Herregud & co

Tänkvärt

Så skapar du sommarkänsla mitt i vintern!

Rakt in i väggen

"Vår tids nya folksjukdom – en podd om utmattningssyndrom, utbrändhet, utmattningsdepression eller att gå in i väggen." 

Se bloggen här: http://raktiniväggen.se/hem/

Herregud & co

Vad är stress?

Vad galet det är, om du läser hela inlägget kommer du läsa om hur farligt det är med stress. Men du kommer inte sluta stressa för det. Det måste ofta hända något radikalt för att vi ska lyfta blicken och börja skapa förändring i våra liv. Försök att ta åt dig av vad som händer med andra och se hur farligt det är. Jag vet att många har situationer som de inte rår på själva. Men ni som kan plocka bort det som skapar stress, gör det nu!

Om du har mycket. Fråga dig själv, vad kan jag göra mindre av? Eller är det något i mitt bagage som stressar mig? Vad kan det vara? Är det min relation till min pappa som skaver? Är det tron att jag måste vara duktig för att bli älskad?

För mycket stress kan leda till:
Ilska och depression, brist på energi och sömnproblem
Ökat blodtryck och hjärtfrekvens, högre kolesterol och risk för hjärtinfarkt
Ökat fettlagring och störda hungersignaler
Smärtor i leder och muskler
Minskad förmåga att bekämpa och återhämta sig från sjukdom i immunsystemet
Magskramper, återflöde och illamående
Lägre sperma produktion hos män och frånvarande eller oregelbundna menstruationscykler hos kvinnor
Lägre bendensitet
Utmattning
Hormonrubbningar

Ni kanske vet detta redan? När jag talade om kortisol vid matbordet häromdagen sa min man att han inte visste vad det är. Då insåg jag att jag behöver skriva mer om VAD stress är.  För han är smart och bildad.

Vad är stress:
Stress är en vanlig reaktion på spännande händelser som att bli kär, få ett nytt jobb eller köpa ett hem. Stress är också en  överlevnadsteknik inbyggd i din kropp som ska funka som ett skydd. När triggers uppstår signalerar sympatiskt nervsystem (SNS) ”kamp eller flygrespons” som finns för att du ska vidta åtgärder och undvika fara.

Frågan är om din kropp inte känner till skillnaden mellan en björn som jagar dig och vardagstress.

Din kropps stressrespons är perfekt att ha när det finns en verklig nödsituation (som att du är jagad av en björn), men om din kropp ständigt får stress signaler för vardagliga problem, kommer du att brinna ut över tiden. Mattas ut helt enkelt.

Precis som det sympatiska nervsystemet slår på ”kamp eller flygrespons” finns det ett system som stänger av det parasympatiska nervsystemet. Mittemot det sympatiska nervsystemet hjälper det parasympatiska nervsystemet kroppen att spara energi och vila. Möjligheten att gå från”kamp eller fly” till vila är avgörande för att du ska må bra.

Tyvärr har vi inte möjlighet att koppla på det parasympatiska nervsystemet då vi alla går runt i panikläge för att vi ständigt stressas av vår vardag så stör den kroniska stress det naturliga balansen som krävs för optimal hälsa, detta gör att vi åldras och ökar kroppens känslighet mot stress. Att lära sig koppla av är superviktigt.

Vad är kortisol:
I binjurarna produceras varje dag ett hormon som heter kortisol. Detta hormon är bra för viktiga processer i olika organ, t ex ämnesomsättning, immunförsvar, mentala påfrestningar, koagulation. Dessutom motverkar det inflammation i kroppen. . Kortisol är ett av de livsnödvändiga hormoner som krävs för vår överlevnad.

Vid negativ stress kan variationerna i kortisolnivåerna rubbas, vilket kan leda till att kortisolhalten i blodet ständigt är förhöjt. Kortisol minskar insulinets effekter vilket leder till höjd blodsockerhalt.

Även fettmetabolismen kan påverkas. När jag säger det rycker folk till. Du kan få bukfetma och som sagt det påverkar din ämnesomsättning! Förhöjda nivåer av kortisol kan leda till depression. Även risken för blodproppar (som kan leda till hjärtinfarkt) liksom minskad motståndskraft vid infektioner kan ses vid negativ stress.

6 ganska enkla knep mot stress:
Öva lugnande aktiviteter som meditation och motion.
Organisera ditt arbete och kontor.
Planera ditt schema med en daglig eller veckovis planerare.
Prioritera dina uppgifter och fokusera på en sak i taget.
Delegera uppgifter när det är möjligt om du känner dig överväldigad.
Umgås bara med människor som ger energi


Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/vad-ar-stress/

Hoppas jag skrämde dig!

Jag hoppas jag skrämde slag på dig tidigare i veckan när jag på nytt rasade ihop i en förlamande hög på golvet i kontorslandskapet. Något som inte hänt sedan den där dagen för snart 3 år sedan. Men nu tyckte tydligen min hjärna att det var dags att sätta stopp för mig igen, genom att stänga av min fysiska kroppsfunktion. Min hjärna valde att stänga av min förmåga att hålla mig upprätt. Känseln till mina ben och armar försvann samtidigt som en förlamande, stickande och bortdomnande känsla intog mina händer som låg i mitt knä. Helst av allt ville jag bara lägga mig ner på golvet tills det gick över men jag satt på knä och grät okontrollerat samtidigt som jag försökte andas och svara på kollegors frågor om vad de skulle göra. Det här raset skedde utan förvarning från en sekund till en annan och efterdyningarna sitter kvar än fast det nu gått ett par dagar och lär ta minst ett par dagar till om jag har tur. Har jag otur kommer det ta längre tid än så.

Med det här vill jag försöka påvisa allvaret om vad som kan hända pga långvarig stress. Att det är ingen lätt match att ta sig ur om man väl kraschat ordentligt, utan det är ett rent helvete på många plan. Framför allt personligt när ens hjärna och kropp plötsligt slutar fungera som man är van vid.
När viljan och tron till att man ska klara allt precis som vanligt och plötsligt gör den inte det.

Så lyssna på dina signaler, bromsa dig själv, gör förändringarna du behöver göra. Framför allt gör inte samma misstag som mig!

Tänkvärt

Ren luft med gröna växter

(något otydlig bild men hoppas ni har överseende med det)

Ett slut en början: en psykiaters funderingar kring sitt utmattningssyndrom

"Jag är 43 år, gift och har två barn. Jag är specialistläkare inom psykiatri och har en anställning som överläkare på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Jag är sjukskriven för att min hjärna en dag bestämde sig för att det fick vara nog. Vårt dittills effektiva samarbete tog slut en vacker majdag. Slut är kanske lite drastiskt uttryck, men jag kunde inte längre utföra mitt arbete. Jag blev sittande på min stol. En fas-säkring gick i hjärnan, som vår psykolog uttryckte det."

Länk: https://www.bokus.com/bok/9789198288582/ 

Herregud & co

Tips på hur man blir av med tankar

Svaren kommer från er följare:

• Ställ motfråga till dig själv: tjänar jag på att älta/grubbla på det, kommer jag komma på en lösning om nej; gör upp med dig själv att sluta grubbla. Det är inte lätt! Läste ett citat nånstans: "att grubbla är som att gunga, du har något att göra, men du kommer ingenstans".

• Svårt med konkret tips. Jag var till Kerala i Indien i våras och träffade en läkare som kom med ett stort kärleksfullt leende och sa att det är helt okej att tänka negativa tankar ibland, men begränsa dom till max tio minuter. Jag var väl tvungen att höra det från rätt person i rätt stund kanske men jag fattade grejen då nånstans.
  Att också älska och tycka om allt jag gör gör saker lättare. Jag fick helkroppsbehandling i ett mörkt läbbigt rum på en hård träbänk, jag sa att jag inte tyckte om varken rummet eller bänken. Då sa han att jag måste ta emot och gilla både bänken och rummet så kommer behandlingarna ha bättre effekt. Å som det gjorde skillnad med den nya tanken. Nu ett halvår senare påminner jag mig ofta om något känns ångestfyllt eller jobbigt på något sätt, att älska det jag gör för tillfället. Det gör mig gott! Det funkar!

• Promenader. Jag brukar gå tills jag slutar tänka vilket innebär olika långt varje gång.
  Promenader är mitt ”lyckopiller”.

• Metta-meditation

• Sjunga/musik

• Följ andningen, fr a när du andas ut!

• Skriv dagbok. Skriv upp tanken, skriv hur stark den är upp till 10 som starkast. Sen skriver du upp bevis som motsäger den, och sen bevis att den är sann. Och sen skriver du återigen en siffra på hur sann den känns nu. Då kanske 10an ramlat ner till en 3a. Ex:"Folk tycker inte om mig". Sen kommer du på fina saker som folk sagt eller gjort för dig och då kanske det bara är en person som trycker ner dig. Och då upptäcker du att det är en osanning och att du måste ex inte umgås med den personen så mycket på ett tag eller för alltid.

• Jag tänker mig en dörr och så låter jag det/ den negativa gå ut genom dörren och stänga den efter sig. Brukar funka och är rätt lätt. Framför allt om man börjar fundera nattetid.

• Jag skriver tacksamhetsdagbok. Det hjälper mig att se livet ljusare . Varje kväll skriver jag ner det jag är tacksam för under dagen.

• Sömnappen har en jättebra meditation som heter "oroliga tankar" där man visualiserar att man sätter sina oroliga tankar på löv som får segla iväg. En kort meditation på 6 minuter men jag tycker att den är väldigt bra. Jag brukar tänka mig att jag sitter vid en liten bäck. De tankar som jag vill bli av med låter jag segla nedför bäcken och försvinna men de tankar som jag bara vill släppa för stunden leder jag in i en liten damm en bit ner längs bäcken så att jag tryggt kan släppa dem nu för stunden och sen kunna hämta upp dem när och om jag vill senare.

• Under min utmattningsrehab fick jag prova på olika verktyg. Om man ältar mycket kan man avsätta tid till det. Till exempel klockan 17.00. Då går man in i ett rum eller till en plats man bestämt där man annars inte brukar uppehålla sig, och så släpper man på oron och allt man vill älta där. Efter 10 minuter (känns som en lång tid) får det vara nog och man går därifrån. Varje gång man kommer på sig själv med att älta, tvingar man sig att byta tankebana och bokar in ältet till 17.00.
  Prova! Det KAN funka!

• Under min KBT har jag fått jobba med att koncentrera mig på något specifikt när jag fastnar i tankespiraler. Om jag t.ex. sitter på bussen ska jag sätta på musik i hörlurarna och koncentrera mig på texten. Distrahera hjärnan.
  Jag har även fått skriva upp vad jag oroar mig för, vad det värsta scenariot kan vara och vilket beslut jag tagit. Jag ska skriva upp situationen så snart jag kan efter att den händer så jag skriver mycket i telefonen.
  Ibland när jag fastnar så tänker jag mig hur jag samlar ihop alla tankarna i en enda stor boll/ballong som jag sen skickar iväg. Eller att tankarna passerar i ett tåg eller i bilar. Jag ser att dem är där men låter dem åka vidare.

• Jag har fått rådet att ha en bestämd tid varje dag när man ältar tills man tänkt eländet med ”i värsta fall scenariot” tills det tar slut, loopa, fråga dig själv ”och?”. Alltså tillåt ältandet en viss stund varje dag.

• Jag lärde mig att prata om mina rädslor och acceptera min sjukdom.
  Vet att det är tabu med psykisk ohälsa men dem som har fördomar det är upp till dem, detta kan hända vem som hälst.
  Puss o kram till allihopa som kämpar sig framåt

• Jag använder appen iBrainWave o ställer in den på relax eller skrev om jag vaknat på natten

• När såna tankar kommer så brukar jag tänka att det har hänt och att jag inte kan göra något åt dom och släng dom över axeln så du inte ser dom något mer.. Inte lätt alltid men efter ett tag blir det lättare och lättare. Är själv duktig att älta på olika situationer men gjort är gjort och går inte att ändra på.

• Det låter väl klyschigt, men att leva i nuet, inte i det förflutna, som bara är ganska otillförlitliga minnesspår i hjärnan!
  Lär dej mindfulness och meditera!
  Det är ingen quick fix, men det hjälper!
  Meditationen har hjälpt mej att sluta med psykofarmaka (en hel drös) och bli stabilare i psyket! Lycka till!

(uppdaterar detta allt eftersom) 

Herregud & co

Rädsla kan bli en styrka

Min rädsla ligger inte i hur jag klär mig. Det är tydligt. Antingen är jag orädd eller så är jag en kuf. Det är oklart. Jag reagerade först när jag kom hem från lunchen på Haymarket, jag hade två olika strumpor som korvade sig. En chef jag hade för länge sedan sa till mig när jag slutade: Sluta aldrig vara orädd. Va? Orädd? Jag var livrädd för honom. Jag hade aldrig tänkt tanken  att jag var orädd i vissa sammanhang. Men eftersom jag skriver den här bloggen efter att ha handskats med något som liknar dyslexi under hela mitt liv, så är väl detta ett bevis på att jag är orädd. Jag har min pappa att tacka. Min pappa har lärt mig att inte bry mig om vad andra tycker. Och han har även alltid älskat mig precis som jag är. Han har visat att det går att vara helt orädd och vara helt sig själv. I hans värld finns inte tanken att han ska behöva ändra sig för att behaga andra. Han har alltid gått sin egen väg. Och det inspirerar.

Men alla är rädda för något. Även pappa, även om det är svårt att se. Och jag är rädd för att bli övergiven, för vissa chefer och rädd för att inte räcka till. De gör att jag överkompenserar och ställer upp för alla även om jag inte har tid. De rädslorna arbetar jag med hos en mentor. Och jag utvecklas jättemycket.

Har du rädslor? Är det känslor långt där inne som styr dig varje dag? Undviker du att leva? Kan det vara så att du undviker att prata med folk för att det är för läskigt? Du kanske inte vågar dela med dig av vem du är, för att du vet inte vem du är. Är du hellre en blekkopia av din bästa vän, än att vara dig själv? Och din dröm om att bli chef  kommer inte bli av för att du vågar inte.

1.Vet du vad du är rädd för?

2.Vet du vad rädslorna gör med dig?

4 tips för dig som är rädd.

1. Skriv ned allt du är rädd för.
2. Ringa in de 3 absolut starkaste rädslorna. Varför är du rädd? Fråga dig själv, är det verkliga känslor?
3. Sätt dig ned och tänk efter vad du kan göra för att gå emot rädslan.
4. Dela dina rädslor med en terapeut/coach eller en vän som orkar lyssna

Artikel och bild: https://stresscoachen.mabra.com/radsla-kan-bli-en-styrka/

Det är okej att inte orka

Du vaknar upp glad, utvilad och positiv inför en ny härlig dag. Du tar på dig morgonrocken, njuter  av ljuset som faller in så vackert genom fönstret. Du pussar dina barn som sitter i soffan och tittar på Bolibompa, de är så gosiga, mjuka och nyvakna. Du sätter på radio och börjar laga frukost. Ett missnöje från soffan kommer i form av ett rastlöst skrik. Du får en klump i magen för du vet att den här morgon kommer inte bli lugn. Med stor sannolikhet kommer du inte kunna njuta av den här frukosten för att ett av barnen gör allt för att störa, bråka, stressa så att den här ljuvliga morgonen ballar ut. Och så kommer dagen fortsätta. Så ser det ut för många men få pratar om det.

För ett par månader sedan när jag startade bloggen så ringde en läsare mig och berättade om hennes stress i livet. Hon berättade att två av hennes barn har diagnosen Adhd. Och det var för mycket för henne att hantera, att hon inte vet hur hon ska orka. Jag tror inte våra barn behöver ha speciella diagnoser för att det ska vara tufft att vara förälder. På tal om diagnoser så tror jag att vi alla har någon form av diagnos som kan av olika anledningar blossar upp. Vissa behöver mer hjälp för att må bra och passa in i vårt fyrkantiga samhälle. ”Diagnoserna” späs på av hormoner, skärmtid, stress och skräpmat.

Våga ta hjälp av vården Överdriv och stå på dig.

Lyssna till Louise Hallins podcast: Kära barn. Hon är barnpsykolog och är bra och klok. Där får jag
råd om hur jag ska vara en bra förälder.

Våga prata om ditt barn med andra föräldrar

Ta bort socker i kosten Barn är som vuxna, de går igång på socker. Ge lördagsgodis efter middagen så de inte springer runt med socker i kroppen under en hel dag.

Skärmtid Begränsa skärmtiden. 1 timme om dagen och då måste du räkna in tv, ipad, telefon. Var ärlig mot dig själv. För mycket skärmtid gör att barnen förlorar sin empatiska förmåga.

All kärlek till alla starka föräldrar som kämpar på i en kravfylld värld.

Det är okej att inte orka. Det är okej att inte räcka till. Ta hjälp.

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/det-ar-okej-att-inte-orka/

Detoxa din hjärna från stress - så gör du

– En anledning till att många mår psykiskt dåligt i dag är att vi försöker använda våra hjärnor på ett sätt som vi inte klarar av, säger journalisten och föreläsaren Tomas Dalström.

Han har nyligen kommit ut med boken ”Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har i dag”.

Där har han bland annat intervjuat forskare om hur vår samtid – med ständig digital uppkoppling, öppna kontorslandskap, multitasking och sömnbrist – påverkar våra 
hjärnor. Och resultatet är 
nedslående:

Vi är inte skapta för att leva som vi gör 
i dag!

– Ibland får jag höra argument som att folk alltid oroat sig för nya saker. Men det som händer nu är så genomgripande på alla plan. Det finns dessutom mycket forskning på hur våra hjärnor påverkas, säger Tomas 
Dalström.

Det positiva är att det går att programmera om hjärnan, till större långsiktigt välbefinnande, ökad prestationsförmåga och känsla av mening med livet. Och det är enklare än du tror.

Störningsmoment – och hur du slipper dem

Röriga miljöer

Problemet
I ett öppet kontor blir vi störda i genomsnitt 43 gånger under en arbetsdag, ungefär var elfte minut.

Efter varje avbrott tar det upp till 25 minuter att få tillbaka samma fokus som innan.

– Visst kan det vara kul att sitta i kontorslandskap. Men det är stressande och tröttande för hjärnan, säger Tomas Dalström.

Tankeförmågan, koncentrationen och kreativiteten blir sämre när vi blir störda regelbundet, visar studier.

– Flow kan inte existera i öppna kontor, eftersom det kräver längre tankekedjor. 
I landskap blir tankarna ytliga och fragmenterade, vilket hindrar den absorbtion som är en förutsättning för flow.

Vi får även svårare att lära oss nya saker.

– Hjärnan är skapad för att automatiskt reagera på rörelser och ljud, för att snabbt upptäcka faror. Det kan vi inte välja bort.

Hjärnan måste hela tiden filtrera bort bakgrundsbruset och till det behövs arbetsminnet. Det är samma minne som vi använder när vi tar in nya intryck. Eftersom arbetsminnet är begränsat får vi svårare att lära oss nya saker i kontorslandskap, förklarar Tomas Dalström.

Dessutom får vi svårare att hantera känslor, som stress.

– Pannloben är den smartaste delen av hjärnan och den kräver så mycket energi att den bara kan användas ett par timmar per dag. Här sker högre abstrakt tänkande, slutledningsförmåga och känslohantering. Men den används också när vi filtrerar bort intryck, som ljud och rörelser. Du använder alltså hjärnans smartaste del till skräp!

Lösningen
Den bästa arbetsmiljön för hjärnan är när det är tyst och lugnt. Det allra bästa är att ha ett eget arbetsrum, visar forskningen. Men långt ifrån alla kan begära det.

Vad kan man göra?

– Många får höra att de är bakåtsträvande om de sätter gränser. Då brukar jag säga att det är det öppna kontoret i sig som är problemet. Och att det är arbetsgivarens skyldighet att skapa förutsättningar för att alla ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Ta upp med din chef vad du upplever som störande.

Sedan ska det tas upp på ett möte, där chefen sätter tydliga riktlinjer, säger Tomas Dalström.

Det kan till exempel vara att stänga av ringsignaler, mejlpling och annat som låter, ha telefonsamtal i enskilda rum, möjlighet att jobba hemma när man behöver och att skapa en atmosfär där det är okej att till exempel be sin kollega att prata tystare.

Många bollar 
i luften

Problemet
Att göra två saker samtidigt är inga problem så länge den ena är automatiserad. Det går till exempel att ta sig hem från jobbet samtidigt som man pratar i mobilen.

Annars är inte hjärnan utformad för att göra flera saker samtidigt.

Varför är det så?

– Arbetsminnet är litet, det har plats för ungefär ett telefonnummer. Då är det ganska logiskt att vi får svårt att fokusera och uppfatta information om vi försöker göra något annat samtidigt. Arbetsminnet blir överbelastat, säger Tomas Dalström.

När vi försöker ”multitaska” ger det automatiskt en mängd effekter, även om vi inte alltid är medvetna om dem själva. Uppmärksamheten försämras, vi får svårare att minnas och vi blir mer ineffektiva och gör lättare fel.

Lösningen
Bestäm dig för att göra en sak i taget. 
I början kan det vara jobbigt, eftersom multitasking ofta ger en förrädisk känsla av effektivitet. Påminn dig om att det bara är en känsla. Vi blir effektivare på riktigt av att ta en sak i sänder!

Dålig sömn

Problemet
Sömn är en av de viktigaste förutsättningarna för att vi ska fungera och må bra!

– Varje förlorad timme ökar risken för att känna sig nedstämd och orolig, och uppleva hopplöshet, säger Tomas Dalström.

Sömnunderskott påverkar basala delar av hjärnan: som förmågan att ta initiativ, förstå samband mellan orsak och verkan, planera och organisera, strukturera vardagen, känna motivation och skjuta upp behovstillfredsställelse.

En av sömnens viktigaste funktioner är att lagra alla kunskaper och intryck vi fått under dagen till långtidsminnet. Det är också där minnena kopplas till olika känslor, och sorteras in i ett sammanhang.

– När vi sover för lite är det pannloben, den smartaste delen, som drabbas hårdast, vilket gör hjärnan mindre effektiv, sämre på att planera, prioritera och koordinera.
Vi blir mer limbiska när vi sover för lite. Reptilhjärnan, som står för de snabba besluten, tar över. Den är inriktad på att vi ska överleva, på stenåldersvis, och avgör blixtsnabbt om vi är i fara eller inte. Den gör ingen skillnad på tänkta och verkliga hot.

Lösningen
Prioritera och skapa förutsättningar för 
tillräcklig sömn.

Bestäm dig för att stänga av mobilen en viss tid varje kväll. Undvik skärmar timmen före läggdags, eftersom det blå ljuset minskar melatoninnivån – eller sömnhormonet som det kallas.

Stå ut med oron över att du kanske 
missar något på sociala medier eller i sms-
flödet! En stor orsak till ungas sömnbrist är just att man är rädd att missa något och därför engagerar sig på nätet, vilket höjer vakenheten så att man missar livsviktiga sömntimmar.

För lite paus & hjärnvila

Problemet
Vi behöver regelbundna pauser för att få återhämtning, reflektera, känna mening och prestera bra. När vi skriver växer till exempel processen fram under korta pauser, det är då vi kommer på vad vi ska skriva. När vi lär oss nya saker är det i pauserna som hjärnan sätter in det nya i ett sammanhang.

– Den där stunden när vi fokuserar på något helt annat kommer hjärnan in i ett unikt associativt läge, där vi blir mer kreativa, säger Tomas Dalström.

Andra effekter är att stresspåslag sjunker, eftersom det parasympatiska nervsystemet aktiveras.

– Hjärnan behöver tid med lugn och ro för att fungera. I dag tar vi ofta i stället upp mobilen så fort vi får några sekunder över.

Lösningen
Prioritera pauser, både flera korta per dag, och längre. Bestäm att du bara får ta upp din mobil när du ska uträtta ett ärende, lägg sedan ner den.

Var ledig när du är ledig. Skaffa en privat mobil och stäng av jobbmobilen. Stå ut med oron över att du kan missa något viktigt. Och märk att ingen katastrof sker.

Vi klarar av att hålla koncentrationen mellan 30 och 120 minuter, beroende på hur svår uppgiften är.

Ta korta pauser, res dig upp och rör på dig. Då kan du koncentrera dig bättre sedan.

Ta en paus och ät mellanmål. Hjärnan är det första organet som påverkas när du är hungrig, du får sämre minne och inlärningsförmåga.

Ta en tupplur. När vi tar en powernap fylls hjärncellerna med ny energi, visar studier. Några minuter räcker.

Artikel och bild från: https://www.mabra.com/experten-detoxa-din-hjarna-fran-stress-sa-gor-du/

Blir du ofta stressad? Lär dig japansk terapi för att slappna av!

Stress har blivit ett problem för tusentals människor i hela världen som lider av för många arbetsuppgifter, hushållsuppgifter, personliga problem, sjukdomar, mm. Stressade personer kan ofta inte utföra sina dagliga sysslor och det leder till andra problem, både känslomässiga och fysiska. Då kan japansk terapi vara ett alternativ.

Det finns idag många sätt att motverka stress. Det är mycket viktigt att lära sig kontrollera stressen när den uppkommer, eftersom den i annat fall kan utvecklas till ett värre problem. Om det går så långt kan man behöva ta till mediciner och olika terapier.

För att stressen inte ska gå för långt kommer vi idag lära dig mer om japansk terapi för att du ska få balans i din kropp och ditt liv, och för att du ska kunna undvika smärta – både känslomässig och fysisk.

Vad innebär japansk terapi?

För att kunna utföra japansk terapi för att motverka stress och slappna av behöver du tänka dig att varje finger på handen representerar en känsla eller en attityd. Varje finger används för att med massage behandla olika känslor.
Innan du går vidare med japansk terapi behöver området du arbetar med vara ‘aktiverat’, och du behöver känna av dina rytmiska hjärtrörelser. Dessa är de känslor som varje finger representerar inom japansk terapi:

• Tummen: Motverkar känslor som oro och nervositet.
• Pekfingret: Kontrollerar rädsla.
• Långfingret: Motverkar ilska och irritation.
• Ringfingret: Är kopplat till sorg och depression. Hjälper dig ta beslut.
• Lillfingret: Lugnar ångest och framhäver positiva känslor.

Japansk terapi är väldigt enkel och används ofta inom traditionell, orientalisk medicin. Det kan vara ett enkelt sätt att lindra stress i ditt eget hem. Genom att massera fingrarna kan du uppnå en större känsla av balans, både mental, fysisk och spirituell.

Andra naturliga lösningar för att motverka stress

Utöver japansk terapi finns det även andra naturliga alternativ du kan använda för att bli av med negativa känslor:

• Andas: Olika vetenskapliga undersökningar har visat att ordentlig andning minskar mängden av hormonet som kallas kortisol, och får dig istället att känna dig mer avslappnad och känner mindre ångest.

• Aromterapi: Aromterapi är ett annat bra alternativ för att slappna av och göra dig av med negativa känslor som exempelvis stress. Aromer som lavendel, mejram, citron, apelsin eller kamomill har egenskaper som är väldigt fördelaktiga för att motverka stress och ångest.

• Drick avkok: Att dricka olika typer av avkok kan vara en fantastisk metod för att motverka stress, depression och ångest. Avkok på lavendel, mejram, citron, apelsin, kamomill och passionsblomma är några av de mest effektiva för att motverka stress, depression, ilska, ångest och sömnlöshet, mm.

• Skratta: Ett av de bästa sätten att motverka stress är helt enkelt att skratta. Olika studier har visat att skratt minskar mängden av de hormoner och substanser som orsakar stress, ångest och olika smärtor. Faktum är att en nyligen utgiven studier pekar på att skratt har en mild smärtstillande effekt, ungefär som aspirin. Perfekt för att motverka stress, smärta och rädsla.

• Ögongymnastik: Stress påverkar synen och kan ge dagliga spänningar och smärtor i huvudet. För att motverka obehag i ögonen är det viktigt att träna synen och hjälpa ögonen att slappna av. Det du kan göra är att stirra på något i 30 sekunder – det kan vara ett träd eller vad som helst. Därefter blinkar du några gånger. Upprepa denna övning flera gånger om dagen.

Artikel och bild från: https://stegforhalsa.se/blir-du-ofta-stressad-lar-dig-japansk-terapi

Råd till den som snart är utbränd

Läs upp för någon du tror är på väg att bränna ut sig. Jag tror inte den personen har tid att läsa min blogg.

1. Ditt omdöme är inte att lita på
Alla uppgifter, även de små, upplevs som enorma och svåra att hantera. Du vet inte om det du precis sa till din granne var vettigt eller helt oacceptabelt.

2. Du är ständigt trött
Du är hela tiden trött och har alltid ett underskott på energi. Pressen på dig känns stor och du är lika trött på måndagen som du var på fredagen.

3. Du blir lätt sjuk
Du lever på adrenalin, ( enligt konstnärerna är det den bästa drogen) men när energin tar slut kraschar du. Resultatet blir att ditt immunförsvar bryts ner. Huvudvärk, magvärk, influensa, hjärtklappning, inflammationer – plötsligt drabbas du av allt.

4. Du har tappat glädje och lusten
Din entusiasm för dina uppgifter har dalat och där du tidigare la ner hela ditt hjärta gör du nu bara ett minimum. Du känner ingen livsglädje och tänker att folk ändå inte bryr sig.

5. Du hinner aldrig ta paus
Det finns ingen tid för återhämtning i ditt liv, något som är en oerhört viktigt för hälsa. Du hinner aldrig andas ut eller sitta ner och bara känna efter hur du mår. Det kanske är så att du inte vågar. Ju mer du behöver pausa och ju mer söker du dopamin från din mobil.

6. Inget blir gjort
Du får ingenting gjort, även om du alltid är upptagen. Detta kan göra att din självkänsla rasar.

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/utbrand-rad/

Inga trix tack!

Svartmögel är giftigt för oss
vi vill inte ha det i våra hem!
Varför skall vi då ha det i oss eller på oss?
Nej, det är inte ok tack!


Så här är det:

Citronsyra finns redan som ett naturligt ämne i vår kropp och tänk "coctaileffekt", vi behöver alltså inte få i oss alla dessa mer mängder från alla håll och kanter. Citronsyra, som inte längre har något med citroner att göra, (framställdes förr via gröna, omogna citroner) framställs idag bio-tekniskt (p.g.a. vinstintressen) med hjälp av svartmöglet Aspergillus Niger!

Citronsyra är en av livsmedelsindustrins mest använda tillsatser, dels för sina konserverande egenskaper samt som smaksättare. Citronsyra kan också benämnas som E330, E331, E332, E333, E380, E472c, citric acid och ystenzym, (microbielt ystenzym och vegetabiliskt löpe innehåller också citronsyra)! 

Svartmöglet rensas bort efteråt men har då redan troligtvis orsakat något slags"utfällningar" som vi överkänsliga reagerar kraftigt emot (jag har nyligen blivit konstaterad mögel-allergiker). Eventuellt kan det också ha genererat andra sorters mögelgifter under produktionen p.g.a. "stress".
Svartmögel kan inte vara nyttigt för någon så forskning behövs på området eller kan det vara så att läkemedels-branschen vill tjäna pengar?

Livsmedelsverket säger bestämt ifrån att man inte kan reagera på citronsyra, likaså mängder av livsmedelsproducenter som "rabblar" ett artigt men likadant svar då man skriver och frågar om deras produkter för att vara på den säkra sidan (jag känner för att spara alla svar för att senare "trycka ned" det i halsen på dem när den stora skandalen är ett faktum)!!

Sedan jag har undvikit citronsyra har jag kunnat sluta med mina blodtryckssänkande tabletter som också innehöll citronsyra, mängder av mediciner innehåller just det. Mina levervärden är på normalnivå igen. Jag kan äta nötter och framför allt, jag kan umgås med både katter och hästar. Jag har läst om glutenintoleranta som har blivit friska och eventuellt kan citronsyran också ha ett samband med de ökande cancerfallen.
 
Dock går man på nitar hela tiden under det att man lär mig vad man ska undvika. Det uppges inte alltid att citronsyra har varit med i produktionen, speciellt inte i "tredje hand". Nyligen har jag lärt mig att inte använda varmpressade oljor!
Jag reagerar extremt våldsamt om jag får i mig det minsta lilla nanogram; Tänk Stålmannen + kryptonit (som någon så bra uttryckte det)! Inte skall det väl behövas vara så, citronsyra kan väl inte vara nyttigt för någon?

Detta är några av de produkter jag säger Nej tack till!

Artikel och bilder från: https://ingatrix.blogspot.se/2017/08/inga-trix-tack.html?m=1

Ingen mer citronsyra i det vi får i och på oss tack!

Varför är det här viktigt?

Citronsyra är en av livsmedelsindustrins mest använda tillsatser, dels för sina konserverande egenskaper samt som smaksättare. Citronsyra kan också benämnas som E330, E331, E332, E333, E380, E472c, citric acid och ystenzym, (microbielt ystenzym och vegetabiliskt löpe innehåller också citronsyra)!
 
Citronsyra som redan finns som ett naturligt ämne i vår kropp finns i nästan allt, från livsmedel till läkemedel och hygienprodukter!
Tänk "coctaileffekten"!

Citronsyra, som inte längre har något med citroner att göra, (framställdes förr via gröna, omogna citroner) framställs idag bio-tekniskt med hjälp av svartmöglet Aspergillus Niger!
Svartmöglet rensas bort efteråt men har då redan troligtvis orsakat något slags"utfällningar" eventuellt kan det också ha genererat andra sorters mögelgifter under produktionen p.g.a. "stress".

Överkänsliga reagerar extremt kraftigt emot den biotekniskt framställda citronsyran och många har blivit fria från sina allergier genom att helt utesluta citronsyra men...
hälsa börjar inifrån och svartmögel kan inte vara nyttigt för någon!

Skriv under här:
https://www.mittskifte.org/petitions/ingen-mer-citronsyra-i-det-vi-far-i-och-pa-oss-tack

Jag var för lojal – och blev sjuk av stressen

DEBATT. När jag för fem år sedan började arbeta som socialsekreterare drevs jag av en enorm yrkesstolthet och lojalitet med min arbetsgivare. Jag slogs mot tiden och bristande resurser.

Mitt driv var mitt engagemang och min medkänsla. Tills det en dag bara sa ”stopp”.

Nu i efterhand känner jag en besvikelse över den organisation som jag kämpade för varje dag. Jag minns hur jag ibland vände mig till min chef med hjärtklappning, eller direkt efter att jag brustit ut i gråt på grund av stress. Framför allt är jag besviken på ledningen som inte gav min chef förutsättningar att ge mig och mina kollegor en bättre arbetssituation.

Att de gick igenom sjukskrivningsstatistiken varje månad utan att visa empati när kraven inte hängde ihop med resurserna.

Efter att ha varit sjukskriven för återhämtning, och efter mycket reflektion, insåg jag att jag hade hjälpt till att upprätthålla en osund organisation. Jag och mina kollegor hade varit alltför lojala med arbetsgivaren. På bekostnad av vår hälsa, vår ekonomi och vår tid med familjen.

Jag har tappat räkningen på hur många gånger vi täckt upp för kollegor samtidigt som arbetsgivarens ursäkt varit att ”rekryteringen har dragit ut på tiden”. Eller hur många gånger vi åkt in tidigare till jobbet på morgonen för att ha en chans att hinna med det vi skulle göra.

Jag vet att jag inte är ensam. Alltför många befinner sig i samma situation. På bara tio år har antalet patienter som remitteras till en psykiatrisk mottagning för en stressrelaterad sjukdom blivit dubbelt så många, enligt Socialstyrelsen.

Särskilt drabbade är medarbetare inom exempelvis vård, skola och omsorg, där många kvinnor jobbar.

Om du befinner dig i samma situation som jag gjorde – kräv övertid eller avlastning. Gå till din närmaste chef och låt hen prioritera åt dig. Lös inte allt själv. Vägra upprätthålla en osund organisation.

I dag är jag facklig ordförande i Visions Nyköpingsavdelning och ledamot i Visions förbundsstyrelse. Jag brinner fortfarande för mitt arbete – men framför allt kämpar jag för att skapa ett mänskligare arbetsliv där människor inte blir sjuka av stress.

Jag vet att många kommuner jobbar medvetet för att förbättra arbetsmiljön, inte minst inom socialtjänsten. Men fler kommuner behöver prioritera frågan och arbeta systematiskt med att förebygga stress och för hög arbetsbelastning.

Till exempel genom att ge nyanställda en bra introduktion, att erbjuda ett gott administrativt stöd samt att ge chefer
förutsättningar att vara närvarande ledare.

Framför allt måste lokala politiker, som är ytterst ansvariga för arbetsmiljön i välfärden, ta ett större ansvar.

Mitt budskap till dig som politiker är därför: följ upp hur sjukfrånvaron ser ut i de verksamheter du har ansvar för. Ta upp frågan om stressen på alla nämndmöten. Kräv hälsobokslut och be att få följa hur sjukfrånvaron utvecklas från månad till månad. Och se till att medarbetarnas arbetsmiljö säkras i budgetplaneringen.

Som politiker har du och dina kollegor alla möjligheter att ge medarbetarna rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Först då kan vi bryta trenden som kostar samhället stora summor, för att inte tala om medarbetare som mår dåligt.

Det är dags att göra upp med ohälsan i arbetslivet.

Artikel och bild från: http://www.aftonbladet.se/a/7b903

Ta hand om dig

Ta hand om dig!

Vad menar vi med det? Vad är att ta hand om sig? När du säger så till en vän som kanske inte mår bra, så tror jag att den inte riktigt fattar vad du menar. I den här kulturen som vi lever i har vi inte lärt oss att ta hand om oss. Därmed bränner vi ut oss på löpande band. Vi har inte lärt oss lyssna till signaler i kombination med att vi måste arbeta hårt för att ha råd med bostad och livet i sig. Jag minns att jag gick till tennisträningen i feber för att det var viktigt att vara med på träningen enligt mina föräldrar. Det är ju rätt svårt att sätta gränser för sig själv om man inte haft föräldrar som hjälpt till att dra gränser. Många som bränt ut sig får lära om i vuxenålder. Jag vet inte om 40- talisterna var speciellt dåliga på att låta barnen vila eller om det förekommer fortfarande. Min son är fantastisk för han är superbra på att tacka nej till ett för högt tempo. Och det ska jag lyssna till. Min dotter är helt otrolig på att ta tillfället i akt att vila när hon blir trött, hon somnar på golvet ibland, dessutom är hon bra på att bulla upp kuddar och bädda ner sig. Jag inspireras.

Ta hand om dig är lite som hur mår du, ett utslitet ord bara.  Nästa gång någon säger ta hand om dig tänker jag fråga: Hur då ? Jag kanske kan få massa tips på det sättet.

Här är iallafall mina bästa knep att ta hand om mig:

1. Stäng av mobilen kl. 20.00
2. Ha mobilen utanför sovrummet och öronproppar
3. Be om en massage av en familjemedlem
4. Bada badkar och läs en bok
5. Rör på dig och gärna ute
6. Ha helt tyst hemma och prata inte med någon en halvtimme om dagen (väldigt svårt att få till, men hade jag möjlighet skulle jag testa)
7. Ät något som du får energi av. Gör en grön smoothie. Det är inte bara smoothien som är nyttig utan känslan att göra något för sig själv, det ger energi.
8. Träffa en vän som ger energi

Artikel och bild från: https://stresscoachen.mabra.com/ta-hand-om-dig/

Tänkvärt

Gurkmeja + svartpeppar = sant

Så påverkas vår hälsa av ett jobb i öppet kontorslandskap

Att jobba på en kontor med öppna kontorslandskap funkar jättebra på vissa företag.
Men många blir också sjukare, får sämre fokus och distanserar sig från sina kollegor, visar studier.
"Den ultimata kontorslösningen är skräddarsydd för ändamålet", säger stressforskaren Aram Seddigh.

Att ha arbetsro på jobbet är något som många anser är viktigt för att kunna jobba effektivt. Många anser också att öppna kontorslandskap är raka motsatsen till att ha arbetsro – men trots det blir den arbetsformen allt vanligare på svenska företag. På en del företag har arbetarna inte ens fasta platser utan får ta en sittplats som finns ledig när man kommer in på morgonen – så kallat flexkontor.

Det är kostnadseffektivt heter det. Genom att riva alla kontorsväggar får man plats med fler arbetare på mindre yta och hyran och underhållskostnaderna sjunker.

Däremot händer något med vår hälsa. En dansk studie visar att personer med enskilt kontor i genomsnitt har 5 sjukdagar per år – medan de som sitter i öppet kontorslandskap är hemma sjuka 7-8 dagar om året.

Och sjukdagar är väl också en kostnad att ta med i beräkningen?

En annan aspekt som påverkas är effektiviteten – något som är beroende av vilken sorts uppgifter du ska utföra. Att göra en analys eller rapport kräver ofta mer koncentration än att bokföra en faktura, till exempel. Men här finns än så länge väldigt lite forskning, och det är en kunskapslucka som behöver fyllas.

Störande ljud kan enligt hjärnforskaren Katarina Gospic sänka prestationen med 66 procent – och studier visar att det tar oss 25 minuter att återgå till vad vi höll på med innan vi blev störda. Så det är inte ovanligt att man känner att ingenting blir gjort på kontoret – något som gör att många fortsätter jobba hemma på kvällen för att komma ikapp.

Svårare att prata intimt

Öppna kontorslandskap passar ändå bra när medarbetarna behöver kunna prata med varandra snabbt och enkelt. Däremot blir det en skillnad i innehållet i kommunikationen när vi sitter så nära varandra – även om vi pratar mer så pratar vi mindre om känsliga ämnen.

– Det blir svårare att prata om vissa saker. Det finns alltid en risk att någon hör, säger Aram Seddigh, doktorand i arbets- och organisationspsykologi, placerad vid Stressforskningsinstitutet, till Stockholms Universitet.

Katrine Marçal på Dagens Nyheter skrev samma sak i en krönika nyligen: ”Studier visar rentav att kontorslandskap leder till färre nära relationer mellan kollegor. Det går helt enkelt inte att ha några djupa samtal med någon, eftersom alla kan höra vad alla säger. Vi lär känna alla, samtidigt som vi inte riktigt lär känna någon; en metafor för dagens uppkopplade samhälle om någon.”

Påverkar minnet – negativt

I en studie som Aram Seddigh jobbat med kunde man se att de som har krävande arbetsuppgifter kan få problem med minne och beslutsfattning om de jobbar i ett öppet kontorslandskap. Det kallas kognitiv stress. De blev också oftare störda och tappade fokus.

– I flexkontor var tendenserna desamma som i öppna kontorslandskap. Däremot upplevde man lägre nivåer av kognitiv stress i ett cellkontor, oavsett hur koncentrationskrävande arbetsuppgifter man hade, säger Aram Seddigh till Arbetsmiljöforskning.se.

– Ju mer krävande arbetsuppgifter desto mer distraherad och okoncentrerad blev man. Flexkontor var bättre än öppna kontor men sämre än cellkontor.

Hur ser då en optimal arbetsplats ut?
– Den ultimata kontorslösningen är skräddarsydd för ändamålet, något som dock är väldigt sällsynt då många organisationer och företag flyttar in i befintliga lokaler som de inte anpassar efter sin verksamhet. De allra flesta kommer till sitt arbete för att de vill arbeta och producera, men om de av olika skäl hindras utföra arbetet skapas stress. Till exempel skulle jag som är psykolog i grunden uppleva det besvärligt att göra neuropsykiatriska utredningar i en miljö med mycket liv och rörelse, liks.om det kan vara stressande för många att sitta nära en entré där folk ofta går förbi samtidigt som arbetet kräver fokus och precision. Då blir det varken en produktiv eller hälsosam arbetsmiljö, förklarar Aram Seddigh.

Fem tips för ett bra kontorslandskap

Aram Seddighs tips till företag som ska göra om till öppnare jobblandskap är att involvera medarbetarna i processen, att till exempel låta dem vara med och bestämma var alla ska sitta och vilka regler som ska gälla alla som ska jobba på samma yta.

– De kan handla om att vara med och påverka inredningen och hur man ska sitta. Det finns ju individuella skillnader. De med störst behov kanske ska placeras i delar av landskapet som är mindre belastade än andra, säger Aram Seddigh.


Här är fem konkreta tips:

1. Dämpa ljudet. Lägg mattor i gångar och använd bra ljudabsorbenter. Placera inte ljudkänsliga medarbetare i hörn som inte är akustikplanerade. Där studsar ljudet och miljön blir stökig.
2. Fixa bra belysning, ventilation och temperatur. Detta är viktigt för personalen. Hjälp dem som behöver avskilja sig visuellt.
3. Ha bra tillgång på mötesrum och tysta rum. Se till att dessa fungerar. Brist på inredning gör till exempel att tysta rum ofta ekar. Om medarbetare inte använder dessa rum, utvärdera varför och åtgärda problemet. Det är viktigt för kontorets funktionalitet och produktivitet.
4. Involvera medarbetarna i framtagandet av förhållningsregler och uppdatera dessa då och då. Det håller reglerna vid liv. Utvärdera dem när det kommer nya medarbetare. Se till att få fram allas åsikter.
5. Tänk igenom placeringen. Placera de med störst behov av lugn i den lugnaste delen av kontoret.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/sa-paverkas-var-halsa

Forskare: En tyst minut kan göra underverk mot stress

När var du senast helt tyst för dig själv? I vår högljudda värld kan nämligen en kort
stunds tystnad göra mycket för hälsan – speciellt för din hjärna.

I en vardag fylld av buller och ljud kan det vara svårt att hitta tystnad och lugn. Många jobbar i öppna kontorslandskap med ständiga bakgrundsljud från kolleger och på fritiden fylls öronen med musik, podcasts, tv, radio och prat med vänner och familj.

Allt ljud som omgärdar oss kan ha en negativ effekt på vår hälsa, visar forskning. Buller och ljud kan bland annat leda till högt blodtryck, sämre hörsel och ökade stressnivåer. Tystnad däremot, kan ha motsatt effekt. Nedan följer tre hälsofördelar med att ta en tyst minut då och då.

1. Tystnad lindrar stress
Ljud kan skapa stress, medan tystnad kan lindra den. Enligt en studie från 2006 kan tystnad lindra såväl stress och spänningar i kroppen. Två minuters tystnad visade sig vara mer avslappnande än att lyssna på lugnande musik, när forskarna mätte förändringar i blodtryck och blodcirkulation i hjärnan hos deltagarna i studien.

2. Tystnad hjälper hjärnan att återställa sig
Alla intryck och ljud i vardagen anstränger hjärnans prefrontala cortex som bland annat styr problemlösning och beslutsfattning, vilket kan göra oss trötta och ofokuserade. När vi är i tystnad kan hjärnan återställa sig och ladda batterierna.

3. Tystnad hjälper hjärnan att komma i standardläge
Hjärnan beskrivs vara i standardläge när den inte fokuserar på en uppgift utan låter dagdrömmar och tankar strömma fritt, vilket är lättare utan ljud och buller runtomkring oss. Standardläget hjälper människor att vara empatiska, mer kreativa och reflektera över sitt eget liv och sina upplevelser.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/forskare-en-tyst-minut

Jessica Almenäs efter utbrändheten: "Minnet är allvarligt skadat"

Programledaren Jessica Almenäs gick in i väggen under hösten 2015. Nu talar hon ut om vägen tillbaka,
och om känslorna kring att vissa saker kanske aldrig kommer bli som förr.

I somras födde Jessica Almenäs, 41, sitt tredje barn och sedan dess har det varit fullt fokus på familjen. Men för två år sedan var jobbet och karriären en stor del av programledarens liv, och till slut blev det för mycket. Efter hösten 2015 tvingades Jessica Almenäs skära ner på jobb, då hon efter en intensiv period gått in i väggen. I ett nytt blogginlägg talar hon nu ut om den tuffa perioden och om hur hon kämpat sig tillbaka

”När blir man frisk egentligen? Blir man nånsin helt ”frisk”? Nej, jag tror faktiskt inte det. Man blir aldrig mer sig lik iallfall. En del av jaget är förlorat för alltid, på gott och ont”, inleder hon inlägget med.

Almenäs skriver om hur hon blivit inspirerad av komikern och programledaren Karin Adelsköld, 44, efter att hon medverkat i TV4:s ”Malou möter” där hon nyligen berättade om hur även hon drabbats av utmattningssyndrom. Adelsköld poängterade i programmet, att man faktiskt får en hjärnskada när man drabbas av utmattningssyndrom, något som Jessica menar att hon kan relatera till.

”Min hjärna funkar definitivt inte som innan. Även om  jag är tillbaka och jobbar och ändå känner mig ganska bra så är det en del saker som hänger kvar”, skriver hon.

Och för att förklara hur utmattningen påverkat henne, har Jessica Almenäs staplat upp ett flertal punkter där hon beskriver vad som hänt med henne sedan hon gick in i väggen. Hon berättar bland annat om hur hon än idag är mycket mer stress- och ljudkänslig, om hur sociala sammanhang kan trötta ut henne mycket och om hur hennes minne blivit kraftigt försämrat.

”Min minnesfunktion är allvarligt skadad. Långtidsminnet är näst intill utplånat och från tiden när jag blev sjuk minns jag nästan ingenting. Kommer inte ihåg ansikten (inte ens på folk jag är bekant med) eller namn eller vad jag pratat om med folk”, skriver hon.

Men trots att listan över saker som påverkat henne negativt, kan göras lång, mår hon idag mycket bättre. Dessutom menar hon att den tuffa perioden faktiskt lett till något positivt på vissa sätt, då hon valt att göra en del förändringar vad gäller hennes livsstil.

”Jag prioriterar helt annorlunda idag. Spenderar mycket mer tid med familjen och med barnen. Är mer delaktig i barnens aktiviteter. Eftersom jag inte klarar av att jobba så mycket som jag gjorde förr och samtidigt ratta skeppet familjen så har jobbet fått stryka på foten lite”, berättar hon.

Men även om Jessica har gjort dessa omprioriteringar i vardagen, menar hon själv att vissa saker aldrig kommer att bli som förr.

– Måste säga att jag verkligen, verkligen saknar min ”gamla” personlighet, skriver hon och fortsätter i nästa punkt av listan med att beskriva vad det är hon fortfarande behöver jobba på:

– Svårare att känna glädje och tycka att saker är roliga. När jag var som sjukast var jag apatisk inför det mesta. Tittade på enorma mängder skräckfilmer för att känna något alls. Det har blivit bättre, men jag tycker fortfarande att det mesta är mer jobbigt än roligt. Fan vad sorgligt egentligen.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/jessica-almenas

Herregud & co

Tänkvärt

3 tips för dig som inte räcker till

Du känner dig utschasad, trött och gnistan har slocknat. Från sekunden du vaknar till att du lägger dig ned i din sköna säng har du konstant varit aktiv. För aktiv. Hjärnan går på högvarv. I vårt samhälle, iallafall i storstäder har glömt hur vi pausar. Vi har inte fått det med oss.

Se till ni hjälps åt i hemmet. Det behöver inte vara rättvist hela tiden men det är så lätt att det är en som gör det mest, en som vet vad allt finns. Men undvik att bli för radikal och mät inte varje insats.

Jag jobbar på kvällen i stället. Barnen ska inte behöva vara i evigheter på förskola och skola men att kompensations jobba hemma och ständigt vara jagad av att bli klar med arbetsuppgifter efter barnen lagt sig är inget vinnande koncept. Ni tröttar ut er. Inget blir bra. Uppgifterna tar aldrig slut. Jobba lite längre och bli klar med det du ska göra på jobbet och gå hem och var ledig.

Gå ned i tid och gå ned i prestige. Kan du vara mer ledig? Kanske jobba med något enklare även om du får mindre betalt och satsa helhjärtat på dig och dina barn. Glöm dyra resor och snygga bilar. Det kan komma senare i livet om du önskar.

Artikel och bild från: http://stresscoachen.mabra.com/3-tips-for-dig-som-inte-racker-till/

Psykologen: ”Låt inte orostankar vingklippa dig”

Kommer pensionen att räcka? Räcker mina betyg? Tänk, om någon närstående blir sjuk! Oro är en del av livet, men ibland kan tankarna bli påfrestande. ”Oro är som en ständigt pågående ’tanketennis”, säger bokaktuella psykologen Anna Kåver.

Under sitt långa arbetsliv har Anna Kåver mött många patienter som lider av oro. Både inom psykiatrin, där hon tidigare arbetade, och vid den psykologmottagning i Uppsala, där hon är verksam i dag. Hon har också reflekterat över den vardagliga oron hos sig själv och sin omgivning.

– Många människor lever med oro i vardagen, men är olika bra på att hantera den, säger hon.

I sin åttonde och senaste bok ”Oro: Att leva med tillvarons ovisshet” beskriver hon vad orostankar egentligen är utifrån olika perspektiv: det psykologiska, det biologiska och det filosofiska. I en avslutande del ger hon också tips på hur människor kan hantera – och försöka minska – sin oro.

– Även om vi alla måste acceptera ett visst mått av oro så finns det bra förhållningssätt till den, och dem vill jag erbjuda.

Anna Kåver beskriver oro som ett intensivt tänkande. Inte sällan är det samma tanke som återkommer gång på gång, eller att en orostanke sätter i gång en annan.

– Oro är som en ständigt pågående ”tanketennis”, som att slå en boll som hela tiden kommer tillbaka. Dessutom tycks motspelarna föröka sig. Det kan börja med att jag är orolig för mötet med min chef, vilket kan leda till tanken ”Är jag kompetent i mitt jobb?”, vidare till ”Jag kommer att bli arbetslös!” och ”Hur ska jag kunna amortera på villan?”.

Människors oro spinner enligt Anna Kåver ofta kring samma teman: oro, sjukdom, relationer, ekonomi och jobb – eller avsaknad av jobb.

– Väldigt många äldre oroar sig över om pensionen ska räcka. Andra oroar sig över om de kommer att få sitt hus sålt eller om barnen kommer att bli överkörda på väg till skolan.

Ibland är orostankarna djupt existentiella och rör sig då kring ämnen som ensamhet, död, livsmening, kärlek och mod. I sin bok citerar Anna Kåver biskop emerita Caroline Krook och hennes frågeställningar: ”Duger jag? Är jag älskad? Finns det mening i mitt liv”. Anna Kåver har också gjort ett eget tillägg: ”Finns det trygghet i mitt liv?”.

Oron kan också ligga utanför det personliga livet och gälla det som händer i världen – klimatförändringar, miljöförstöring, terror och skrämmande politiska krafter – som skapar en undergångskänsla hos många.

I ett land som Sverige kan det tyckas som om många människor inte har något särskilt att oroa sig över. Det råder inget krig, och de allra flesta har mat och bostad och lever ett gott liv materiellt sett. Ändå tycker Anna Kåver inte alls att det är egendomligt att oroa sig som välmående svensk. Det går delvis att förstå utifrån vår biologi.

– Hjärnan är ett fantastiskt organ, som under människans utveckling har formats för att hjälpa oss att överleva. Hur bra vi än har det fortsätter hjärnan med det arbetet. Det finns fyrfiliga motorvägar för hot i våra hjärnor! Vägarna för ett förnöjt tillstånd är mycket smalare. En jätterik människa oroar sig nog därför lika mycket som en fattig, men kanske för andra saker.

Det finns också ”klok oro”, som Anna Kåver kallar den

– Klok oro kan användas till empati och omsorg, till nödvändig planering och problemlösning. Om jag oroar mig för hur mina barn har det i skolan kan jag prata med barnen och lärarna, i stället för att bara sitta hemma och grubbla över det.

Ett annat sätt att hantera sin vardagsoro handlar om att bryta mönster. Det går att göra på flera sätt, enligt Anna Kåver, som att försöka betrakta orostankar på avstånd i stället för att vara i dem, att sätta sin oro i perspektiv, eller att helt enkelt släppa lite på kontrollen och perfektionismen i sitt liv.
Ett av hennes förslag på konkreta strategier är ”orosfåtöljen”. Den som oroar sig uppmanas att skriva ner alla orostankar på en lapp, men skjuta upp att tänka på dem till en utvald tid och plats, exempelvis en fåtölj, i slutet av dagen. Där och då är det fritt fram för oron.

– I vissa fall kan det som står på lappen ha förlorat sin kraft från när det skrevs ner. Den oro som finns kvar försöker man att lösa konstruktivt.

Det är när oron ”vingklipper ens liv”, som Anna Kåver uttrycker det, som den har blivit destruktiv – eller ”giftig”.

– Oron blir giftig när du undviker saker du egentligen inte vill undvika eller när du plågar din omgivning med att den ska ge dig olika försäkringar. Den är också giftig om den gör att du inte kan sova, har ont i magen, aldrig kan koppla av eller nästan känner dig sjuk av oro.

– Det är svårt att veta var gränsen till den giftiga oron går, den oro som skulle kunna diagnosticeras som GAD, generaliserad ångeststörning. Den gränsen kan egentligen bara du själv sätta. När den gränsen är passerad – då är det dags att söka hjälp i vården.

Oro – ett falskt ”skydd”

Syftet med oro är att skapa kontroll över en oviss framtid. Tänkandet skapar en delvis falsk bild av att kunna förhindra – eller att åtminstone vara förberedd på – problem och olyckor.

Oron kan upplevas som ett skydd mot att hamna i ”framtida hjälplöshet” och ett starkt emotionellt kaos.

En person som oroar sig har ofta låg tolerans mot ovisshet. Perfektionism och social ängslighet är också vanligt.

Artikel från: https://www.svd.se/oro--nar-tankarna-spelar-tennis