Så påverkas vår hälsa av ett jobb i öppet kontorslandskap

Att jobba på en kontor med öppna kontorslandskap funkar jättebra på vissa företag.
Men många blir också sjukare, får sämre fokus och distanserar sig från sina kollegor, visar studier.
"Den ultimata kontorslösningen är skräddarsydd för ändamålet", säger stressforskaren Aram Seddigh.

Att ha arbetsro på jobbet är något som många anser är viktigt för att kunna jobba effektivt. Många anser också att öppna kontorslandskap är raka motsatsen till att ha arbetsro – men trots det blir den arbetsformen allt vanligare på svenska företag. På en del företag har arbetarna inte ens fasta platser utan får ta en sittplats som finns ledig när man kommer in på morgonen – så kallat flexkontor.

Det är kostnadseffektivt heter det. Genom att riva alla kontorsväggar får man plats med fler arbetare på mindre yta och hyran och underhållskostnaderna sjunker.

Däremot händer något med vår hälsa. En dansk studie visar att personer med enskilt kontor i genomsnitt har 5 sjukdagar per år – medan de som sitter i öppet kontorslandskap är hemma sjuka 7-8 dagar om året.

Och sjukdagar är väl också en kostnad att ta med i beräkningen?

En annan aspekt som påverkas är effektiviteten – något som är beroende av vilken sorts uppgifter du ska utföra. Att göra en analys eller rapport kräver ofta mer koncentration än att bokföra en faktura, till exempel. Men här finns än så länge väldigt lite forskning, och det är en kunskapslucka som behöver fyllas.

Störande ljud kan enligt hjärnforskaren Katarina Gospic sänka prestationen med 66 procent – och studier visar att det tar oss 25 minuter att återgå till vad vi höll på med innan vi blev störda. Så det är inte ovanligt att man känner att ingenting blir gjort på kontoret – något som gör att många fortsätter jobba hemma på kvällen för att komma ikapp.

Svårare att prata intimt

Öppna kontorslandskap passar ändå bra när medarbetarna behöver kunna prata med varandra snabbt och enkelt. Däremot blir det en skillnad i innehållet i kommunikationen när vi sitter så nära varandra – även om vi pratar mer så pratar vi mindre om känsliga ämnen.

– Det blir svårare att prata om vissa saker. Det finns alltid en risk att någon hör, säger Aram Seddigh, doktorand i arbets- och organisationspsykologi, placerad vid Stressforskningsinstitutet, till Stockholms Universitet.

Katrine Marçal på Dagens Nyheter skrev samma sak i en krönika nyligen: ”Studier visar rentav att kontorslandskap leder till färre nära relationer mellan kollegor. Det går helt enkelt inte att ha några djupa samtal med någon, eftersom alla kan höra vad alla säger. Vi lär känna alla, samtidigt som vi inte riktigt lär känna någon; en metafor för dagens uppkopplade samhälle om någon.”

Påverkar minnet – negativt

I en studie som Aram Seddigh jobbat med kunde man se att de som har krävande arbetsuppgifter kan få problem med minne och beslutsfattning om de jobbar i ett öppet kontorslandskap. Det kallas kognitiv stress. De blev också oftare störda och tappade fokus.

– I flexkontor var tendenserna desamma som i öppna kontorslandskap. Däremot upplevde man lägre nivåer av kognitiv stress i ett cellkontor, oavsett hur koncentrationskrävande arbetsuppgifter man hade, säger Aram Seddigh till Arbetsmiljöforskning.se.

– Ju mer krävande arbetsuppgifter desto mer distraherad och okoncentrerad blev man. Flexkontor var bättre än öppna kontor men sämre än cellkontor.

Hur ser då en optimal arbetsplats ut?
– Den ultimata kontorslösningen är skräddarsydd för ändamålet, något som dock är väldigt sällsynt då många organisationer och företag flyttar in i befintliga lokaler som de inte anpassar efter sin verksamhet. De allra flesta kommer till sitt arbete för att de vill arbeta och producera, men om de av olika skäl hindras utföra arbetet skapas stress. Till exempel skulle jag som är psykolog i grunden uppleva det besvärligt att göra neuropsykiatriska utredningar i en miljö med mycket liv och rörelse, liks.om det kan vara stressande för många att sitta nära en entré där folk ofta går förbi samtidigt som arbetet kräver fokus och precision. Då blir det varken en produktiv eller hälsosam arbetsmiljö, förklarar Aram Seddigh.

Fem tips för ett bra kontorslandskap

Aram Seddighs tips till företag som ska göra om till öppnare jobblandskap är att involvera medarbetarna i processen, att till exempel låta dem vara med och bestämma var alla ska sitta och vilka regler som ska gälla alla som ska jobba på samma yta.

– De kan handla om att vara med och påverka inredningen och hur man ska sitta. Det finns ju individuella skillnader. De med störst behov kanske ska placeras i delar av landskapet som är mindre belastade än andra, säger Aram Seddigh.


Här är fem konkreta tips:

1. Dämpa ljudet. Lägg mattor i gångar och använd bra ljudabsorbenter. Placera inte ljudkänsliga medarbetare i hörn som inte är akustikplanerade. Där studsar ljudet och miljön blir stökig.
2. Fixa bra belysning, ventilation och temperatur. Detta är viktigt för personalen. Hjälp dem som behöver avskilja sig visuellt.
3. Ha bra tillgång på mötesrum och tysta rum. Se till att dessa fungerar. Brist på inredning gör till exempel att tysta rum ofta ekar. Om medarbetare inte använder dessa rum, utvärdera varför och åtgärda problemet. Det är viktigt för kontorets funktionalitet och produktivitet.
4. Involvera medarbetarna i framtagandet av förhållningsregler och uppdatera dessa då och då. Det håller reglerna vid liv. Utvärdera dem när det kommer nya medarbetare. Se till att få fram allas åsikter.
5. Tänk igenom placeringen. Placera de med störst behov av lugn i den lugnaste delen av kontoret.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/sa-paverkas-var-halsa