Sov dig smal

Några tankar om sommar, utmattning och njutning…

Sommaren är för mig en tid för njutning; att få göra sådant som man tycker om att göra i stort och smått. Att ta en promenad tidigt på morgonen och höra fåglarnas kvitter och känna hur daggen lyfter alla dofter till en ljuvlig doftsymfoni. Att plocka och äta stora lass av jordgubbar, hallon och blåbär. Att sitta ute och läsa sent på kvällen. Att göra yoga i solen på gräsmattan och meditera i skuggan. Att busa med dottern och åka och bada med picknickkorgen i högsta hugg. Att dansa, skratta & leka. Sommaren är helt enkelt en tid då det är lätt att må bra!

MEN, allt det här tar också energi! Jag har förvisso äntligen fått koll på min stressbro; det finns energi och jag återhämtar mig relativt snabbt när jag utsätter mig för stress (läs: aktiviteter). Det blir alltid ett par dagar med trötthet och minskad uthållighet som kräver återhämtande vila, innan jag är på fötterna igen. Jag har lärt mig att det är så mitt liv fungerar nu! Jag behöver få göra det jag mår bra av för att orka göra sådant som är mindre roligt (jobba, städa, tvätta, laga mat)… Ja, för att vara ärlig,  så placerar sig de uppgifterna inte särskilt högt på priolistan så här års. Lek och njutning går först!!

Hur bemöter man då omgivningens tankar och kommentarer om ens energi?? Typ ”Du är ju så pigg och glad, du kan väl jobba heltid/göra det och det utan problem?” Ja, de ser antagligen bara när man gör det man mår bra av och hur bra men verkar må då, men de har inte en aning om vad det kostar i energibrist kommande dagar… Jag råder dig att inte gå in i den andres tankebanor och börja tvivla på och trycka ner dig själv. Nej, lyssna på dina behov och var snäll mot dig själv! Möt den andres kommentar med ett leende och gå därifrån! Känner du att du behöver förklara dig så gör det kort och tydligt: ”Jag gör det här för att det får mig att må bra,  och det är det du ser, men du har ingen aning om vad jag stångas med annars…”

Så med detta vill jag önska dig en härlig sommar då du prioriterar det DU mår bra av och då du är snäll mot dig själv när du har gått över gränsen!

Artikel och bild från; http://www.stressrehab.se/2017/06/23/

Allt kommer falla på plats

Hur överdrivet oroar vi oss? När tänker vi inte på hur vi ska göra ifrån oss på nya jobbet, hur vårt barn kommer att göra ifrån sig i skolan när det väl är dags, eller hur det går i vårt äktenskap? Hur ofta anländer vi sent till ett evenemang, efter att ha dragit våra egna katastrofala slutsatser, bara för att i slutändan upptäcka att allt ibland kan falla på plats på ett mycket enklare sätt än vad vi förväntade oss?

Ibland rusar vårt sinne mycket snabbare än vad vi skulle vilja. Det vi verkligen behöver göra är att införliva idén om en långsam livsstil i vårt sätt att tänka så att vi kan hålla oss mer närvarande i våra hektiska, stressade liv.

Sluta tänka så mycket! I slutändan kommer allt att lösa sig och allt kommer att falla på plats. Som det gamla ordspråket säger: ”Allt kan lösas, förutom döden”. Så låt ditt sinne vila lite istället för att forcera det när allt du behöver göra är att låta det göra sitt jobb. Om du ​​beslutar dig för att se saker i ett annat ljus kommer du definitivt att kunna bearbeta dem i slutändan.

Kanske är du arbetslös, singel, och ingenting står rätt till därhemma. Om du har förlorat jobbet, kärleken, stabiliteten – med andra ord ditt ”norra” – oroa dig inte. Livets kompass kommer att hjälpa dig finna din väg igen. Allt kommer att finna sin plats. Efter ett oväder kommer alltid solen fram.

Livet är som en flod. Ibland är vi vid toppen, börjar i bergen med styrka och entusiasm, men utan vetskap om vägen som väntar oss. Andra gånger måste vi passera genom delar som är fyllda med stenar och andra hinder. Andra gånger har vi gjort allt, och nått havet, bara för att påbörja en annan annorlunda och osäker väg från början igen.

Vi fyller alltid oss själva med bekymmer, varav många är onödiga. Dessa bekymmer orsakas av situationer med ångest och stress, och är dåliga för både kropp och sinne. Låt oss inte oroas; floden bereder sin väg framåt lite i taget utan att behöva söka efter den eller kontinuerligt tänka på den.

Någon som jag känner var mycket allvarligt sjuk och nära döden efter att ha blivit sjuk ganska plötsligt. Hon var en ung och frisk person, men på grund av livets oförutsägbara karaktär omvandlades det som skulle bli en av de lyckligaste händelserna i hennes liv på bara ett par dagar till en riktig mardröm för henne och hennes nära och kära.

I det ögonblicket förstod jag att om vi hade förlorat henne skulle det ha varit en verklig tragedi, och dessa stunder är de enda ögonblicken vi verkligen borde oroa oss för. Allt annat, vår dagliga oro och rädsla kommer till slut att försvinna, och allt kommer att falla på plats… som ett pussel vars bild vi upptäcker bit för bit. Vi har alla personliga pussel, och vi bör ta itu med dem lugnt och långsamt.

Från och med nu tycker jag att vi alla borde försöka slappna av lite mer i våra dagliga liv. Om vi ​​missar bussen får vi helt enkelt komma sent; om lunchen inte kan vara redo klockan 14 på pricken, så får den att vara redo vid 14:30; om banken är stängd kommer vi att gå tillbaka imorgon; ​​begår vi ett misstag på jobbet kommer vi att ta igen för det nästa dag; om vi är oeniga med någon kan vi kanske se på problemet på ett annorlunda sätt imorgon, eller åtminstone närma oss varandra med respekt.


Men vi kommer inte låta vår kudde hålla oss sällskap i vårt elände, för att i våra drömmar påminna oss om oron och rädslan som redan har överväldigat oss under loppet av dagen… eftersom allt kommer att falla på plats.

Artikel och bild från: https://utforskasinnet.se/allt-kommer-att-falla-pa-plats/?utm_source=facebook&utm_campaign=24&utm_medium=post

5 mindfullnessövningar för bättre sömn

En av de grundläggande mindfulnessövningarna innebär att man tänker på sin andning och lyssnar på ljudet runt omkring. Det kan hjälpa dig att somna lättare och njuta av god sömn.

Mindfulness är något som har börjat integrerats med medicin och västerländsk psykologi på senare år.
Det är en teknik som kan lindra stress och konsekvenserna av det samt öka självmedvetenhet, med både fysiska och psykologiska effekter.

Du uppnår allt detta med några enkla övningar. De hjälper dig också att få ut det mesta av varje tillfälle.

Du sover dessutom bättre, då mindfulness optimerar sömnkvaliteten hos vuxna med måttliga sömnproblem.

Det är viktigt att du lär dig hur du tar tid för dig själv.

Det finns de som alltid är stressade, och för dem kan det vara svårt att hitta tid för att ansluta till sitt inre jag. Men att investera 10, 15 eller 20 minuter per dag i ditt välmående är inte speciellt mycket.

Det är viktigt att du tar mindfulness på allvar. Det handlar om att anamma rätt attityd.

Läs hela inlägget här: https://stegforhalsa.se/5-mindfulnessovningar-for-battre-somn/

Semesterstress

Hur blir det med semestern? Som småbarnsförälder så vet jag inte om det går att kalla det semester. Men det är härligt ändå. Det är underbart att vara med lilla familjen,  men ofta kamperar vi ihop med andra familjer och släkt. Du kanske känner igen den där känslan av att du åker till ett och samma ställe varje år men ändå är gäst. -Hrum, kan jag låna lite salt frågar du med osäker stämma vid köksbordet. Sommaren går och du kämpar med att ta plats, ta hand om barnen och planen att du skulle lägga mer tid på din relation blev inte riktigt av. Det är svårt att få i hop romantiken, då ni delar rum med en avlägsen farbror halva semestern, samtidigt som ena syskonbarnet kommer och väcker er med en smulig skorpa i ena handen.

Så här jobbigt är det inte alltid. Men jag tror ni känner igen er. Även om ni inte känner igen er så är dessa sommartips bra att med sig på semestern.

Mina tips är att:

• Boka in tid för dig själv. Vad vill du göra?
• Boka in tid med din man. Kan ni få chansen att bara vara ni?
• Dela upp barnen i bland. Och gör inte allt tillsammans.

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/semesterstress/

Sovit dåligt? Då äter du mer

Utmattning drabbar omtänksamma

Utmattning drabbar dem som är :

Högpresterare
De som drabbas av utmattningssyndrom är ofta högpresterare med stora resurser. De ställer höga krav på sig själva och upplever dessutom krav både på jobbet och hemmet. Den här styrkan är precis det som lägger grunden för utmattning. Det krävs en stark person för att pressa sig så hårt och så länge.

Omtänksamma
Utmattade personer är godhjärtade människor som ofta tänker mer på andra än på sig själva. Jag har skrivit om det förut och  jag gör det igen för att jag vill att de som är utmattade ska veta att det ofta är så. De tycker ofta att det känns egoistiskt att fokusera på sig själva eller så har inte lärt sig att ta hand om sig själva som barn, i långa loppet leder det till att de struntar i sina egna behov.

Utmattning är inte depression
Utmattning har många likheter med depression men det finns skillnader. En är att deprimerade personer ofta har gett upp och anklagar sig själva. Det gör sällan de som är utmattade. I stället brukar det finnas en frustration eller ilska över hur livet ser ut och en känsla av att: ”Jag klarar inte det här, så här kan det inte fortsätta”. Den frustrationen är bra – för i den finns början till förändring.

Vägen ur utmattning:
Prioritera dig själv och desto snabbare kan du återhämta dig från utmattning. Var med människor som ger dig energi och gör saker som du gillar. Börja med meditation, lyssna inåt, om det är svårt ta hjälp av någon som kan eller ladda ner en app såsom t.ex Headspace. Medicinering kan vara nödvändig i vissa fall, prata med din läkare. Har du svårt att få tillbaka kraften kan akupunktur vara till stor hjälp. Ta din utmattning på stort allvar och ta hjälp av en coach, vän eller terapeut.

Säg nej!
Börja att öva dig på att sätta gränser, säg nej till andra och träna dig i att be om hjälp. Det minskar risken att du blir utmattad fler gånger.


Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/utmattning-drabbar-omtanksamma/

Harmoni i livet

Ibland behöver vi stanna upp och reflektera över livet.

Något vi alla säkert är dåliga på, mig själv inkluderad vilket inte är så svårt att förstå i och med min rejäla utmattnings krasch. Men det kanske är dags att ta sig tid med jämna mellanrum så man inte hamnar på villovägar igen...💚

Herregud & co

Dansa för själen!

Sen min energi sakta har kommit tillbaka har jag dansat runt i vardagsrummet till musiken och känt glädjen igen. Att bara "hoppa" runt och skaka loss armarna och resten av kroppen, har gett mig lycka av att jag är på väg framåt och att den värsta utmattningen för min del börjar sina ut. Vilket jag är oerhört tacksam för. Det här gör att jag nu börjar längta mig tillbaka ut till dansbanan igen. 

Herregud & co

Stressa av i sommar!

Holistisk stressrehabilitering – steg 10 – Detox

Detox-time!

Du utsätter dagligen din kropp för mängder av gifter genom det du äter, dricker, andas och tillför din hud. De dåliga nyheterna är att du inte kan undvika detta. De goda nyheterna är att du kan hjälpa din kropp på traven att avgifta sig.

Stress och gifter

Under långvarigt stresspåslag så prioriterar kroppen inte att rensa ut och ta hand om de gifter du dagligen får i dig. Nej, fokus ligger på att slåss mot ”björnen” och att överleva! Detta i kombination med den magnesiumbrist som uppstår gör att du med stor sannolikhet ha alldeles för mycket gift i systemet.

Att ha en massa gifter som gottat in sig i dig är, tro det eller ej, otroligt stressande för din kropp. Inlagring av gifter i kroppens vävnader orsakar bland annat inflammation. Inflammation gör dig trött, svag och mottaglig för baciller. Du blir med andra ord ännu sämre, än vad du redan var på grund av stressen. Gifterna kan även ge neurologiska skador, nedsatt immunsystem, skelettskador och oxidativa skador.


Läs vidare här: http://www.stressrehab.se/2017/06/15/

Så påverkar skrattet din hälsa

Visste du att....

Vila fram idéerna

Herregud & co

Skapa tydliga mål

En stor stress hos folk är att de inte vet vad de ska göra med sitt liv. Vi har så många val. Vad är din egen dröm och hur har du påverkats av andra? Skaffade du det här jobbet för att din pappa ville det eller var det för att dina bästa vänner inspirerade dig? I Sverige är ditt jobb kopplat till vem du är. Så att inte veta vad du ska jobba med är väldigt stressande.

Det har tagit lång tid för mig att veta vad jag ska göra med mitt liv. Till slut gick jag till en coach och fick rådet att skapa en vision board. Det var ett supertips. Det är rätt fascinerande för nu 2 år senare har jag uppnått det mesta som jag klistrade upp tillsammans med henne. En vision board är helt enkelt en tavla med bilder. Syftet med en vision board är att få insikt i vilka dina personliga drivkrafter är och att våga drömma fritt utan inslag av begränsningar och rädslor. Om du inte vet vilka dina mål är så kommer du inte nå dem. En vision board fungerar lika bra för din karriär, utvecklingen av ditt företag och för din personliga dröm.

Så här går det till:

Dröm, skriv och klipp

Skriv ned dina drömmar på ett papper. Dröm fritt. Är det en stor diamant i vardagsrummet som du vill ha, så skriv det. Vad vill du jobba med? Var vill du resa?  Ett nytt sommarhus? Vad vill du träna? Hur ser du ut? Vad gör dina barn? Hur är dina relationer? Välj bilder som symboliserar dina mål i livet och klipp ut.

Klistra upp dina bilder

Efter att ha samlat ihop bilderna, klistra upp dom på en papper. Det går också att använda olika typer av digitala verktyg. Det finns t.o.m. särskilda vision board appar. När den symboliserar din dröm tillvaro, sätt upp den vid din säng så du ser den varje dag.

Sätt upp en handlingsplan

Var inte för snabb med att sätta upp en handlingsplan med konkreta mål. Låt bilderna ”mogna” och dra inte förhastade slutsatser. Fundera också över vilka bilder som du valt för din egen skull och vilka som faktiskt symboliserar andras drömmar.

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/skapa-tydliga-mal/

6 enkla sätt att bli kvitt ångest och stress

Vi känner ofta ångest för att vi inte kan göra allt vi vill göra. Ge dig själv mål och lär dig att delegera. Vi kan inte alltid kontrollera allt.

Stor ångest kan hindra oss från att leva ett normalt liv. Det mobiliserar kroppen och håller den alert för att hantera situationer som drar oss ur vår komfortzon.

Läs hela artikeln här: https://stegforhalsa.se/6-enkla-satt-att-bli-kvitt-angest/

Ta plats med ansvar och generositet

Hitta din drivkraft - äg ditt liv

Vad innebär det att ta plats?
Att ta plats handlar om att ge oss själva utrymme nog att våga leva de liv vi drömmer om utan att knuffa undan någon annan. Generositet och värme gör världen bättre - och just nu behövs det mer än någonsin.

För att lyckas med detta behöver vi hitta vår drivkraft, söka vårt varför och förstå vår värdegrund. Vi kan öva upp vår empati och sociala förmåga och få en sannare självbild. Och det gör vi bäst med generositet och ansvar som ledstjärnor."

Länk: http://www.bokus.com/bok/9789137150086/ta-plats-med-ansvar-och-generositet/

7 fördelar med att vara en högkänslig person

Hela 20 procent av befolkningen beräknas vara högkänsliga, något som ofta kallas vid sin engelska benämning, highly sensitive person eller ”HSP”.
– Det är ingen diagnos utan ett karaktärsdrag. Vissa föds med ett känsligare nervsystem, tar in fler intryck och tänker mer över dem än andra, säger Ilse Sand, dansk psykoterapeut och författare till boken Älska dig själv – en guide för särskilt sensitiva och andra känsliga själar.

Att vara en högkänslig person betyder att man saknar ett skyddande filter, vilket innebär att alla upplevelser går rakt in. Det kan leda till att högkänsliga blir väldigt utmattade av starka intryck och stökiga sociala sammanhang. I vår tuffa och jäktade värld– där egenskaper stresstålighet och skinn på näsan hyllas – kan det ses som något negativt. Men faktum är att högkänslighet medför många positiva egenskaper och förmågor som mindre känsliga personer ofta saknar.

Här listar vi 7 fördelar som högkänsliga personer har

1. De är mer kreativa– Högkänsliga personer har ett rikt inre liv, vilket gör dem kreativa. De känner allting starkare och upplever stor njutning genom natur, konst, musik och sex, säger Ilse Sand.

Annons

2. De är omtänksamma och empatiska
En högkänslig person är generellt sett en god lyssnare och har lätt att leva sig in i andra människors känslor.

3. De är bra på att samarbeta
– Högkänsliga personer är samvetsgranna och omsorgsfulla kollegor, får många bra idéer och vill att alla i gruppen ska må bra. De är duktiga på att ge plats åt andra, säger Ilse Sand.

4. De lägger märke till sådant som andra missar
En HSP tar in fler intryck och kan lätt se subtila detaljer som går mindre känsliga personer förbi. Hon eller han lägger märke till små signaler om hur andra mår och snappar lätt upp stämningen i ett rum.

5. De är eftertänksammaEn högkänslig person slänger sällan ur sig klumpiga formuleringar eller sårande kommentarer utan att tänka sig för.
– Det är något icke-högkänsliga personer skulle behöva lära sig av högkänsliga: att tänka lite mer innan de talar eller handlar, säger Ilse Sand.

6. De är bra på att lära sig nya sakerEftersom HSP-personer tar in information på ett djupare plan har de lättare att förstå och minnas nya saker de lärt sig. Högkänsliga är exempelvis ofta bättre än mindre känsliga personer på att lära sig nya språk.

7. De är självständigaHögkänsliga personer behöver tid för sig själva och orkar inte vara sociala hela tiden. De har därför också större förståelse för att dears partner behöver egentid.
– En HSP ger gärna sin partner frihet att odla sina egna intressen. De vill ju själva ha samma frihet och har inget emot att vara ensamma, berättar Ilse Sand.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/fordelar

Försöker du stressa bort din stress?

Vi människor är förprogrammerade att försöka undvika obehag. När vi känner oss stressade gör vi därför ofta allt för att få bort känslan. Man kan uttrycka det som att vi försöker stressa bort stressen.

Annons

Ett exempel: När vi känner att vi har mycket att göra försöker vi ofta få ner stressen genom att ”köra på”, ”få undan”. Vi vill snabbt bli klara med det som stressar – så att vi kan bli lugna sedan. För att hinna göra det vi ska bokar vi av annat: träning, träffa kompisar, vara med familjen, slappa. Och det är en bra tanke – om det rör sig om tillfälliga toppar.

Det är bara det att det där ”sedan” sällan kommer av sig självt. Att-göra-listan fylls ofta på hela tiden (åtminstone känns det ofta så). I längden har vi då tagit bort sådant som vi mår bra av, som ger oss energi – och gör oss mindre stressade på sikt – som motion och relationer. Samtidigt som vi får alldeles för mycket av det andra. Vad som helst kan bli dränerande energimässigt om det bli för mycket av det ”goda”.

Genom att försöka undvika stress kortsiktigt orsakar vi med andra ord ökad stress på längre sikt.
Det här felbeteendet är vanligt, och helt naturligt. Hjärnan kan nämligen inte skilja på vad som är bra eller dåligt för oss – den är bara inriktad på snabba belöningar.
Genom att få insikt i hur du resonerar på kort sikt, och vilka effekter det valet får på längre sikt, får du motivation till förändring. Du kommer att märka hur det här mönstret, med kortsiktig känslomässig vinst och långsiktig förlust, finns med i stort sett varenda stresstrigger.

Här är två andra vanliga val vi gör vid stress

Prioriterar ner relationer
Stress gör oss ofta lättirriterade på andra. Det kan kännas som om de bara stör och tar tid från allt vi ”måste” hinna med. Eller så pratar vi bara på om hur stressade vi är och allt vi måste göra när vi träffar dem. I längden tröttnar de ofta och drar sig undan. Men vi behöver nära relationer för att må bra! Att tappa kontakten med personer som är viktiga för oss gör att vi mår ännu sämre.

Hoppar över pauser
Ofta börjar vi göra flera saker samtidigt, pratar och går i en snabbare takt och slutar ta pauser; allt för att spara tid. Kanske hinner vi få undan lite mer, på kort sikt. Men vi slutar också att ge oss själva återhämtning. Vi behöver flera andningspauser om dagen för att hjärnan inte ska tappa kontakten med lugn-och-ro-centret (det parasympatiska nervsystemet). En effekt av det blir att vi inte klarar av att komma till ro när vi väl vill.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/forsoker-du-stressa-bort-din-stress

Livet

En dellösning på stressproblematiken

Anneli Godman: "Viktigt att själv ta makten över stressen – med enkla medel."

Den är ständigt uppe till debatt, den allestädes närvarande stressen. Vad den kostar samhället, hur många offer den skördar, vad vi ska göra åt problemet. Är det nya lagar som behövs eller hårdare regler för arbetsgivarna? Eller ska vi fokusera på vår andning?

Jag önskar jag hade en enkel lösning på stressproblemet. I ärlighetens namn finns nog ingen sådan. Det är många aktörer som behöver ta ansvar och dra kraftfullt åt samma håll. Det lär tyvärr ta en hel del tid. Under tiden kommer fler och fler att må dåligt och bli sjukskrivna. Om vi inte tar saken i egna händer.

Det finns de som tycker att vi ska sluta säga att det är kvinnorna (som är överrepresenterade i den stressrelaterade sjukskrivningen) som ska göra något åt sin situation. Jag tycker tvärt om! Det är klokt att på bred front lära ut vad var och en kan göra för att ta eget ansvar. Det ger direkta resultat, till skillnad från att vänta på att någon annan ska göra något.

Tänk till exempel om det ligger något viktigt i det där med andningen? Vid första anblicken kan det verka skuldbeläggande och rent av hånfullt. Men tänk om alla som är drabbade och riskerar att drabbas bestämde sig för EN enkel åtgärd som de kunde vidta själva, som att uppmärksamma sin andning. Hur skulle det gå till och vad skulle det få för följder?

Andningen som hjälpmedel

Man skulle kunna börja med att andas UT ordentligt ett antal gånger per dag. Det skulle sänka hjärnans och kroppens stresspåslag.

Sedan skulle man kunna sätta sig och medvetandegöra sin andning 10 minuter varje dag. Följa varje andetag in och ut. Det är som att styrketräna sin hjärna i flerdubbel bemärkelse. Det skulle bidra till ökad stabilitet, kontroll och effektivitet. Dessutom skulle arbetsminnets stärkas och problemlösningsförmågan öka. Som grädde på moset skulle man uppleva färre negativa känslor även när man är i en stressig situation och få en stärkt impulskontroll som bland annat hjälper till när det gäller att sätta gränser.

Man skulle också kunna tänka sig ett andningshål, kanske som en stund på soffan efter jobbet, innan kvällspasset hemma tar vid. 10 minuter då familjen får vänta eftersom ingen kommer att svälta och det finns bussar till de flesta aktiviteter. (Om inte rekommenderas samåkning vilket ger flerdubbla vinster). Att hålla hårt på denna lilla andningspaus skulle också kunna ge utrymme för fler familjemedlemmar att ta del av ansvaret hemma.

En liten andningspaus som nedvarvning innan sängdags i stället för att kolla statusuppdateringar eller mejl på mobilen, skulle också göra gott. Vi skulle minska risken att störa produktionen av insomningshormonet melatonin och samtidigt slippa ett antal stresspåslag som följd av uteblivna gillamarkeringar eller innehållet i inkorgen - och sömnen skulle med stor sannolikhet bli bättre.

Sömnen är vår allra viktigaste återhämtningskälla och många, många kvinnor sover för lite och med för dålig kvalitet.

När vi ändå håller på, en liten promenad där andningen får vara fri som fågeln, liksom tankarna som får vandra. Två mentala hälsoingredienser på en gång; rörelse och avkoppling, vår hjärna behöver båda för att må gott.

Ta makten själv!

Jag menar inte att allt ansvar ligger på individen, eller att individen ska skuldbeläggas när stressen i många fall beror på omgivningens krav.

Min poäng är att vi kan ta makten själva. Eller ska vi fortsätta att bli sjuka, må fruktansvärt dåligt, knappt vilja leva och tära både på vår egen och samhällets ekonomi i väntan på att någon annan (de som ”bestämmer”) gör något? Är vi inte värda mer än så? I väntan på de stora och viktiga besluten finns det faktiskt mycket vi kan göra i det lilla för att hjälpa oss själva så att vi slipper må så dåligt.

För det är ett oerhört trauma. Tusentals vittnesuppgifter ger stöd för mitt påstående. Jag sitter inne med egen erfarenhet också. Jag vill aldrig, aldrig dit igen. Jag var nära att ge upp andan…
Fråga vem som helst som varit sjukskriven för stressrelaterad ohälsa. De som har haft förmågan att komma tillbaka till ett värdigt och kvalitativt liv har i de allra flesta fall gjort både små och stora förändringar själva och de har ofta börjat i det lilla för att det över huvud taget ska vara möjligt att förändra. (Det ligger i linje med hur vår hjärna helst vill ha det i förändringsarbete.) De har lärt sig, den hårda vägen, att ingen annan kan fixa ”det” åt dem. De har till exempel blivit bättre på att stanna upp, återhämta sig, sätta gränser, ta pauser, våga säga nej, tillåta sig fokustid, planera smartare. De har inte låtit eventuella skuldkänslor stoppa dem från att ta makten över sina egna liv och finna en balans mellan prestationsförmåga och välmående. De har inte behövt ändra allt men vissa förändringar har varit helt nödvändiga för att bryta onda cirklar.

En sådan förändring kan börja i ett andetag.

Artikel och bild från: http://www.motivation.se/halsa/stress-och-prestation

"Hjälp, min partner är utbränd - vad ska jag göra?"

Ni lever ett liv ihop, ni delar på allt, hämtar barnen, tar hand om tvätten, hetsar till barnens aktiviteter, handlar mat och peppar varandra när någon av er är ledsen. Tills en dag då allt vänds upp och ned. Din partner kan inte resa sig upp ur sängen. Du tänker i panik att detta måste vara tillfälligt. Men tyvärr han ligger där i dagar, som blir veckor, som blir månader. Väl uppe på benen kan han inte ens gå och hämta barnen för han är fortfarande för svag. Du kommer hem från ett krävande jobb och ser att inget i hemmet är gjort. Han sitter bara där apatisk och du får stressa i väg för att hämta barnen, handla maten och göra allt.

Så här kan det se ut när en i familjen bränner ut sig, det blir en jättekris för båda. Det är flera som skriver till mig om att de har en partner som bränt ut sig och undrar vad de ska göra.

Här är några av mina tips:

• Förståelse Det är viktigt att du förstår att utmattningssyndrom är en allvarlig sjukdom. Ta sjukdomen på fullaste allvar, precis som du skulle gjort inför vilken annan allvarlig sjukdom som helst.
• Acceptans Det är så här just nu, din partner är sjuk i utmattningssyndrom. Just nu får du dra ner på dina krav och förhoppningar på tillvaron. Strunt i dammtussarna och acceptera att disken står lite väl länge. Din partner måste få tillfriskna i sin takt. Det är jobbigt men det kommer inte vara för alltid.
• Ta hjälp Nu är det dags att ta hjälp av vänner, far- och morföräldrar med barnpassning och allt annat ni kan tänka er. Har ni råd utnyttja tjänster som underlättar ert liv som t.ex matkassar och städhjälp så gör det.
• Ta plats Självklart ska du finnas för din partner, lyssna och peppa men kom i håg att du är också viktig. Se till att du tar plats och att ni fortfarande talar om dig och vad som händer dig i ditt liv.
• Stärk dig själv Nu är det viktigt att du stärker dig själv, vad kan du göra för att du ska samla så mycket energi som det går? Promenad till jobbet? Meditation? Träffa vänner?
• Ilska Det är okej att vara arg och besviken för att du behöver ta ett så stort lass. Kanske ska du ta hjälp av någon professionell coach eller terapeut?
• Barnen Vad säger man till dem? Var ärlig. Berätta precis som det är. Barn förstår mycket mer än vad du tror. Och det du inte berättar det försöker barnen luska ut själva.

Det kommer bli bra. Detta är en period i ert liv som är tuff. Men den varar inte för alltid. Det här är en tid, då ni båda får många viktiga lärdomar om livet. Och ofta så kommer ni varandra närmre. Jag har även möt personer som fått större tacksamhet, större närvaro, mindre stress och medvetna prioriteringar.

Ta hand om dig och håll ut!

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/hjalp-min-partner-ar-utbrand

Herregud & co

Överläkaren: Det här är bästa träningen mot stress

”Har en stark effekt mot mildare vardagsångest”

Träning är ett av våra mest effektiva botemedel mot stress och ångest i vardagen, visar modern forskning. Men vilken form av träning är bäst? Det vet Anders Hansen, överläkare i psykiatri och expert på träningens effekt på hjärnan.
– Löpning får mig att känna lugnet, säger stjärnkocken Tommy Myllymäki.

Jobb, hushållsarbete och familjeplikter. Men träningen då, när ska man hinna med den? Enligt Anders Hansen, överläkare i psykiatri och expert på träningens påverkan på hjärnan, borde vi se på det tvärtom – att vi blir mer rustade att hantera allt det där andra om vi regelbundet ägnar oss åt något slags fysisk aktivitet.

När vi blir stressade ökar nivåerna av kortisol i blodet vilket i det långa loppet kan bryta ned hjärnan.
När vi tränar ökar också kortisolnivåerna – men efteråt sjunker de till en lägre nivå än innan. Ju mer vi tränar desto mindre ökar kortisolet – och desto mer sjunker nivån efteråt. På så sätt blir all fysisk träning en slags träning på att hantera stress.

– Jag tror inte att man kan överskatta hur viktig träningen är för vår stresshantering. Alla har ett vardagspussel som ska läggas men att ta bort stressen ur livet är inte alltid realistiskt. Jag tror rätt väg att gå är att göra oss mer stressresistenta – och då finns det ingenting som är lika effektivt som träning, säger Anders Hansen.

Kanske får vi alltså tillbaka den där timmen vi lägger på träning i slutändan eftersom den gör oss mer effektiva och stressresistenta i övriga livet, menar han.

Träning mot panikattacker

Förutom att träning kan skydda dig mot stress, ångest och oro, som alla ingår i samma kroppsliga system, kan träning skydda mot panikattacker – alltså ångest i sin starkaste form.

I en amerikansk studie lät 12 försökspersoner, som tidigare aldrig upplevt panikångest, sig injiceras med ett medel som på konstgjord väg kan framkalla panikattacker. Hälften av dem drabbades av kallsvettningar, andnöd, hjärtklappning och en paralyserande skräck. Sedan upprepades försöket, men efter att försökpersonerna tränat intensivt under 30 minuter – då drabbades bara en av 12 av panikångest.

När samma test gjordes på 12 försökpersoner som tidigare drabbats av panikattacker blev resultatet ännu tydligare: trots att de bara fick halva dosen av medlet drabbades 9 av 12 av en panikattack. Efter 30 minuters träning var det bara fyra som drabbades – och då av attacker som upplevdes som mindre obehagliga än de tidigare.

– Träning har en akut skyddande effekt mot panikattacker, men har också en stark effekt mot mildare vardagsångest. Men de som har en historia av panikattacker ska vara försiktiga i början och inte träna för hårt eftersom en kraftigt ökad puls av kroppen kan tolkas som en panikattack, säger Anders Hansen.

Effektivaste träningsformen

All slags fysisk aktivitet är i varierande grad effektiv mot stress och ångest. Men forskning har visat att motionsträning är mer effektiv än styrketräning – och allra bäst är det att springa regelbundet. För att få full effekt ska man springa två till tre gånger i veckan, en halvtimme åt gången.

– Det viktigaste är att du får upp pulsen ordentligt. Det är då träningen gör verklig skillnad. Du får en viss effekt med vardagsträningen, om du till exempel går av bussen en hållplats tidigare varje dag, men vill du bli riktigt stressresistant krävs mer än så, säger Anders Hansen.

Därmed inte sagt att styrketräning inte fungerar mot stress. Tvärtom är det också effektivt eftersom musklerna kan hjälpa kroppen att ta bort ett av de ämnen som bildas vid stress och "rena blodet från den skadliga stressen", förklarar han.

– Men har du mycket problem med ångest och stress är det framförallt konditionsträning du borde ägna dig åt.

Anders Hansen har själv löptränat större delen av sitt vuxna liv. Och när han i somras under semestern slutade träna märkte han skillnad.

– Jag har nästan alltid rört på mig så jag brukar inte känna av effekten. Men under de där veckorn kände jag tydligt hur jag blev mer känslig för stress.

Stjärnkocken Myllymäkis träning

En person som, förutom sin matlagning på absoluta toppnivå, har blivit känd både för sina långa arbetsdagar och sin fysiskt aktiva livsstil är stjärnkocken Tommy Myllymäki. En intensiv vecka kan han jobba så mycket som 90 timmar – trots det har han nästan aldrig upplevt stress. Men så har han tränat regelbundet i stort sett hela livet också.

– Jag vet inte om träningen hjälper mig att hantera stress. Men jag äter bättre och nyttigare, sover bättre, känner mig starkare och blir sjuk mer sällan, säger Tommy Myllymäki.

En vanlig dag kliver han upp klockan sex på morgonen, lämnar på dagis, kör från hemstaden Jönköping till jobbet i Stockholm, jobbar över lunchen och kommer inte hem förrän vid klockan elva på kvällen. På något sätt lyckas han klämma in ett löppass på en och en halv timme på eftermiddagarna också. Eller kanske är det just därför han klarar av sin arbetsintensiva livsstil.

En vanlig vecka blir det 5-6 löppass på sammanlagt åtta mil och ett pass funktionell träning på cirka en timme.

– För att känna lugnet behöver jag ett högintensivt träningspass i veckan. Men också att dra ut och springa två timmartidigt en söndagmorgon ger livskvalitet, säger Tommy Myllymäki.

Har träningen gjort dig till en bättre kock?
– Nja, men den har gjort mig till en mer ödmjuk och starkare person med längre tålamod.
Källor: Anders Hansen, överläkare i psykiatri, boken Hjärnstark (Anders Hansen, Fitnessförlaget, 2016)

Hjärnans stressbromsar

Hjärnan är en av de delar av kroppen som påverkas mest av träning. Minnescentrat hippocampus är en av hjärnans viktigaste "stressbromsar". Den liksom frontalloben, som också spelar en viktig roll i att hålla nere stressnivån, kan stärkas genom regelbunden fysisk aktivitet. Nybildningen av hjärnceller ökar av träning. I frontalloben bildas nya blodkärl samtidigt som kopplingen till hjärnans stressystem stärks.

Artikel och bild från: http://www.vardagspuls.se/motion--traning/traning-mot-stress/

Holistisk stressrehabilitering – steg 9 – Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet och att lyssna på sin kropp

Vi blir hela tiden matade med att vi rör oss för lite i dagens samhälle och att fysisk aktivitet är nödvändigt för att kunna leva ett hälsosamt och långt liv. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet tog 2011 fram ”Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna”, där man rekommenderar att en person över 18 år bör vara fysiskt aktiv, med måttlig intensitet dvs. ökning av puls och andning, minst 150 minuter/vecka. Alternativt bör man utöva 75 minuters aktivitet med hög intensitet (markant ökning av puls och andning) per vecka. Detta ska spridas ut över veckan och vara i minst 10 minuter/tillfälle. Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, 20 – 30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta plussar på mängden fysisk aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller bådadera.

Vidare rekommenderar man att muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper och att äldre, dvs vuxna över 65 år, även bör träna balans.

Läs hela inlägget här; http://www.stressrehab.se/2017/06/02/holistisk-stressrehabilitering-steg-9-fysisk-aktivitet/

Känns det igen?

Compassion, Medkänsla med dig själv och andra av Helena Fogelberg, Petra Söderholm

Compassion medkänsla med dig själv och andra

  ”Ett bra liv är inte lika med frånvaron av känslor som
sorg, skam, ilska och rädsla.”

Har du någon gång träffat en person som aldrig är arg, ledsen, lat, rädd eller orolig? Har du märkt någon skillnad på hur du mår och vad du gör när du är medveten om dina känslor och lyssnar på dig själv, jämfört med när du blir arg på dig själv, är sträng eller gör allt för att undvika svåra känslor?

Ett bra liv är inte lika med frånvaron av känslor som sorg, skam, ilska och rädsla. Många av oss sliter med att bli av med de känslorna vi upplever som negativa och kampen blir en evighetsspiral. Eftersom de här känslorna finns för att vi ska använda oss av dem som vägvisare – vi kan inte tänka oss ur alla situationer – så kommer de tillbaka!

Det finns olika sätt att kortsiktigt ta sig bort från de obehagliga känslorna; genom att ha en fullspäckad kalender, dricka alkohol, äta för mycket eller för lite, vara mycket sträng mot sig själv och göra allt man ska , vara perfektionist eller kanske tvärtom strunta i allt. Det finns hur många strategier som helst för att undvika de svåra känslorna. Känslorna försvinner inte när vi undviker dem, men de kanske visar sig i en annan form. Vi blir kanske arga fast vi egentligen är trötta, eller rädda när vi faktiskt är ledsna. Hur vi reagerar beror på vår tidiga historia av att hantera känslor och hur vi alla fungerar som människor. Känslor är våra vägvisare och vill vi inte veta av dem så tappar vi också riktningen i livet. Vi kanske helt enkelt går åt fel håll då vi inte tittar på vår karta ordentligt. Det här är inte så konstigt – vem vill inte slippa vara arg och rädd? Men livet är fullt av svårigheter som vi hanterar med hjälp av våra känslor, inte genom att undvika dem.

Compassion, Medkänsla med dig själv och andra av Helena Fogelberg, Petra Söderholm

Naturens kraft

Idag hände något märkligt som jag inte riktigt kan förklara. Under min skogspromenad fick jag plötsligt för mig att gå fram till en gran. Ställde mig på rötterna och la händerna på stammen...

Det jag kände/upplevde kan jag inte beskriva men efteråt när jag släppte taget och gick ut på stigen igen kom tårarna utan medveten anledning.

Så kanske är det fler som behöver göra som jag för att få ur sig känslor som ligger blockerade inom oss fast vi kanske inte är medvetna om det. Om inte annat kan det ju vara värt ett försök för att fylla på energin och få igång flödet i kroppen med naturens hjälp.