut och få lite frisk luft. Du mår också bättre i ryggen om du får ordning på negativa känslor.

Smärta i nedre delen av ryggen

Den nedre delen av ryggen går mellan kotorna L1 och L5, och är en del av ryggen som ofta blir inflammerad. Det kan även påverka exempelvis njurarna.

• Denna kroppsdel är kopplad till utmattning och dålig hållning, och påverkas av känslor relaterade till rädsla, ångest och depression.
• Smärta i den nedre delen av ryggen relaterar ofta till människor som bryr sig mycket om andra men inte tänker tillräckligt på sig själva.

Det känns som om ryggen har kluvits på mitten och det är ett problem man måste ta itu med för att inte få permanenta problem. Försök att gå till en specialist.
Så nu vet du att emotionell balans i livet är viktigt för ditt välmående precis lika mycket som för din rygg. Glöm inte att varje dag göra enkla övningar och om du har problem borde du uppsöka en specialist för att kunna njuta av livet till fullo.

Artikel och bild från http://stegforhalsa.se/hur-paverkar-vara-kanslor-smarta-i-ryggen/

10 livsmedel som hjälper dig att sova bättre

Sömn är viktigt; det är nyckeln till att hålla sig frisk både fysiskt och känslomässigt. Genom att sova bättre underlättar du för kroppen att förnyas, vilket är livsviktigt för att den ska kunna utföra sina olika funktioner.

Men många har tyvärr problem med att somna och kan inte få en god natts sömn. Det är alldeles för vanligt idag då de många vardagliga problemen och teknologi har ändrat våra sovvanor på olika sätt.

För att kunna njuta av god sömn är det mycket viktigt att organisera ditt sömnschema och göra dig av med alla störande element. Experter rekommenderar att du avlägsnar all form av teknisk utrustning som kan störa sömnen från ditt rum, upprätthålla en hälsosam diet samt att undvika irriterande livsmedel innan du går till sängs.

Många studier har visat att en bra kost är nyckeln till att få god sömn och att förebygga problem som sömnlöshet. Samma studier har visat att vissa livsmedel kan ha en bra effekt på sömnen eftersom de verkar på nervsystemet och stimulerar frisättningen av kemiska ämnen som melatonin och serotonin, som relaterar till avkoppling och bättre sömnkvalitet.

Vilka livsmedel gör att man sover bättre?

Havregryn

Havregryn rekommenderas ofta till frukost, men du kan också äta dem vid andra tider på dygnet, inklusive sena kvällar. Det är mycket hälsosamt för det kardiovaskulära systemet och kan vara till nytta för diabetiker.

Att äta havregryn två till tre timmar innan du lägger dig kan bidra till att slappna av kroppen för en bättre sömn eftersom det stimulerar melatoninproduktionen.

Mandlar

En näve mandlar kan hjälpa dig att sova lugnt utan avbrott. Det beror på att mandlar innehåller tryptofan och magnesium, två ämnen som är i stånd att inducera sömn.

Honung

Att dricka mjölk eller te med honung kan vara mycket effektivt för att sova bättre. Honung innehåller glukos, som talar om för hjärnan att den ska minska ner funktionen hos orexin, ett ämne som är direkt relaterat till sömnlöshet.

Fullkornsbröd

Fullkornsbröd innehåller vitamin B1 och B6. Kombinera det med honung så att det främjar tryptofanets resa mot hjärnan, där det omvandlas till serotonin och förbättrar sömnkvaliteten.

Körsbär

Ett av de bästa sätten att få sömn och undvika avbrott mitt i natten är att äta livsmedel rika på melatonin. Körsbär, precis som havre och valnötter, är en naturlig källa till melatonin och kan bidra till att förbättra dina sömnvanor.

Örtte

Att dricka örtte kan vara ett av de bästa alternativen för att få en god sömn. Olika typer av teer, såsom de på kamomill, citronmeliss, lavendel, passionsblomma, lindblomma eller citron, har avslappnande och lugnande egenskaper som försätter kroppen i rätt tillstånd för att somna.

Mörk choklad

Du kan äta mörk choklad under dagen och på kvällen. Det kan faktiskt bidra till att förbättra dina sömnvanor eftersom det stimulerar produktionen av serotonin, det hormon som låter kroppen och sinnet slappna av.

Bananer

Bananer fungerar som en sömntablett. Förutom att vara rikt på näringsämnen stimulerar denna superfood produktionen av melatonin och serotonin för att förbättra din sömnkvalitet.
En banan före sänggåendet ger kroppen en god dos av magnesium och kalium, som fungerar avslappnande för både musklerna och nervsystemet. De är viktiga för en reparativ sömn.

Varm mjölk

Du har säkert druckit en kopp varm mjölk innan sängdags någon gång. Det är mycket gott och hjälper dig även att sova bättre tack vare dess innehåll av tryptofan, som är en essentiell aminosyra i produktionen av melatonin och serotonin, signalsubstanser som deltar i sömncykeln.

Kyckling

Kyckling är ett annat livsmedel som innehåller aminosyran tryptofan. För bäst effekt rekommenderar vi att du äter det tillsammans med en portion fullkornsbröd under eftermiddagen.

Artikel och bild från http://stegforhalsa.se/10-livsmedel-som-hjalper-dig-att-sova-battre/

8 tecken på att din hälsa tagit skada av all stress

För mycket stress skadar vår hälsa, både fysiskt och psykiskt. Här är åtta tecken på att
 din hälsa börjat ta skada av din stressnivå.

Stress kan hjälpa dig att nå utmaningar i livet och hålla dig på tå. Till en viss gräns. När stressnivån blir allt för hög skadar det i stället din hälsa både fysiskt och psykiskt. Om du upplever stor stress upprepade gånger under dina dagar kan det öka ditt blodtryck,  försvaga immunförsvaret, snabba på ditt åldrande och göra dig mer sårbar även känslomässigt.

Här är åtta tecken på att stressen påverkar din hälsa:

1. Du drabbas av förkylning efter förkylning som aldrig tycks gå över vad du än gör.


2. Du har diarré eller känner dig förstoppad

3. Du känner dig snurrig.

 

4. Sexlusten är obefintlig.

5. Du känner dig deprimerad och likgiltig och isolerar dig därför genom att sluta umgås med nära och kära.

6. Du känner dig ofta illamående.

 

7. Du har ont på olika ställen i kroppen.

8. Du känner att du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.


Samtliga symptom kan självklart bero på andra åkommor, men det finns en risk att din kropp börjat ta skada av stressnivån du känner. På vårdguiden finns praktiska råd för att hantera din stress. 

Artikeln kommer från femina.se
Källa: Helpguide

Artikel från: http://www.mabra.com/8-tecken-pa-att-din-halsa-tagit-skada-av-all-stress/

Herregud & co

Amelia.se film om utmattning

Den här veckan har vi pratat extra mycket om utmattningssyndrom på amelia.se. Många av er läsare skrev till oss och ville berätta er historia. Därför samlade vi några av citaten i det här klippet. Tack för att ni ville dela med er! <3

Det är personer från vår redaktion som läser upp citat från anonyma läsare.

Ett av citaten är från mig. 

"Alla vet ju att långvarig stress är farligt men jag tror inte någon förstår vad den kan ställa till med förrän det är försent."

Va rädd om dig och bromsa dig i tid!

Filmen kan du titta på här: 

http://www.amelia.se/artiklar/amelias-lasare-berattar-om-sina-utmattningssyndrom/

5 överraskande hälsofördelar med att träna yoga

Yoga är inte bara bra för kroppen, den populära tränings- och meditationsformen är även toppen för
 knoppen och ditt välbefinnande.

Kroppskontroll, smidighet och mindfulness – det är lätt att förstå varför så många fastnar för yoga.
Förutom att det är en utmaning för kroppen handlar yoga också om den inre resan man gör inom sig själv och det kan påverka allt från midjemåttet till sömnen.

Det här händer i kroppen när du börjar träna yoga:

1. Du blir mer självsäker
Yoga kopplar ihop kropp och sinne på ett speciellt sätt och efter ett tag kommer du känna tacksamhet till vad du faktiskt klarar av – särskilt när du lär dig bemästra vissa avancerade positioner som du aldrig trodde att du skulle klara av. Och ju starkare och säkrare du känner dig desto mer självförtroende utstrålar du.

2. Du gör hälsosammare val
Det är ingen slump att de flesta flitiga yogautövare även är hälsosamma och det har mycket att göra med medvetenheten. Många tänker helt enkelt till en extra gång innan de fyller kroppen med onödiga tillsatser och socker. Dessutom blir de som tränar yoga bättre att skilja på riktig hunger och sug, samt känsloäter i mindre utsträckning.

3. Du sover bättre
Man sover aldrig så gott som efter ett ansträngande träningspass. Lägg till lite utrensande meditation på det så förstår du varför de som tränar yoga sover både bättre och djupare än andra. För det finns det också belägg i en studie, utförd av Catherine Woodyard.

4. Du blir mer medveten
Med yoga blir du duktigare på att tyda hur din kropp reagerar i vissa situationer och ju mer du lär känna dig själv, desto bättre blir du på att hantera problem och hitta lösningar. Det gör också att du får lättare att stressa ner, enligt en studie från Harvard.

5. Du får mindre ont
Andningen, meditationen, styrkan och stretchen hjälper till att lindra olika typer av smärta. Fibromyalgi, migrän och ryggproblem är bara några av krämporna som du kan få bukt med genom yogan, visar studier från bland annat Harvard.

Källa: Lifehack

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/5-overraskande-halsofordelar-med-att-trana-yoga/

Enkla yoga övningar du gör hemma

4 enkla övningar som ger bra energi

Här visar Magdalena Mecweld några grundställningar, som också finns i hennes bok Vila dig i form med yinyoga


Fjärilen

Ger en skön ryggsträckning och höftöppning. Aktiverar rygg, lår & nacke.

Gör så här: Sitt med rak rygg och benen framför dig. Dra in benen mot kroppen, samtidigt som du för ihop fotsulorna mot varandra och låter knäna falla ut åt sidan. Fall framåt med överkroppen tills du når din gräns, slappna av så att ryggen rundas. Dra dig inte neråt eller framåt. Sitt på en kudde om höfterna börjar tippa framåt. Du kan också ha en kudde under huvudet, om du kommer så långt ner. Har du ont i knäna eller ryggen ska du göra övningen mot en vägg.

Tips: Stanna sittande om du inte kommer ner. Har du rygg- eller knäproblem? Gör fjärilen mot en vägg.

Bakåtfjärilen

   

Öppnar upp höfterna, stimulerar lårens insidor. Sträcker ut rygg, mage och hals. Drar ut armarna och öppnar upp bröstet.

Gör så här: Lägg en eller flera kuddar bakom dig. För ihop fotsulorna framför dig med böjda knän. Lägg dig så att ryggen böjs till en båge, det ska kännas att kotorna pressas samman. Vila armarna ovanför huvudet. Slappna av i halsen och käken och låt huvudet falla bakåt. Ofta blir det påtagligt hur stelhet i käkar och nacke lossnar. Slappna av i magen, släpp låren och ljumskarna. Andas djupt ner i buken för att massera diafragman. Slappna av på varje utandning.

Nålsögat

Öppnar och drar ut stela sätesmuskler och utsidan av låren.

Gör så här: Ligg på rygg och krama om knäna. För den ena foten över det motsatta låret och handen in genom ”nålsögat” så att du kan fläta samman händerna på vaden. Slappna av i nacke, axlar och huvud. Släpp taget om det övre låret och foten. Låt axlarna bli tunga mot golvet. Om du inte känner något längs utsidan av sätet så justera det övre benet. Vissa upplever en större sträckning på insidan av låret. Stanna i 1–5 minuter. Byt sedan ben.

Happy baby

Öppnar upp höfterna, stärker armarna och drar ut nedre delen av ryggen. Ger en hälsosam sammanpressning av de inre organen.

Ligg på rygg, böj knäna upp mot magen och dra isär fötterna. Greppa om baksidan av låren eller fotsulorna – som på bilden – och ha fötterna brett isär eller ihop. Lägg en kudde under svanskotan om den åker upp från golvet. Slappna av i rygg, armar och ansikte. Låt andningen ta dig igenom ställningen. Undvik den här övningen om du är gravid eller har riklig mens.

FOTO: STELLAN HERNER

Artikel och bilder från: http://www.mabra.com/vila-dig-piggare-enkla-yogaovningar-du-gor-hemma/

Vila dig piggare

Muskelstyrka och motion i all ära. Men ibland behöver vi jobba med stillhet och aktiv vila för att få bort
 spänningar i bindväv, leder och ligament. Effekten? Ny energi och större lugn

Vi är ofta fokuserade på att vara i farten: sätter upp mål och projekt, går på kurser, har middagar, skyndar oss hit och dit och är utåtriktade. Inget fel med det. Men blir det för mycket rörelse och för lite stillhet känner vi oss lätt slitna och trötta.

– Ofta tränar och motionerar vi för att få mer energi. Och det är bra, samtidigt som det också är väldigt utåtriktat, man gör repetitiva rörelser, kämpar, svettas, flåsar, presterar och jobbar med musklerna. Precis efter träningen känner man sig avslappnad. Men sedan är man ganska snart uppe i varv igen i vardagen, säger yogaläraren och författaren Magdalena Mecweld, som skrivit boken Vila dig i form med yinyoga.

Inom yogavärlden brukar man prata om yin och yang. Vi behöver båda för att må bra. Yang står för fart, prestation, tävling och styrka. Och yin för avslappning, varande och mjukhet. Många av oss har överskott på yang. För att få ny energi, på längre sikt, kan vi därför behöva tänka tvärtemot hur vi brukar – och träna oss i stillhet (yin).

I yinyogan jobbar man med avslappning, mjukhet och långsamhet. Och det är oerhört kraftfullt.

– Man kan beskriva yinyoga som en blandning av yoga och mindfulness. I stället för att träna musklerna går man djupare, och jobbar med bindväv, leder och ligament, som vi ofta är väldigt stela i. Och då frisätts ny energi i kroppen. Dessutom aktiveras det parasympatiska nervsystemet, som gör oss lugna och harmoniska, ger bättre sömn och kan lindra värk.
Det finns inga rörelser i yinyogan. I stället vilar man i varje position sittande eller liggande, i en till fem minuter.

– I början brukar en minut vara alldeles tillräckligt. Vi är så ovana att vara stilla så det kan kännas väldigt frustrerande. Poängen är att man inte ska pressa fram något, utan vara följsam och känna in sig själv.

Kan alla göra yinyoga?
–Ja, ställningarna är så enkla att precis vem som helst kan göra dem: unga, gamla, friska, sjuka, smala, tjocka. Och ju stelare man är, desto större effekt får man. Är man redan vig brukar det mest kännas som en skön ”stretch”. Och har man ont i knäna, ryggen eller nacken kan man anpassa ställningarna. Det finns heller ingen perfekt slutposition, utan man gör övningarna utifrån sina egna förutsättningar.

Finns det ingen risk att man skadar sig?
–Nej, eftersom man inte gör några snabba rörelser så finns ingen skaderisk. Är man överrörlig ska man däremot vara försiktig. Men de allra flesta är stela, och då är yinyoga ett utmärkt sätt att lösgöra energi och spänningar.

Men om det gör ont?
–Även om övningarna är enkla att göra, så känns det inte alltid enkelt. Det kan mola och göra ont, och det är ofarligt och beror på att bindväven är stel. Ofta känns det ungefär som när man är på massage, och släpper så fort man går ur ställningen. Känner man däremot en skarp, huggande smärta ska man långsamt kliva ur ställningen på en gång, speciellt om det gör ont i knäna, nacken eller ryggen. Annars kan man skada sig. När man närmar sig ställningen igen kan man avlasta med kuddar på olika sätt.

Kan det kännas jobbigt mentalt?
–Ibland kan det komma upp känslor, som frustration, rädsla, sorg och ilska. Och det är här mindfulness kommer in: Låt alla känslor och tankar som finns få finnas, värdera inte, inget är rätt eller fel. När vi slutar försöka få bort ”dåliga” känslor försvinner de ofta av sig själva efter en stund. Lika ofta kommer det också känslor som glädje och lugn.

Vad behöver man för att komma igång?
– Egentligen ingenting. Det kan vara skönt att ha ett par mjuka byxor och en matta av något slag, men det är inget måste.

Kan man yinyoga hemma?
– Absolut. Eftersom det inte finns någon perfekt position kan man inte heller göra fel, till skillnad från annan yoga. Om man vill kan man ladda ner appar som leder en genom olika pass, till exempel Magdalena Mecwelds egen Vila dig i form som kostar 75 kronor på app store. Där kan man också reglera tiden för varje position.

Måste man yoga regelbundet för att få resultat?
– All träning blir mer effektiv om man upprepar den – även om just yinyogan är så effektiv att man ofta känner skillnad redan efter ett enda pass. Det viktigaste är att inte sätta upp för höga mål, utan att ta det som det kommer. Orkar du bara göra varje position i några sekunder? Eller bara ett par övningar? Bra jobbat! Det finns inga misslyckanden här. Ingen prestation. Inga slutmål.

Hur ska man andas?
–Andas som du brukar, eller som det känns bäst för dig när du gör övningarna. Lugna djupa andetag kan vara skönt, speciellt om det känns kämpigt i en viss övning.

Övningar kommer i nästa inlägg... 

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/vila-dig-piggare-enkla-yogaovningar-du-gor-hemma/