fredag 29 september 2017

onsdag 27 september 2017

5 nyttigheter du inte ska överdosera


Stresspodden


Det här är podden för dig som längtar efter ett liv i balans. För dig som har tröttnat på att slåss mot stressen. Vi pratar stresshantering, vad som händer i kroppen vid stress och hur du kan göra för att må bra.

Maria Helander är beteendevetare, samtalsterapeut och utbildar stresscoacher. Petra Sundqvist är journalist och Lic. Stresscoach.

Har du frågor kring stress eller stresshantering eller förslag på ämnen som vi ska undersöka mejla info@stresspodden.nu


Lyssna här: http://www.stresspodden.nu/

tisdag 26 september 2017

4 psykologiska fördelar med att promenera

När du promenerar får hjärnan syre. Det låter sinnet och din fantasi flöda.
 Sedan kan du rensa bort alla tvivel och rädslor som påverkar dig. 
Om du känner dig nere, ta en promenad!


Fysisk träning är väldigt bra för din kropp; det är dock även bra för hjärnan.

Idag vill vi prata om psykologiska fördelar med att promenera.

Det gör dig inte trött. Det är roligt och du kan göra det i din egen takt. Det kanske verkar som att det inte åstadkommer mycket, men det påverkar sinnet mer än du tror.

1. Det frigör ditt sinne

Den första fördelen med att promenera är att det frigör ditt sinne. Du vet den där känslan av att inte kunna tänka klart?

Det händer när du måste ta ett viktigt beslut eller kanske när du befinner dig mitt i ett gräl.

Av olika anledningar är det viktigt att ge dig själv tid. Det är dessutom viktigt för att få perspektiv. Du kan få en bättre syn på saker och ting när du lugnar ner dig.

Det är omöjligt för att göra det instängd mellan fyra väggar. Du måste komma ut i friska luften och röra på dig.

Att promenera är att skrida till handling för att röra dig framåt och lämna eventuellt bagage bakom dig.

Gör det då och då. Du kommer kunna tänka med mycket mer klarhet.

2. Det hjälper dig att säga farväl till spänningar

Vi lever under stor press. Vi lever även under nästan konstant stress. Därför är det normalt att vi inte vet hur vi ska kontrollera våra känslor. Ofta blir vi arga utan att vi riktigt vet varför.

Många gör det utan att ens vara medvetna om det. När du ägnar flera timmar med att jobba, nedsjunken i ett projekt eller en uppgift, ska du avvara en minut för dig själv. När du märker att du är överväldigad, ta en promenad.

Sträck på benen och rör dig i området du befinner dig i för att göra saker och ting lite tydligare.

Människor är inte maskiner; du måste vila för att kunna fortsätta arbeta.

Att sova, slappna av och ta en paus från allt som gör dig ängslig är en god idé.

Stress har en förödande effekt på hälsan så det är viktigt att bli av med det, eller åtminstone hålla det under kontroll.

3. Det hindrar tankarna som går i cirklar

Det finns vissa tankar du borde vara medveten om, för när de väl gjort sig hemma kommer de stanna.

Det hade inte varit negativt om det inte vore för att många av dessa idéer är just negativa. Du idisslar dem, vrider och vänder på dem tusen gånger, men hittar ingen sann lösning.

Dessa tankar blir till onda cirklar som tar väldigt mycket energi för att komma ur. För kan någon egentligen kontrollera sitt eget sinne?

En av våra psykologiska fördelar med att promenera är att du kommer kunna ”trassla ut” dig från de idéer som inte lämnar dig i fred.

Att rensa sinnet gör att du kan ignorera dessa tankar.

Du ger dig dessutom tid att visualisera dem från en annan vinkel så att du inser att de inte är speciellt viktiga.

4. Det ökar din kreativitet

Om du har ett kreativt jobb kanske du kommit på dig själv med att känna dig mentalt blockerad, men ditt sinne är alltid öppet och fritt att motta nya idéer. Du kan stimulera det med känslorna du finner när du promenerar.

Det kräver inte mycket ansträngning, men du fylls av kreativitet.

Har du någonsin blivit inspirerad av en video? Eller kanske hände det medan du pratade med någon?

Kreativiteten är något som inte kan tvingas in i sinnet; du måste låta den flöda fritt.

En av fördelarna med att promenera vid dagens slut är att det hjälper dig att slappna av.

På morgonen gagnas du av extra energi, vilket väcker dig och ger dig energi under hela dagen.

Det finns många psykologiska fördelar med att promenera, men det ligger i dina händer att nyttja dem eller inte. Vad kommer du göra?

Artikel och bild från: https://stegforhalsa.se/4-psykologiska-fordelar-med-att-promenera/

Självkänsla: Nyckeln till lycka

Om du inte tar hand om din självkänsla kommer du inte bli lycklig
 varken själv eller med någon annan. För att uppnå en balans måste
 du först älska och respektera dig själv.


Självkänslan är den uppskattning vi har för oss själva och nyckeln till lycka. En familjemedlems död, ett krossat hjärta eller någon annan situation som påverkar oss hårt kan göra att vår självkänsla hamnar i obalans.

Men bara för att den gör det betyder inte det att den är helt förstörd, som i vissa situationer där vi inte kan påverka något.

Beslutsångest, olösta problem och ackumuleringen av känslor är alla faktorer som leder till olycka, som har sin grund i dålig självkänsla.

Höj din självkänsla för att bli lycklig

Att vara lycklig innebär inte bara att man känner inre frid efter att man insett allt det bra runt omkring sig som får en att känna sig bra inombords och att man är i harmoni med allt och alla omkring sig.

Ens uppfattningar, problem sedan barndomen och de stötar man fått i livet kan istället få ens självkänsla att fallera.

Det som gör att självkänslan sjunker är att man ibland antar en offerroll där man klagar och omedvetet letar efter en komfortzon för att få hjälp.

Helt plötsligt har man pausat sitt liv. Man lever inte sitt liv till fullo, och man är omgiven av rädsla och osäkerhet. Tiden passerar som om den inte var värd något alls.

Men de som inte uppskattar sig själva kommer bara skada sig och tro att det är sant på ett sätt som skadar välmåendet.

Hur många gånger har du inte varit i en giftig relation som du inte visste hur du skulle avsluta? Hur många gånger har folk förödmjukat dig och du bara stod där och visste inte vad du skulle göra?

Rädsla, tvivel, skam och tankar som ”är det verkligen lämpligt?”, ”hur kommer hon/han ta det?”, ”vad kommer hända med mitt liv?” eller ”jag kan inte leva utan…” är sådana som saboterar ens självkänsla och får en att känna sig dålig inombords.

Gör dig själv till en prioritet, alla andra kommer på andra plats

Om det finns något som påverkar din självkänsla är det att tro att du inte är tillräcklig. Att inte veta ditt värde får dig att tänka på andra innan du tänker på dig själv.

Andra förtjänar allt, men inte du; du älskar andra, men du förtjänar inte att bli älskad… dessa tankar får dig att vänta på att andra ska ge dig något som du inte ger dig själv.

När du inte gör dig själv till en prioritet och knuffar dig själv åt sidan lider du bara. Din självkänsla når botten och det gör även din attityd, och du kan inte ta dig upp.

Du kanske tror att du är egoistisk om du gör dig själv till en prioritet, om du tänker på ditt eget välmående före andras.

Men om du inte känner dig ok, hur ska du då kunna hjälpa andra att känna sig ok? Ska det kosta dig din egen lycka? Ska du offra dig själv? Vad vinner du på det?

Ingen kommer att se efter dig, älska dig eller uppskatta dig om du inte gör det själv först.

Du kan heller inte ge dig själv vad du inte har. Varje gång du älskar kommer du känna dig tom, för du kan inte ge något som du inte ger dig själv. Hur skulle det fungera när inte ens du har det?

Kommer du välja att vara lycklig?

Majoriteten av relationsproblem, de som blir en ond cirkel som man inte kan se en väg ut från, har ibland att göra med ens självkänsla.

Försök att uppmärksamma det, för om du mår dåligt innebär det att det finns något inom dig som du måste fixa.

Du kan inte vänta på att andra ska göra det åt dig eller ignorera att du ger andra mycket av det som du inte ger dig själv.

Det är självmord.

Du göder bara din ledsamhet och tömmer dig själv, samt blir ett svart hål som absorberar all negativitet omkring dig.

Din självkänsla är nyckeln till din lycka, men du måste göra dig själv till en prioritet, uppskatta dig själv och frigöra dig från allt som gör dig illa.

Det finns ingen mening med att ge åt andra det som du inte ger dig själv. Du är den viktigaste personen som du kommer spendera resten av ditt liv med.

Ta hand om dig själv, för om du inte gör detta kommer ingen annan göra det åt dig.

Artikel och bild från: https://stegforhalsa.se/sjalvkansla-nyckeln-till-lycka/

Är alla magnesiumpreparat bra?



Är alla magnesium bra?

Där kan jag klockrent svara NEJ. Tyvärr.
Olika magnesiumprodukter är bra för olika saker och vissa inte för nåt  De olika magnesiumsalterna till exempel beter sig på helt olika sätt i kroppen.

Bristsymptom:

Kramp (även ofta del av ”Restless leggs”)
Sämre blodsockerreglering (gör att magnesiumtillskott är bra för diabetiker)
Förstoppning (då fungerar den billigare magnesiumoxiden)
Högt blodtryck
Ökning av smärta vid fibromyalgi
Trötthet och håglöshet
Sämre immunförsvar
Sämre näringsupptag
Sämre kalciuminlagring i skelettet
Migrän
Och en hel del saker till…
Men det kan också vara andra mineraler som skapar dessa bristsymtom.

Bra att veta:

– Många har marginella brister… man tror att ca 30% av alla Svenskar har brist.
– B6 förbättrar upptaget av magnesium i kosten. (B6 hittar du i nötter, kött, kyckling och fisk)
– Kalciumtillskott hämmar upptaget av magnesium.
– Magnesium är ett av de första ämnena du får brist på vid stress.
– Magnesium behövs för att insulinet ska fungera optimalt – bra tillskott vid diabetes typ 2. Del av regleringen av blodsockerbalansen. Och viktig för de enzymer som påverkar kolhydratomsättningen.
–  Blodet har alltid rätt nivå magnesium så därför kan du inte kolla brist med blodprov.
– Reglerar blodtrycket och kan sänka högt blodtryck. (Alltså inte bara kalium)
– Används för mer än 325 enzymers reaktioner.
– Det är ett lugnande medel och motverkar stress. Bidrar även till god nattsömn. Samt motarbetar kronisk trötthet tillsammans med kalium.
– Kramplösande
– Minskar inflammation i kroppen.
– Minskar risken för blodproppar.
– Bidrar till omvandling av D
– Viktig för magens funktion då Mg är en del i bildandet av saltsyra (HCl).
– Minskar njurstensbildning
– Bidrar till minskat upptag och ökad utsöndring av kemikalier och tungmetaller. (Tillsammans med selen)
– Magnesium är en antioxidant
– Fungerar även som en naturlig antihistamin.

De flesta med ADHD vinner på att äta extra magnesium. Brist ökar hyperaktiviteten samt kan skapa depression. (Kan ha att göra med att magnesium är mycket likt litsium…)

Kaffe och träning kan ge magnesiumbrist. (Men ta inte bort kaffe och träning för det. Lägg till nötter, supersalt eller magnesium istället.)

Forskningen:

Forskningen i Sverige visar att magnesium inte fungerar mot kramp. Jag måste då tillägga, med förundran, att de använde magnesiumoxid i denna forskning. Är det inte otroligt? De väljer en magnesium som inte kommer in i kroppen och därför inte kan göra sitt jobb och sen drar de en slutsats från detta. på fullt allvar. En seriös studie, dyr, korrekt efter konstens alla regler. men med fel magnesium.
Som jag brukar säga, med forskning kan du bevisa precis vad du vill.

Naturligt tillskott:

Annas supersalt
Mandel (100 gram innehåller 93% av RDI)
Cashewnötter (100 gram innehåller 87% av RDI)
Pumpakärnor (100 gran innehåller 144 % av RDI)
Nypon (100 gram innehåller 80% av RDI, men även en betydande del kolhydrater.)

Annas Supersalt:Nej, jag säljer inga produkter. Detta är något du blandar till själv. Ett smart ”tillskott” som fungerar.
1/3 Havssalt

Ex http://www.vitaminer.nu/sott-salt/celtic-salt/celtic-havssalt eller http://sem.e0.se/ebutiken/ovriga-matvaror/havssalt-grovt-danival-1-kg/

1/3 Himalayasalt
1/3 Örtsalt med kelpEx. http://www.avogel.se/se/produkter/livsmedel/herbamare-original.php

Blanda.
Här får du i dig en massa mineraler på naturligt sätt. Salta som vanligt och använd detta som ditt vardagssalt.

Vid huvudvärk:
Ta 1 tsk och skölj ner med vatten.

Jag rekommenderar även varmt att tillsätta magnesium från utsidan så slipper du påverka mage- och tarm i fall de säger ifrån, eller om du behöver mer magnesium än du klarar av att äta. Då kan du komplettera med lotion eller olja. Genom huden verkar magnesiumklorid fungera mycket bra och tillsammans med; metylsulfonylmetan (MSM)  så ger det ännu bättre effekt.

http://www.femalebalanceshop.com/magnesiumterapi

Vill du lära dig mer om naturliga vägar? Läs mer HÄR

Olika former av Mg

Vi äter inte ren magnesium utan någon form av magnesiumkombination. Vissa fungerar, andra gör inte. Låt oss gå igen de vanligaste formerna av magnesium:

Magnesiumsulfat:
Är en form av salt
E 518 (konsistensgivare) men det numret finns inte mer eftersom det inte finns med på EU:s lista.

Används vid magnesiumbrist hos människan. Vanligt symtom vid magnesiumbrist som dämpas av magnesiumsulfat är kramp.

Bra om du hittar i ditt tillskott…

Magnesiumoxid:
E 530
Mycket dålig biotillgänglighet. Köp inga märken med detta i, förutom som propplösare vid förstoppning!
(kroppen tar upp väldigt lite av magnesiumet)

Används i mediciner för att neutralisera magsyran.
Kan medföra mild diarré. (Bra vid förstoppningar)

Används ofta som vitt pigment då det inte är lika giftigt som blyvitt eller zinkvitt.

OBS! Biverkningar vid intag i tillräckliga mängder för att uppnå laxerande effekt kan vara illamående och kramp

Billigt! Finns därför tyvärr ofta i tillskott….

Magnesiumhydroxid:
Är ett salt.
E 528

Används till justering av mineralinnehåll.  Emgesan, ett magnesium du kan få på recept går direkt till njuren och ut med urinen. Används för att förhindra njurstensbildning.  Magnesiumhydroxid höjer inte magnesium-halten i blodet.

Användes förr mot sura uppstötningar men detta har nu minskat då den blockerar viss del av upptaget av folsyra och järn.

Dålig biotillgänglighet. Köp inga märken med detta i om du vill att magnesiumet ska hamna i din kropp och dina muskler!

Magnesiumkarbonat:E 504 (surhetsreglerande, klumpförebyggande)
(E 504 = Magnesiumhydroxikarbonat)

Används för att torka ut händerna vid sporter där handsvett skapar problem, ex vid klättring. Kallas ofta ”krita”

Används även som medicin för att neutralisera magsyra.

Sämre biotillgänglighet. Köp inga märken med detta i!

Magnesiumaspartat:
Bra biotillgänglighet (kroppen tar enkelt upp magnesiumet)

Magnesiumaspartat ar mineralet magnesium bundet till aminosyran asparaginsyra vilket gör det mer lättupptaget för kroppen.

Verkar vara en vanlig form i magnesiumpreparat. MEN del av aspartam. Påverkar hjärnan. Köp inga märken med detta i om du ogillar aspartam!

Magnesiumcitrat:
Bra biotillgänglighet (kroppen tar enkelt upp magnesiumet)

Används för att förhindra njursten.

Används som laxermedel för att tömma tarmen innan operation.

Används ofta som komplement i magnesiumpiller. (vet tyvärr ej anledningen)

Citratet är uppiggande så detta är ett sämre val för er som tar magnesium för avslappning och bättre sömn.

Är ett bra val…. MEN citatet är från svartmögel. Köp inga märken med detta i om du vill undvika E330 från svartmögel, Aspergillus niger!

Magnesiumlaktat:
E 329 (surhetsreglerade medel)
Bra biotillgänglighet (kroppen tar enkelt upp magnesiumet)

Magnesiumsalt av mjölksyra.

Ska vara ett bra val…

Magnesiumfosfat:
Används som laxermedel och vid sura uppstötningar
Sägs lindra kramp. Svårt att hitta neutral information, verkar komma från produktreklam.

MagnesiumglycinatBra biotillgänglighet – sägs att den tas upp fem gånger lättare i kroppen än magnesiumoxid. Har god effekt vid kram då den lätt nå ut till muskelcellerna.
Rekommenderas vid kronisk trötthet samt vid fibromyalgi.

Bundet till en amonisyra – glycin, som i sin tur är lugnande.

Snäll mot tarmen. Det gör att mänga tål större doser utan påverkan på tarmen.

Verkar vara ett mycket bra val! Nu finns inte magnesiumglycinat att köpa utan tillskott finns i formen: Magnesiumbisglycinat. Och den finns i två olika former:

Obuffrad magnesiumbisglycinat
Vilket är en ren magnesiumbisglycinat ger högt upptag av magnesium.
Buffrad magnesiumglycinat
Då är magnesiumglycinat buffrat med magnesiumoxid.

MagnesiummalatSägs vara extra bra vid träning då den har fördelar vid energiproduktionen.
Kan vara bra vid fibromyalgi men samtidigt är biotillgängligheten bara mellanbra.
Men, ett bra val.

Bör vara ett bra val av magnesium vid hjärt- och kärlproblem. Sägs ha god effekt vid arytmi (tillsammans med omega 3)
Magnesium + taurin.
Bra biotillgänglighet.

MagnesiumsuccinatEtt magnesiumsalt.

Avrådes från:

Magnesiumsulfat, salt av svavelsyra (epsomsalt är ok i badet.)
Magnesiumglutamat *
Magnesiumaspartat * (dock bra biotillgänglighet)
* en del av aspartam

Sämre val:

Magnesiumoxid
Magnesiumhydroxid
Magnesiumkarbonat
Magnesiumpalmitat
Magnesiumklorid som tillskott (Dock mycket bra vid hudsjukdomar såsom psoriasis samt för användning genom huden.)
Magnesiumsulfat
Magnesiumglukonat (många försiktighetsåtgärder och biverkningar relaterade till allergier)

Sammanfattning:

Sicken hopplös kunskapsdjungel. Bästa rekommendationen jag har är att ät 1 dl (43 gram) mandel var dag . Rätt sort Mg och gott. Är du nötallergiker så finns pumpakärnor som alternativ.

Förtydligande: Då både nötter och pumpakärnor  innehåller omega 6 så bör din dagliga kost innehålla fet fisk eller omega 3 som tillskott.

Tillskott:
Ja, vad rekommenderar jag. Jag ger nog upp. Vill du äta tillskott så titta gärna här ovan och skapa dig en egen uppfattning.  Men visst verkar magnesiumolja med MSM samt magnesiumbisglycinat, magnesiumsulfat, magnesiumlaktat & magnesiummalat vara bästa valen. Även magnesiumsuccinat ska vara bra men jag hittar knappt något om det.

Jag vet också att oxid, hydroxid och karbonat ska undvikas på grund av dåligbiotillgänglighet.

Speciellt hydroxid då den blockerar upptag av folsyra och järn. Titta nu på ditt tillskott, vill du äta det? Hoppas att du valt en ok form, annars – byt!

Eller byt till naturliga nötter, pumpakärnor eller supersaltet!

Fler val 

PS! Här finns alla som är godkända i Sverige (i fall du vill leta vidare själv):
  • Magnesiumacetat
  • Magnesium-L-askorbat
  • Magnesiumbisglycinat
  • Magnesiumkarbonat
  • Magnesiumklorid
  • Magnesiumsalter av citronsyra
  • Magnesiumglukonat
  • Magnesiumglycerolfosfat
  • Magnesiumsalter av ortofosforsyra
  • Magnesiumlaktat
  • Magnesium-L-lysinat
  • Magnesiumhydroxid
  • Magnesiummalat
  • Magnesiumoxid
  • Magnesium-L-pidolat
  • Magnesiumkaliumcitrat
  • Magnesiumpyruvat
  • Magnesiumsuccinat
  • Magnesiumsulfat
  • Magnesiumtaurat
  • Magnesiumacetyltaurat.Värt att läsa:
    http://www.ortomolekylar.se/wp-content/uploads/2012/11/Eliasson12Magnesium2000V.pdf

Artikel och bild från: https://www.annahallen.se/ar-alla-magnesiumpreparat-bra/

Vems är ditt liv?


Efter att ha mattat ut sig är det vanligt att man får tid till att reflektera över vad man gjort för val i livet. Eller det räcker att vara runt 40 år, mitt i livet, barnen blir äldre och föräldrarna börjar krokna, det kan göra att man börjar se över vad man egentligen har gjort i sitt liv och varför.

Började du på fotboll för att din morbror var ett fotbollsfan, var dansen för din mammas skull? Var du duktiga flickan fast du egentligen drömde om att göra revolt? Valde du att studera marknadsföring för alla andra gjorde det? Sitter du på ett jobb där du allt annat en blomstrar? Tycker du att träningen på ditt gym är supertråkig men du gör det för att hänga med kollegorna? Köper du kläder som snarare passar din bästa kompis? Det kan vara en enorm stress att helt plötsligt inse att du inte lever ett liv som egentligen passar dig. Utan du lever ett liv som passar alla andra. Att vara förälder innebär att göra saker för andras skulle till väldigt stor del och så ska det ju vara. Under den tiden passar bra att ha ett jobb som är lagom. Alla lever ut sin potential på olika områden. Men jag tror det är viktigt att titta på ditt liv och se efter om det finns små saker i din vardag som du kan göra som kommer i från ditt hjärta och som ger dig näring.

Om man känner så här tycker jag att det är smart att börja förändra de små sakerna i livet.

Vad gillar jag att äta? Vilka vänner berikar mig? Vad vill jag träna?

Testa och se om det stärker dig.

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/vems-ar-ditt-liv/

En ny diagnos

31. En ny diagnos

Clara berättar att hon äntligen har fått veta varför hon mått så dåligt senaste halvåret.
- Jag har verkligen varit orolig, säger Erica. Är den nya diagnosen början på en vändning?

Lyssna här: https://www.acast.com/enunderbarpod/31.depression

6 tips till dig som chef



Sveriges chefer är kända för att kunna peppa sin anställda. Tyvärr är de också kända för att vara FEGA. Jag tycker det avspeglar samhället i stort. Inte heller lärarna och föräldrarna vågar säga till sina barn. Om chefen inte vågar ha de jobbiga samtalen med de anställda så skapas inte positiv förändring. Dessutom saknas tydlighet på de flesta arbetsplatserna och det leder till att vi som anställda är osäkra på våra mål, våra roller, vem som bestämmer och om vi måste jobba på vår fritid. 

De långa trivselmötena där vi pratar runt sanningen tar bara en massa tid och gör oss ännu mer stressade. De anställda vet inte om de ska säga ja eller nej till fler uppgifter. Detta skapar osäker personal som inte vet ut eller in. Jag tror det är många som googlar på sin titel för att förstå sin arbetsroll bättre. Det här fegeriet leder oss rakt in i väggen.

Minska antalet utbrända med modiga chefer:

1. Våga ta konflikter: Du ska leda och våga ta konflikter. Våga ta de jobbiga samtalen med dina anställda. Det är det som kommer vara början till förändring som leder till framgång.

2. Var tydlig: Det gör dina anställda lugnare eftersom det vet vad de ska göra och vad som krävs.

3. Utbilda dig: Gå kurser som gör dig till en bra ledare.

4. Mindfulness: Utmana dina medarbetar att andas och ta hand om sig själva.

5. Prioritera: Hjälp dina medarbetare att se över sina prioriteringar. Säga nej till småsaker och gör de svåra uppgifterna som gör skillnad.

6. Ledighet: Dina anställda ska hinna göra sitt jobb på arbetstid. Lär dem att vara lediga på riktigt.



Karin Adelsköld om utmattningen: "Jag visste inte ens vad jag hette"



För ett år sedan kraschade Karin Adelsköld. 
Hon blev sjuk av stress och hamnade på psykakuten. 
Nu berättar hon för första gången vad som hänt sedan dess i en exklusiv 
intervju med MåBra.


Det var en vanlig dag i september. Karin Adelsköld var ute på ett ärende i Östersund när allt blev blankt. Från en stund till en annan glömde hon allt. Hjärnan blev tom, hårddisken stängdes av.

– Jag visste inte om jag var ute och gick en promenad eller om jag var på jobb i en stad, eller vilken stad. Jag visste inte vad jag hette eller vem jag var. Och inte vem jag kände.
Jag kunde inte ens minnas mina barn
Det låter som en mardröm, men där och då blev Karin inte rädd. Hennes kraschade minne gjorde att inga känslor släpptes fram. Hon stod på den där okända gatan och försökte få någon reda i stunden.

– Jag visste att jag var ihop med någon som hette Anders. Det var det enda jag mindes, annars inga barn, ingenting.

Hennes dåvarande sambo släppte allt när hon ringde och tillsammans åkte de in till akuten. De var rädda att Karin fått en hjärnblödning, men sjukhuspersonalen förstod genast vad det handlade om.

– Du har utmattningssyndrom, sa de, du är så uppe i varv att din hjärna eller ditt hjärta eller något annat kommer att brista.

– Men då kom jag ihåg vem jag var igen, så jag försäkrade dem att det inte var någon fara – jag brukade få blackouter ibland! Jag var så otroligt speedad.

Så Karin fick ett ultimatum: Lägg in dig eller bli tvångsinskriven.

– De sa att jag var på väg att förlora greppet.
Intagen på psykakuten
Karin höll inte med, men gick ändå med på att bli intagen på psykakuten i några dagar. Det var svårt att ta in. Hon, den smarta, starka med superkontroll. Skulle hon behöva vårdas på en avdelning där elementen var extra fastskruvade i väggen och mobilladdare var förbjudna?

– Första dagen var helt absurd. Jag satt där i en alldeles för liten plyschoverall som Anders hämtat, med en massa lugnande i kroppen och tänkte: Hur hamnade jag här? Jag var helt övertygad om att det var fel. Vad gjorde jag på psykakuten? Herregud, det är ju bara sjuka människor som kommer dit.

– I väntrummet hängde en lapp med en bild på mig med käckt leende. Det var om någon föreläsning jag skulle ha. Och alla såg det – det var så bisarrt.

När vi träffas har det gått åtta månader sedan kraschen. Det syns inte utanpå vad hon varit med om eller hur hon mår. Hon ser ut som samma snabbtänkta, sympatiska och roliga Karin Adelsköld som synts på scener, tv och
i sociala medier de senaste åren. Men det är hon inte.

– Det här är ingen solskenshistoria, säger hon.

– För jag kommer aldrig att bli mig själv. Jag kommer inte att få tillbaka minnet helt. Det blir säkert lika bra, eller bra på ett annat sätt. Men jag är inte tillbaka smal, stark och friskare än någonsin – och har gjort en föreläsning om utmattning som säljer för fulla hus. Jag kanske aldrig kommer att jobba med det jag gör.
Känner mig hjärnskadad
Hon förstod aldrig att man kunde bli så här sjuk av stress. Trött ja, men hjärnskadad nej. Nu vill hon berätta och kanske få någon eller några att stoppa upp innan de också kollapsar.

– Jag trodde man blev väldigt trött, men den här hjärntröttheten … den är på ett annat sätt. Den känns fysisk, som om något gått sönder i huvudet. Som om jag har en hjärnskada.

Minnet krånglar fortfarande. Så fort hon blir det minsta stressad strejkar hjärnan. Hon kan gå på Ica och helt glömma bort varför hon är där, eller vara på väg till bilen och inse att hon inte minns var den står parkerad. Räddningen är att dokumentera vardagen med mobilkameran och förbereda sig med listor. Men det fungerar bara om hon får ta det lugnt. Därför var det svårt att komma tillbaka, hon tappade minnet på scenen och blev sängliggande en vecka efter varje uppträdande. Alltså har hon tvingats börja försiktigt, försiktigt, med att arbeta 25 procent under våren. En siffra som stigit till 70 procent sedan dess.

Att det inte handlade om något snabbt övergående problem stod klart redan när Karin blev utskriven från sjukhuset.
Kom inte ihåg mitt eget hus
– När jag kom hem tänkte jag: Va? Vilket fint hus! Jag kom inte ihåg att jag bott där. Min hjärna hade blivit överhettad som en hårddisk och stängt av. För mycket information, för mycket stress, för mycket av allting.

– Det är därför jag pratar lite svajande om det här. Jag minns inget egentligen. Och så minns jag inget från de två senaste åren, i princip.

Försvann de minnena när du blev sjuk?
– Ja. Alla manus som jag haft i huvudet, alla skämt. Allt är borta. Det kommer tillbaka så småningom, säger de. Och det har kommit tillbaka lite grann.

– Jag hittar till exempel inte längre i Stockholm. Jag har bott här i 15 år, men är som en turist. Jag får gå med karta hela tiden och lära mig allt från början.

Efter att Karins hjärna stängt av följde kroppen efter. Kort efter att hon kommit hem försvann all ork.

Hon låg bara och stirrade framför sig. Ändå tog det flera veckor innan hon insåg att hon var sjuk – på riktigt.
Fick andnöd av sociala medier
Vad gjorde att du förstod det?
– Det var att jag började gråta hela tiden. Jag är inte en sådan som gråter. Och sedan att jag blev helt knockad. Jag kände mig som full fast jag inte ens åt lugnande. När jag försökte mejla och boka av jobb kunde jag inte ens det. Siffrorna hoppade. Då fick jag ge mig.

Förra hösten minns Karin som i en dimma. Hon sov mycket, men inte bra. Var uppe på nätterna och stökade och låg länge på morgnarna. Dagarna tillbringade hon i soffan med tidningen, som hon ögnade igenom mest för att få tiden att gå. För inget hon läste fastnade. Sociala medier undvek hon helt och hållet.

– Jag kunde inte titta på Facebook eller Instagram för jag fick andnöd när jag såg vad alla gjorde.

Tankarna snurrade. Hur skulle det gå? Med jobbet, kärleken, livet? Och nu kom rädslan.

– Det var hemskt. Jag vet inte hur jag ska förklara. Jag visste inte om jag skulle hamna på något hem resten av livet eller inte. Jag trodde absolut inte att jag skulle kunna jobba igen.

– Jag kände mig sjukt misslyckad. Jag har alltid haft bra självförtroende, men sämre självkänsla och den har jag jobbat mycket med i terapi. Men nu åkte båda i botten. Det här är som en självkänslasjukdom.

Det dåliga samvetet gnagde. För barnen som hade en ledsen mamma och för alla jobb hon var tvungen att ställa in. Kanske också för att varningssignalerna funnits där långt innan hon blev utmattningsdeprimerad. Karin hade dragits med symtom som sömnproblem och en låg irritationströskel ganska länge.

– Nu ser jag att jag varit stressad, att jag varit som i en tunnel och inte kunnat bromsa.

Karins superkreativa hjärna satte hela tiden krokben för henne genom att hitta på nya, fantastiska idéer: Hon startade stand up comedyklubb, höll kurser och föreläsningar, arbetade ideellt, började skriva en bok och en föreställning – och hade samtidigt ambitionen att vara en närvarande mamma.

Bara roliga saker – och vem tänker på att det roliga kan leda till katastrof?

– Man vill inte offra något. Man vill ha allt. Jag har bara haft roligt. Det var därför det var så svårt att förstå också. Hur kan min hjärna lägga av?
Vem är jag om jag inte presterar?
Först i vintras, när hon accepterade att livet förmodligen aldrig skulle bli som förut, kunde vägen tillbaka börja på allvar. Hon blir sakta bättre, även om hon drabbas av bakslag med jämna mellanrum.

Just nu handlar livet mycket om att lära sig att leva på ett annat sätt än tidigare.

– Jag är fortfarande i processen att hitta mig själv. Det är tydligt att jag byggt så mycket på prestation, och om jag inte presterar: Vem är jag då? Hur ska jag ta hand om mina barn, hur ska jag försörja dem?

– Det är där jag måste jobba med mig själv jättemycket. Släppa kraven, släppa pressen.

Har du ändrat ditt sätt att tänka?
– Mitt nya mantra är ”det löser sig”. Men det får jag jobba med hela tiden. Vad är det värsta som kan hända? Egentligen ingenting. Jag vill att alla ska må bra och att allt ska funka och har tagit ansvar för andras välmående, trots att de inte bett mig. Det tycker jag är väldigt intressant. Att jag under så många år velat hjälpa människor – som inte bett om hjälp. Jag kan ju åtminstone vänta tills de ber mig.

Karins hjälpådra är stark. Hon ställer alltid upp, vare sig det handlar om att starta ett förbund för dem som lider av PMS, arbeta ideellt med att informera om ny teknik eller vara klassförälder.

– Men det är inget ädelt drag. Det handlar om att bli omtyckt, jag vill bli älskad. Om jag ska rensa bort precis allt jobb och alla sådana saker och hitta kärnan så tror jag att alla går omkring och vill bli älskade. Vi älskar oss själva för lite och vi älskar varandra för lite. Superklyschigt.

– I mitt fall har det nog varit så att jag inte har känt mig älskad, så jag har på olika sätt försökt kompensera det. Sedan kan jag inte svara på varför, men jag har ju haft det tufft i skolan, det kan ju vara en orsak.

En av de svåra sakerna att hantera för den som blir utmattningsdeprimerad är att ingen kan tala om hur lång tid det tar att bli frisk. Och ingen vet egentligen hur man ska göra för att bli frisk. Så det gäller att hitta sin egen metod.
Just nu är sömn bästa medicinen
– Det som funkar bäst för mig är att sova. När jag hade accepterat sjukdomen började jag sova, så nu sover jag 10–11 timmar per dygn. Och sedan att jag lärt mig att jag inte har någon extra energi. Av sömnen får jag en viss mängd energi och den får jag portionera ut under dagen. Då gäller det att planera inför det. Det har hjälpt.

– Och så gå i skogen. Gå, gå, gå! Det är jättebra. Och nu håller jag på och försöker se om det finns mat som kan göra mig piggare. Jag har tröstätit jättemycket, framför allt nu mot slutet. Nu känner jag att jag mår bättre, men det är så lätt att skaffa sig den där kicken av socker för att hålla lite till. Jag vill ju så gärna vara pigg!

Karin konstaterar att det finns något roligt  i eländet ändå – och att hon känner att hon  gör nytta.

– Humorn har räddat mig. Jag kunde till och med skratta åt det när jag gick på psyket i plyschoverallen.

Hon räknar upp en rad roliga baksidor med glömskan. Hur barnen utnyttjar att hon glömmer saker för att få som de vill. Att hon glömt alla bråk med sin exman och bara ser vilken fin kille han är. Att när hon hittar gamla skämt tycker hon de är rätt bra ändå.

– Det här kan bli världens bästa stå upp-show. Hur arbetstränar en komiker till exempel? Genom att dra halvtaskiga skämt?

Karin älskar sitt jobb, älskar att få människor att skratta och må bra. Samtidigt är hon medveten om att hon kanske inte kan fortsätta med det. Hon har betalat ett högt pris för den kärleken.

– Jag visste inte att man kan bli så här sjuk. Jag förstod inte att när man får symtomen måste man sätta sig ner och förstå allvaret. Och jag fattade inte att man var tvungen att offra någonting. Men det måste man – det går inte bara att addera.

Karin har funderat på varför hon alltid tagit på sig så mycket.

– I mitt fall har det nog varit så att jag inte har känt mig älskad, så jag har på olika sätt försökt kompensera det.


Att läka gör ont, men smärtan hjälper dig att växa

För att kunna vara till freds med sitt förflutna kan man inte titta bort från det. 
Vi får inte glömma att det gör ont att läka, men att det är det enda sättet att vända
 blad och börja om.



Att läka gör ont eftersom du måste vidröra såren, öppna dem och låta en skorpa bildas, som sig bör.

Ibland undviker vi att se på delarna av oss som inte har läkts. Vi ignorerar dem som om vi genom att göra det kan få dem att försvinna. Det är dock inget annat än en illusion.

För de som inte vill vidröra dessa sår kommer de fortsätta göra ont. Genom att titta bort från dem hindrar du dem från att läka, ta hand om sig och sluta sig.

Det enda sättet att bli bättre är att lämna dem öppna och låta dem fortsätta göra ont.

Att läka gör ont, men det är en nödvändig smärta

Alla har vi ställts inför en situation som påverkat oss på något sätt och som det krävdes mycket att övervinna.

De som åsamkar oss mest smärta är de som involverar band med andra människor. Ett svårt uppbrott eller förlusten av en närstående kan till exempel skapa en tomhet inom oss som åsamkar mycket smärta.

Men hur håller vi dessa sår öppna? Hur hindrar vi dem från att läka naturligt, som ett sår eller rivsår?

Det finns olika sätt.

Du söker en tillflyktsort undan smärtan

Att läka gör ont, framförallt när vi försöker fly från smärtan. Vi är redan sårade, det bränner, men vi fortsätter vidare. Vi gläds åt vår olycka och undviker att läka den.

Det är lätt att känna sig som ett offer i en situation. ”Varför händer allt mig?” och andra klagomål är inte ovanligt.

Vi är inte offer och världen är inte mot oss. Det förvärrar bara smärtan i såret som inte vill läka förrän vi accepterat vad som hände, för oavsett hur mycket vi stretar emot kommer inget förändras.

Du tittar åt andra hållet och distraherar sig

Vid något tillfälle har du förmodligen haft en svår period och blivit tillsagd att ”gå ut med dina vänner!” eller ”stanna inte hemma och tyck synd om dig själv, distrahera dig!”

Det kan vara hjälpsamt när du försöker undvika offerrollen, men du kan inte vända ett blint öga till och ignorera smärtan som om inget har hänt; det kommer bara leda till att du inte lär dig något.

Hur mycket vi än försöker byta perspektiv på saker och ting kommer såret fortfarande vara där, skapa problem och göra lika ont som, eller ännu ondare än, tidigare.

Värdet av våra erfarenheter

Våra erfarenheter har stort värde; det är därför det gör ont att läka, eftersom vi bara genom att känna smärta kan lära oss något, växa, gå framåt och mogna.

Även om du kanske inte tror det är du inte uppmärksam när allt går bra, men när saker går dåligt förändras saker och ting.

Har du tänkt på att när du är förkyld och ligger i sängen inser du hur mycket du uppskattar att vara frisk? Du tar det dock för givet när du faktiskt är frisk.

Det demonstrerar hur mycket vi kan lära oss när världen tycks vara emot oss och allt faller samman.

Kanske är det för att vi måste backa lite, pausa våra liv ett tag för att inse vad som verkligen är viktigt, för ibland lever vi på autopilot.

Att läka gör ont, men de dåliga upplevelserna är inte en total förlust. Vi kan ta dem som en chans att värdera de goda stunderna och uppfatta skönheten i de minsta sakerna som verkligen låter oss njuta av livet.

Smärta hjälper oss att växa, vi kan inte undvika eller försöka täcka den med distraktioner. Den finns där av en anledning.

torsdag 21 september 2017

Visitkort


Nu har visitkorten kommit som jag nu ska ta och sprida ut. :)
Hoppas du vill hjälpa mig med det genom att ta ett visitkort och sprida det vidare till någon i din närhet som behöver det. För ju mer vi pratar om utmattning, stress, utbrändhet och allt som hör livet till gör att vi känner oss mindre ensamma när vi väl står där.

Kanske kan det vara så att du har någon i din närhet som du försöker rädda med vänliga ord men det mottags inte som du önskar. Då kanske visitkortet räcker som gest, för att så det där fröet som personen behöver.

Så hjälp mig att sprida det jag försöker förmedla, eller varför inte ta ett visitkort (eller fler) och lägga i ett kuvert och skicka det vidare, eller varför inte ta en bild och skicka iväg ett mms (eller liknande) till någon i din bekantskapskrets.


Som du kanske vet finns När kroppen kraschar även på Instagram så #narkroppenkraschar när du dyker på ett visitkort :)

söndag 17 september 2017

Jobbar du dig sjuk?



Känner du ofta att du är stressad på jobbet? Vi tillbringar många timmar om dagen på jobbet. Och det finns ett antal vanliga situationer som skapar stress:

1. Stort ansvar och liten möjlighet att påverkaKvinnor i Sverige är mer sjukskrivna än män för stressrelaterade problem, och det beror till stor del på att många av de kvinnodominerade yrkena har just ett stort ansvar och liten möjlighet att påverka, som inom vården, skolan och socialtjänsten. Det kan skapa en känsla av maktlöshet och kontrollbrist.

Ofta gasar vi på hela dagen, för att hinna med allt vi ska göra. Vi tar inga, eller få, pauser – vilket gör att vi inte ger oss själva möjlighet att varva ner. I längden tröttar det här ut oss, och skapar en långvarig stress.

3. Många störningsmomentEtt vanligt dilemma är att vi blir avbrutna ofta, både av andra och av oss själva. Ofta kommer man inte ens ihåg vad man gjorde innan man blev avbruten. Vi kollar mejlen, det ringer, någon säger något och så vidare. Öppna kontorslandskap har vissa fördelar, men inte när det gäller stressen.

4. Gränslöshet
Otydliga förväntningar, flytande gränser för vad vi ska göra på jobbet och inte, är som upplagt för en hög stressnivå. Effekten blir lätt att man känner att man presterar bristfälligt, och att inget blir riktigt bra – vilket skapar stress.

5. Kritik
Mycket kritik skapar också stress. Vi behöver mycket beröm för att det ska väga upp kritik. Och det är inte så lyckat om chefen alltid börjar med något bra, och sedan raskt går vidare till ordet ”men…”. Effekten blir att stresshormonerna går igång varje gång vi får beröm också, eftersom vi bara väntar på det där ”men”.

6. Härskartekniker
Man kan också råka ut för olika typer av härskartekniker, på jobbet. Som att alltid bli avbruten, att kollegor och/eller chefen tar ens idéer och presenterar dem som sina egna. Man kan bli utfryst, frånhållen information som alla andra får, bli föremål för skitsnack och behandlad som om man inte är viktig. Ett vanligt exempel är till exempel om ens chef regelrätt ger ens kollegor mer tid för avstämningar och möten.

Ofta är det svårt att förstå vad det är som händer. Man blir stressad, känner sig nertryckt och kanske börjar klandra sig själv för att man blir dåligt behandlad.

Råd: Gör en kartläggning av läget – med fokus på DITT mående. Då kommer du se tydligare vad situationen handlar om. Och vad du behöver göra för att ändra ditt förhållningssätt till det som händer – för att få ner stressen och må bättre.

Texten är hämtad ur vår nya onlinekurs Stressa mindre – lev mer. Där hittar du mer fakta om stress, verktyg som hjälper dig hantera stress och flera videos med instruktionsfilmer för avslappning.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/jobbar-du-dig-sjuk-6-stresstriggers-att-se-upp-for/

5 övningar för att utveckla din mentala styrka & minska din oro


Vad menar vi med ”mental styrka”? På vilket sätt är fysiska övningar kopplade till vårt sinnes spänst och motståndskraft?

Hur märkligt det än kan verka är den klassiska kopplingen mellan kropp och sinne verkligen sann. 

Med mental styrka menar vi hur pass kapabel man är att använda sitt sinne när man ställs inför motgångar i det dagliga livet.

Det handlar även om att veta hur man fokuserar på ett mål för att nå det, hur man utvecklar lämpliga strategier för att uppnå målet ifråga och når vidare framgångar.

De som å andra sidan försummar sin kropp kan komma att märka att många av de dagliga färdigheterna som associeras med vissa kognitiva processer, såsom uppmärksamhet, minne och till
och med kreativitet, gradvis försvagas.

För att förstå det hela bättre kommer här ett exempel: du har haft en dålig dag, en sån dag där allt gått fel, där livet självt verkar vara i obalans och går emot dig.

Du känner dig så överväldigad att du beslutar dig för att sätta på dig bekväma kläder och ta en promenad. Du uppfattar snart förändringar inom dig – du känner dig lättare, ditt sinne öppnar upp sig för nya perspektiv och dina orosmoln minskar.

Kropp och sinne är nära kopplade; de är en duo vi måste se efter och optimera.

I den här artikeln ska vi gå igenom fem utmärkta sätt att utveckla din mentala styrka och minska din oro.

Läs hela artikeln här: https://stegforhalsa.se/5-ovningar-for-att-utveckla-din-mentala-styrka-minska-din-oro/

Flyt : ladda dig och andra med energi


Full fart och mycket att göra? Förändringar på gång? Behöver du mer energi och bättre flyt? Är du kanske chef, med ansvar för både ditt eget och andras välmående och resultat? Ja, då är det här rätt bok för dig.

Länk: http://www.bokus.com/bok/9789163933622/flyt-ladda-dig-och-andra-med-energi/

8 viktiga råd till dig som har en utbränd vän eller kollega


Många har en kompis eller kollega som drabbats av utmattning. Och det kan vara svårt att veta hur man bäst kan hjälpa. Här kommer åtta råd som bygger på intervjuer jag gjort med personer som varit utmattade – samt råd från psykologer.

8 råd till dig som har en utbränd vän eller kollega

1: Hör av dig. Om vi inte själva varit med om något som påminner om det vår vän eller kollega går igenom, är det lätt att känna att man inte har något att komma med. Man kan vara rädd för att göra fel, eller för att störa. Och så gör man inget alls. ”Hon hör väl av sig när hon mår bättre” är en vanlig tanke. Men när man är utbränd orkar man inte det. Istället kan effekten bli att man känner sig ännu mer utlämnad, glömd och ensam.
Och det handlar inte om att komma med några magiska lösningar, för sådana finns inte. Så: Hör av dig. Fråga hur personen mår, tala om att du finns där. Det behöver inte vara mer än så. Då visar du att du vill stötta, att du är en verklig vän. Det är bättre att skicka ett sms eller ett mejl där man skriver att man tänker på personen, än att inte göra något alls. Glöm inte heller att bjuda med din kollega på jobbets julmiddag, konferens och så vidare. Vad tydlig med att hon eller han får göra som hon vill, men är varmt välkommen.

2: Ha tålamod. När man är utmattad har man som sagt ofta inte kraft att höra av sig. Den lilla energi man har måste gå åt till att ta hand om sig själv, i det svåra läget som är just nu. Eftersom stressnivån är så låg just nu, för din vän eller kollega, kan det vara urjobbigt att dessutom behöva känna att man borde höra av sig – eller ens svara på sms på en gång. Ett bra sätt kan helt enkelt vara att fråga: ”Hur vill du att jag visar att jag finns här för dig? Är det okej om jag skickar ett sms/ringer en gång i veckan och kollar läget? Du behöver bara svara om du orkar, alternativt sms:a en emoji som bekräftelse på att du fått messet.

3: Tona in din väns behov. Ofta i en vänskap finns det oskrivna regler, som att man hör av sig varannan gång och så vidare. Man har också ofta vanor ihop, som att gå på ett visst café, kubba eller ta power walks. Allt det är inaktuellt i nuläget. Det har inget med dig att göra, så ta inget personligt. Orsaken är att som utmattad är man ofta extremt känslig för ljud, ljus och många intryck. Om ni bokar in att ses så var tydlig med att din vän får boka av med kort varsel. Och det är ofta bättre att ses i lugna miljöer, än stimmiga. Om din vän orkar ses kanske du kan komma hem till henne eller honom en stund? Om hon inte orkar sitta och prata kanske ni bara kan hänga ihop ett tag? Att förutsättningslöst träffa människor som bryr sig om en, och uppskattar en för den man är – oberoende av hur man mår, ökar tryggheten och det inre lugnet.

4: Dra med din vän eller kollega ut – lite försiktigt. Som utbränd behöver man som sagt ta det lugnt, men efter ett tag är det också viktigt att successivt våga utsätta sig för lagom utmaningar (som man själv vill göra). Föreslå till exempel att ni ska gå ut och gå. Och låt din vän bestämma promenadens tempo och längd. Hellre naturen än stan. Föreslå gärna roliga saker, då och då, som ger möjlighet för din vän att tänka på annat en stund. En utställning, fika på ett lugnt kafé?

5: Lyssna, fråga och prata om ditt och datt. Som utmattad ställs man inför ett uppvaknande, där man tvingas ifrågasätta sina värderingar, sin självbild och hela världsbild. Man behöver gå igenom och bearbeta relationer, ofta känner man skuld både gentemot andra och sig själv – hur man kunde pressa sig så hårt – eller att ingen såg vad som höll på att hända. Kom ihåg: Du behöver inte säga så mycket. Fråga och lyssna. Visa medkänsla med blicken. Om du vill, och det känns okej för din vän, kan du visa att du finns där genom att lägga en hand på axeln, eller ge en kram. Kravlös fysisk närhet är läkande, och har en lugnande effekt. Många utbrända kan också tycka att det är jobbigt att ständigt behöva svara på frågan: Hur mår du? Fråga om det är okej att du frågar just det. Och prata också om ditt och datt, det kan vara skönt och avkopplande.

6: Ta det lite lugnt med dina egna problem. Ofta i en vänskapsrelation är det som sagt en balans som råder, där man turas om att fråga och berätta om vad som hänt, hur man mår och så vidare. Det kommer att bli så igen. Men i nuläget blir din vän lätt överbelastad med intryck. Berätta gärna lite om dig själv också, men inte för mycket. Det kan lätt bli övermäktigt för din vän – i nuläget.

7: Skilj på dina egna och din väns känslor. Vi människor kan känna empati och medkänsla tack vare att vi drar paralleller till egna upplevelser och känslor. Självfallet kan det ibland vara oerhört jobbigt, det är ju jobbiga känslor, som ångest och rädsla vi påminns om. Vi människor är programmerade att försöka undvika obehag, och därför kan vi reagera på våra egna känslor med rädsla: Vi orkar inte lyssna utan kommer snabba förslag på lösningar, väljer att bara prata om annat eller hör inte av oss alls.
Kan vi vara medvetna om det här blir det lättare att orka vara i det som väcks inom oss själva. Och att påminna oss om att det är känslominnen, och inget akut som hände oss här och nu. Då blir det lättare att fokusera det man fått höra, och låta ens egna känslor finnas där bara. Påminn dig om att det är en naturlig del i att vara en empatisk människa; nämligen att orka vila i den egna ångest som väcks av andras upplevelser – och inte blanda ihop den med det man får höra.

8: Ta inte på dig ansvaret. Är man empatisk kan man bli så engagerad i andras problem att det blir för mycket. Till slut känns det nästan som om man inte är huvudperson i sitt eget liv längre. Känner man att det varit för intensivt och att man behöver vila, och ta hand om sitt eget liv ett tag, så är det självfallet okej. Det är viktigt att ta hand om sig själv också, och inte ta över ansvaret för hur andra mår. Din väns tillfrisknande hänger inte på dig. Du kan finnas där som ett stöd. Men du kan inte bli din väns personliga coach, som alltid är tillgänglig. Sätt gränser runt dig själv när du behöver.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/8-viktiga-rad

Stressen att vara förälder i ett kravfyllt samhälle


Vissa som kontaktar mig om coachning skäms ofta över att säga att de inte räcker till som förälder. Jag tycker det är supersvårt att vara den mamma jag drömmer om att vara. Jag hade turen att kunna vara hemma länge med barnen, men nu när jag arbetar och brinner för det jag gör är det svårt att räcka till. Det var faktiskt i helgen när barnen var extra jobbiga som det slog mig att jag har haft för många bollar i huvudet och för lite fokus på dem. Det gör ont att upptäcka. Jag har ju eget företag och möjlighet att prioritera om. Men jag vet att så ser det inte ut för alla. Hur ser din vardag ut? Fixar du middag samtidigt som du förhör läxor, tröstar barn, hänger tvätt och svarar på ytterligare tre jobbmejl. När barnen lagt sig så är det dags att ta igen det du inte hann på dagen t.ex prata med din man. Är du kanske för trött då och leder det ofta till bråk?

Många föräldrar upplever hög tidspress och känner sig konstant jagade. Dessutom har de ofta låg tidsnöjdhet, dvs är missnöjda med hur de använder sin tid. Många tycker att de har för lite tid med barnen och för lite egentid. En tydlig förändring är att det blivit vanligare att båda föräldrarna arbetar heltid. Dessutom verkar förväntningarna om vad som ska hinnas med under dygnets vakna timmar ha förändrats. Förutom att högprestera på jobbet och vara en närvarande förälder, vill många ha ”egentid”. Det kan handla om att träffa vänner, hinna läsa eller motionera. Den egna tiden är också något som många psykologer uppmanar dagens mammor och pappor att värna om.

Mina tips:
  • Titta på ditt schema, ser det bra ut eller behöver du prioritera bort?
  • Ta hela ansvaret för barnen varannan dag. På så sätt kan du bli mer fokuserad på att vara förälder helhjärtat ena dagen och kanske få tid till annat andra dagen.
  • Att ta bort kravet på dig själv att du ska vara perfekt på alla plan. Den där perfekta kroppen och det perfekta hemmet kanske få vänta ett par år. Träning är superbra men att tro att man ska hinna med att träna inför maraton under småbarnstiden kanske inte är möjligt för alla.
  • Gör en sak i taget. Även om barnen kräver annat. Försök vänja dem vid att du inte kan jonglera. Läs även: Multitasking detox


Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/stressen-att-vara-foralder-2018/

Livnära tankar från boden



Tunga perioder går vi alla igenom förr eller senare. Ibland så tunga att vi liksom djuren drar oss undan och försvinner från ljuset. Efter att för andra gången drabbats av utmattningssyndrom gick jag en långsam promenad i det mörkaste mörker. Jag gick förbi en tillbommad bod med en sopkvast ståendes utanför. Då blev det tydligt för mig att just i en sådan bod behöver jag befinna mig ett tag, kanske länge, i mörker, stillhet, vila med lås och bom utan besök eller krav. Kvasten för städning i relationer och måsten fick vänta. Att vara där inne på existensens botten, var till en början fyllt avsjälvförakt och skam. När jag till slut började förstå att jag är älskad bara genom att finnas till, utan ork och prestation, började något nytt att vakna ...

Min mörka, tillstängda bod började förvandlas till en bod med fönster, rofyllda stunder, ljus och nya samtal med Gud. Härifrån min inre bod har jag under ett par år tänkt, skrivit och målat. Vad är viktigt? Vad ger mättnad för själen? Vad livnär vi oss egentligen av? Vad är att leva nära livet, livnära?

LIVNÄRA tankar från boden är författarens egna bilder och tankar kring detta tema, utifrån hennes egna upplevelser och erfarenhet. Det här är en bok att beröras av, en bok som väcker liv, som väcker tankar och som ger tro och uppmuntran. Med andra ord en livnärande bok ...

”Ibland tar livet andra vägar än man planerar och önskar. Det stannade upp helt då jag drabbades av utmattningssyndrom. Att våga vila och luta sig mot Gud i krokarna blev en nödvändighet. Så småningom vaknade ett behov av att uttrycka mig i ord och bild.”

Länk: http://www.adlibris.com/se/bok/livnara-tankar-fran-boden-9789187411458

Stopp min kropp!

Hur många gånger säger vi inte till barnen ge X en kram nu. Fast barnen inte alls vill det just då.
Varför ska vi vuxna säga till barnen att göra något de själva borde få välja att göra av egen fri vilja, när de har lust?

Menar jag som vuxen vill absolut inte krama allt och alla bara för att man plötsligt ska göra det enligt nya hälsningsseden.

Hur ofta säger vi inte "om jag får en kram först få du en kaka till... " Varför gör vi så? Varför ska barnen tvingas ge en kram som "betalning"?

Vi vuxna behöver tänka om och ändra beteenden för att lära barnen att de har rätten att bestämma över sin egen kropp.

Prata om kroppen, gränser och sexuella övergrepp

Det finns ämnen som många av oss vuxna tycker är svårt att prata med barn om – som sexualitet, kroppens privata områden och vad man får och inte får göra mot eller med andras kroppar.
För att underlätta för föräldrar och andra vuxna har vi på Rädda Barnen tagit fram handboken Stopp! Min kropp! med tips och råd om hur man kan börja prata med barn i olika åldrar om detta.

Ladda ner eller beställ handboken här: https://www.raddabarnen.se/

Lider du av social baksmälla?


Namninsamling: "Demonstration mot Försäkringskassan/sjukförsäkringen



Vi Sveriges glömda folk och gömda problem
kräver att ni ser oss och hör våra röster!

Försäkringskassan tvingar oss att tigga för vår överlevnad.
Vi kräver att vi inte ska få avslag på sjukpenning när det framgår i läkarintyget att vi har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och funktionsnedsättningar vi kräver att försäkringskassan inte ska ha rätt att dra in sjukpenningen med kort varsel innan vi har rätt till ekonomiskt bistånd av socialen!

Sveriges skyddsnät är sönder.
Stoppa försäkringskassans förskingring av skattepengar.
Vi har inte betalat skatt för att leva fattiga.

Med försämringarna i a-kassan och sjukförsäkringen ökar fattigdomen och utanförskapet ytterligare.

Socialförsäkringarna är en central del av den generella välfärden. De är viktiga för människors ekonomiska och sociala trygghet, de bidrar till utjämning av olika sociala risker (ohälsa, arbetsskada, arbetslöshet), de lyfter människor ur fattigdom samt ökar jämlikheten i samhället.
Men verkligheten i dagens samhälle tvingar försäkringskassan människor till att tigga
för sin överlevnad.

Ge läkarna tillbaka makten över försäkringskasseärenden.
Vi kräver att Försäkringskassan ska följa läkares diagnoser och utlåtanden.


Skriv under här: https://namninsamling.se/index

Herregud & co


Vilka tips har du för att kunna hoppa ur ekorrhjulet?

Själv tror jag att man helt enkelt måste bestämma sig för en förändring och gå från tanke till handling. Att man måste se allt i ett framtida perspektiv, för när vi stressar som mest blir vi så förblindad att vi bara ser att allt ordnar sig där framme bara vi tar oss dit. Jag trodde hela tiden att allt lugnar ner sig automatiskt bara jag gör klart allt jag satt upp på min hutlösa att göra lista. 

Istället borde jag ha stannat upp och reflekterat och tänkt att hur ska det bli lugnar om jag inte gör något åt det nu? Vad kan jag förändra nu för att jag ska må bättre? Kan jag förändra något på arbetet som gör att det blir bättre? Om inte det är möjligt vad kan jag göra på hemmaplan för att underlätta det hela. Hur ska jag prioritera min tid och hur kan jag styra upp min tid för att jag ska få återhämtningen och vilan som jag behöver för att må bra? Behöver jag verkligen säga JA till allt som dyker upp eller kan jag faktiskt säga NEJ? 

Framför allt behöver jag ibland fråga mig vill jag det här? För vem gör jag det här? Gör jag det verkligen för min egen skull alla gånger?

När jag väl var i ekorrhjulet kändes det omöjligt att hoppa av det. Men nu när min kropp gjorde det åt mig ser jag idag att det inte alls hade varit så svårt. Jag tycker livet är bra mycket härligare nu än vad det någonsin har varit tidigare. Det känns som jag fått en skyddsmur omkring mig och en stabilare plattform att stå på just för att jag nu säger nej till sådant jag inte vill eller orkar med för stunden. Jag prioriterar mig själv och mitt mående. Jag fokuserar på sådant som är värt att fokusera på och jag jobbar ständigt på att inte stressa upp mig för saker som inte är något att stressa upp mig för. Jag har bestämt mig för att den här kollapsen ska vara min lärdom och att jag aldrig någonsin ska hamna här igen. För att lyckas med det måste jag helt enkelt låta bli att hoppa in i hjulet igen.

Herregud & co


Vanligaste misstag du gör när du stressar


Misstag 1: Säga nej till roliga saker
När att-göra-listan är knökfull reagerar vi ofta med att vilja göra klart alla ”måsten”. ”Sedan” ska vi ta hand om oss själva, träna, umgås och ha kul. På kort sikt kan alla avbokningar göra att stressen lättar. Det är bara det att ”sedan” sällan kommer av sig själv. För det tillkommer ju hela tiden nya saker på måste-listan. Den tar aldrig slut. På vägen har vi tagit bort sådant som ger oss energi och gör oss mindre stressade på sikt.

Misstag 2: Bli irriterade på nära och kära
Stress gör oss ofta lättirriterade på andra. Det kan kännas som om de bara stör och tar tid från allt vi ”måste” hinna med. Eller så pratar vi bara på om hur stressade vi är och allt vi måste göra när vi träffar dem. I längden tröttnar de ofta och drar sig undan. Men vi behöver nära relationer för att må bra! Att tappa kontakten med personer som är viktiga för oss gör att vi mår ännu sämre.

Misstag 3: Hoppa över pauser
Ofta börjar vi göra flera saker samtidigt, pratar och går i en snabbare takt och slutar ta pauser – allt för att spara tid. Kanske hinner vi få undan lite mer, på kort sikt. Men vi slutar också att ge oss själva återhämtning. Vi behöver flera andningspauser om dagen för att hjärnan inte ska tappa kontakten med lugn-och-ro-centret (det parasympatiska nervsystemet). En effekt av det blir att vi inte klarar av att komma till ro när vi väl vill.

Konserveringsmedel kan få dig att gå upp i vikt


Konservering har alltid varit ett nödvändigt sätt för oss att få maten att hålla längre. Vi har saltat, vi har torkat, vi har fryst och gjort inläggningar. Idag finns det särskilda tillsatser som används i mat, som ska hindra mögel och bakterier eller få maten att behålla sin färg.

Exakt hur dessa ämnen påverkar vår hälsa råder det delade meningar om, men vi vet att vissa kan orsaka bland annat nässelfeber, svullna slemhinnor, eksem, utslag runt munnen, stickande läppar och mun för den som är överkänslig.

Forskare har tidigare kunnat se att vissa av de ämnen som finns i våra vanligaste livsmedel och varor verkar hormonstörande på djur. Nu har en ny studie, som publicerats i Nature Communications, för första gången kunnat visa att detsamma kan gälla för människor.

Revolutionerande metod

De ämnen som testades var butylhydroxitoluen (BHT), en antioxidant och vanligt konserveringsmedel som kan hindra fett från att härskna, perfluoroktansyra (PFOA), som finns i många köksredskap och snickerier, samt tributyltenn (TBT) som finns i en del färger, och kan komma ut i vattnet och tas upp av bland annat skaldjur.
Forskarna testade i studien dessa ämnen på framodlad mänsklig vävnad, för att visa hur ämnena kan störa ut kommunikationen mellan vävnaden i buken och hjärnan. Det som händer när den nervkommunikationen störs ut är att vi bland annat inte känner när vi är mätta, utan ofta fortsätter att äta.

– Vi såg att var och ett av dessa ämnen störde ut hormoner som kommunicerar mellan magen och hjärnan. Och med alla ämnena tillsammans blev störningen ännu större, berättar Dhruv Sareen, professor vid Cedars-Sinai Board of Governors Regenerative Medicine Institute.

Av de tre var det butylhydroxitoluen (BHT) som hade störst påverkan.

– Det här är en viktig studie som starkt förbättrar vår förståelse för hur hormonstörande ämnen kan störa ut vårt hormonsystem och därmed bidra till den rådande fetmaepidemin, säger Clive Svendsen, vid Kerry and Simone Vickar Family Foundation Distinguished Chair in Regenerative Medicine.

Kan påverka foster

De kunde se att kemikalierna gjorde kroppens signalhormoner mer ineffektiva, samt att de skadade mitokondrierna – som styr kroppens metabolism.
Vävnaden som kemikalierna testades på bestod av unga celler, vilket antyder att ett defekt hormonsystem även kan påverka gravida kvinnor och foster. Tidigare studier på djur visar att effekterna av hormonstörande ämnen kan föras vidare till framtida generationer. Detta har dock inte kunnat bevisas hos människor. Ännu.

Metoden de använde för studien kan komma att bli ett säkert och kostnadseffektivt sätt att testa tusentals olika ämnen och kemikalier som är nya eller redan finns i vår omgivning. Och genom att odla mänsklig vävnad i labb kanske vi kan hoppas på minskade experiment på djur.
I Sverige är ett 40-tal tillsatser godkända som konserveringsmedel, förutom salt, socker och alkohol.