Är du arg som ett bi ena sekunden och ledsen i nästa? Känns det som att ditt minne har blivit sämre och ditt humör är svårt att kontrollera? Du är varken dum eller lider av vanföreställningar – hormonella besvär drabbar åtta av tio kvinnor i åldrarna 35–55.
Lust, aptit och vårt humör. Det är bara några av de saker som styrs av våra hormoner. Trots detta är hormonbesvär fortfarande något av ett förbjudet ämne som det talas tyst om – i synnerhet problem kopplade till klimakteriet. Men faktum är att en balanserad hormonnivå är en viktig nyckel till vårt välmående och för att kunna förebygga sjukdomar som benskörhet, hjärtkärlsjukdom och depression.
Mia Lundin är specialistsjuksköterska inom gynekologi och obstetrik. Hon har skrivit boken Mat för hormonell balans och har behandlat hormonella rubbningar som PMS och klimakteriebesvär i nästan trettio år. Hon är övertygad om att vår stressiga livsstil i kombination med fel kost ligger bakom de flesta fallen av hormonell obalans.
Långvarig stress leder nämligen till för höga kortisolnivåer, vilket gör dig lättirriterad och blodsockerkänslig. Detta leder i sin tur till att några av hjärnans signalsubstanser minskar, som det viktiga må-bra-hormonet serotonin.
– Typiskt nog är det den perioden i livet då vi kvinnor i regel stressar som mest. Vi jobbar heltid, tar hand om barn och hem, samtidigt som vi har ett känsligare hormonsystem än män. Något som kan få ödesdigra konsekvenser, säger hon. För hormonerna har en stor inverkan på våra liv. Tillsammans med nervsystemet styr de kroppen, genom att fungera som budbärare som skickar ut Mia Lundin. signaler i kroppen. Hormonerna följer sedan med blodomloppet tills de når de specifika cellerna de ska påverka. Våra hormoner produceras i bland annat äggstockarna, och sköldkörteln och det är hypofysen som leder hormonapparaten.
– Hypofysen ser till att det produceras rätt mängd hormoner, i rätt tid på dygnet och under månaden. Det här är ett väldigt känsligt system som direkt känner av om du är för stressad, om du äter fel, har en tarm som inte tar upp tillräckligt med näring eller tränar för hårt. När hormonerna minskar i nivå eller börjar fungera sämre, kommer du med största sannolikhet att känna av det. Symtomen kan se olika ut, men dåligt humör, sömnproblem och nedstämdhet kan vara några tecken på att allt inte står rätt till.
– Vid en hormonell obalans så ändras mensen, man börjar blöda mer eller mindre, eller vid färre tillfällen. Låg nivå av hormonet progesteron gör att du kan ha svårt att sova. Låga östrogenhalter kan ge minskad
– Så fort du börjar med exempelvis p-piller förändras dina hormoner drastiskt, framför allt sjunker dina kroppsegna hormoner och det är inte ovanligt att hamna i ett konstgjort klimakterium, alternativt bli östrogendominant. Har du för högt östrogen är det vanligt att bli irriterad, grinig och få kort stubin. Ett annat viktigt kvinnligt könshormon, progesteron, är det som först börjar ge vika med åldern. För låga doser av progesteron i relation till ditt östrogen ger besvär med mer eller mindre kraftig pms – vilket inte är ett naturligt tillstånd enligt Martina Johansson. – I vissa asiatiska länder är klimakteriebesvär relativt okänt. I Kina jobbar man med traditionell kinesisk medicin och i Indien med ayurvedisk medicin. Båda grenarna är era tusen år gamla där de har lärt sig att balansera klimakteriebesvär på naturlig väg, genom exempelvis örter och sojabaserade växter. Det går att leva i synk med sin kropp och acceptera sina naturliga cykler, i stället för att jobba emot dem.
– I stället för att simma i ett stormigt hav där det känns som att du håller på att drunkna varje månad hela ditt fertila liv – och sedan bli uppslängd på stranden när du kommer in i klimakteriet, kan du faktiskt simma i en lugn sjö och stilla glida mot strandkanten när du går in i klimakteriet. Då gäller det att kvinnor blir tagna på allvar och får den hjälp de borde få när de söker vård, menar hon.
– Många som har symtom relaterade till näringsbrist och hormonell obalans ramlar mellan stolarna. De blir behandlade för högt blodtryck av en kardiolog, får träffa en gastroenterolog för att behandla sin magkatarr, får antidepressiva mediciner av psykiatrikern och p-piller av gynekologen. Sjukvården borde ta ett mer samlat grepp om hela patienten och intressera sig för hur kroppen fungerar i sin helhet.
Artikel och bild från: http://www.lifebutiken.se/inspiration/halsa/ta-kontroll-over-dina-hormoner
Stress och fel kost rubbar den hormonella balansen
Hormonsystemet är dock en oerhört komplex och skör konstruktion och det krävs ytterst lite för att rubba balansen. Som stress till exempel.Mia Lundin är specialistsjuksköterska inom gynekologi och obstetrik. Hon har skrivit boken Mat för hormonell balans och har behandlat hormonella rubbningar som PMS och klimakteriebesvär i nästan trettio år. Hon är övertygad om att vår stressiga livsstil i kombination med fel kost ligger bakom de flesta fallen av hormonell obalans.
Långvarig stress leder nämligen till för höga kortisolnivåer, vilket gör dig lättirriterad och blodsockerkänslig. Detta leder i sin tur till att några av hjärnans signalsubstanser minskar, som det viktiga må-bra-hormonet serotonin.
Hormonnivåerna förändras vid 35
Att hålla hormonerna i schack är dessutom extra viktigt när vi börjar närma oss 35-årsåldern. Då förändras hormonnivåerna och vi blir känsligare för både stress och dålig kost, menar Mia Lundin.– Typiskt nog är det den perioden i livet då vi kvinnor i regel stressar som mest. Vi jobbar heltid, tar hand om barn och hem, samtidigt som vi har ett känsligare hormonsystem än män. Något som kan få ödesdigra konsekvenser, säger hon. För hormonerna har en stor inverkan på våra liv. Tillsammans med nervsystemet styr de kroppen, genom att fungera som budbärare som skickar ut Mia Lundin. signaler i kroppen. Hormonerna följer sedan med blodomloppet tills de når de specifika cellerna de ska påverka. Våra hormoner produceras i bland annat äggstockarna, och sköldkörteln och det är hypofysen som leder hormonapparaten.
– Hypofysen ser till att det produceras rätt mängd hormoner, i rätt tid på dygnet och under månaden. Det här är ett väldigt känsligt system som direkt känner av om du är för stressad, om du äter fel, har en tarm som inte tar upp tillräckligt med näring eller tränar för hårt. När hormonerna minskar i nivå eller börjar fungera sämre, kommer du med största sannolikhet att känna av det. Symtomen kan se olika ut, men dåligt humör, sömnproblem och nedstämdhet kan vara några tecken på att allt inte står rätt till.
– Vid en hormonell obalans så ändras mensen, man börjar blöda mer eller mindre, eller vid färre tillfällen. Låg nivå av hormonet progesteron gör att du kan ha svårt att sova. Låga östrogenhalter kan ge minskad
Hormonella preventivmedel också en orsak
Enligt Martina Johansson, civilingenjör, forskare och författare till Hormonsmart mat och effektiv träning lider majoriteten av alla kvinnor av någon form av hormonell obalans i dag. Den allra vanligaste anledningen är användandet av hormonella preventivmedel, tror hon.– Så fort du börjar med exempelvis p-piller förändras dina hormoner drastiskt, framför allt sjunker dina kroppsegna hormoner och det är inte ovanligt att hamna i ett konstgjort klimakterium, alternativt bli östrogendominant. Har du för högt östrogen är det vanligt att bli irriterad, grinig och få kort stubin. Ett annat viktigt kvinnligt könshormon, progesteron, är det som först börjar ge vika med åldern. För låga doser av progesteron i relation till ditt östrogen ger besvär med mer eller mindre kraftig pms – vilket inte är ett naturligt tillstånd enligt Martina Johansson. – I vissa asiatiska länder är klimakteriebesvär relativt okänt. I Kina jobbar man med traditionell kinesisk medicin och i Indien med ayurvedisk medicin. Båda grenarna är era tusen år gamla där de har lärt sig att balansera klimakteriebesvär på naturlig väg, genom exempelvis örter och sojabaserade växter. Det går att leva i synk med sin kropp och acceptera sina naturliga cykler, i stället för att jobba emot dem.
Lätt att ramla mellan stolarna
Alla kvinnor går igenom fyra hormonella faser. Övergångarna mellan dem kan gå betydligt smidigare, enligt Mia Lundin.– I stället för att simma i ett stormigt hav där det känns som att du håller på att drunkna varje månad hela ditt fertila liv – och sedan bli uppslängd på stranden när du kommer in i klimakteriet, kan du faktiskt simma i en lugn sjö och stilla glida mot strandkanten när du går in i klimakteriet. Då gäller det att kvinnor blir tagna på allvar och får den hjälp de borde få när de söker vård, menar hon.
– Många som har symtom relaterade till näringsbrist och hormonell obalans ramlar mellan stolarna. De blir behandlade för högt blodtryck av en kardiolog, får träffa en gastroenterolog för att behandla sin magkatarr, får antidepressiva mediciner av psykiatrikern och p-piller av gynekologen. Sjukvården borde ta ett mer samlat grepp om hela patienten och intressera sig för hur kroppen fungerar i sin helhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar