Tänkvärt

32 000 svenskar är utbrända – majoriteten av dem kvinnor

Utmattningssyndrom har de senaste åren blivit en folksjukdom. Enligt Arbetsmiljöverket sjukskrivs varje år 32 000 personer i Sverige med diagnoser som tyder på att de har "gått in i väggen" eller drabbats av utmattningssyndrom, som är den medicinska termen. Mer än hälften av de sjukskrivna är kvinnor. 

– Det är den duktiga, ambitiösa kvinnan med drag av perfektionism som drabbas. Hon som vill göra ett strålande jobb och inte säger nej ju fler uppgifter hon får, säger Kristina Glise på Institutet för stressmedicin i Göteborg.

I Sverige är stressrelaterad psykisk ohälsa den vanligaste anledningen till sjukskrivning bland kvinnor. Arbetsmiljöverket varnar för att fler blir sjukskrivna, bland annat på grund av hög arbetsbelastning. Samtidigt visar statistik från Försäkringskassan att antalet sjukfall kopplade till psykisk sjukdom årligen har fortsatt att öka sedan 2012.

Enligt Socialstyrelsen, vars färskaste siffror kommer från 2014, fick 17 766 kvinnor diagnoser baserade på anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress. Motsvarande siffra för män samma år är 9 547.

Men siffrorna för stressrelaterade sjukdomar går uppåt i skrämmande takt.

I en film från Arbetsmiljöverket berättar Aleksander Perski, docent och stressforskare, att det numera är 32 000 svenskar som sjukrivs årligen med diagnoser som tyder på utbrändhet.

Enligt Kristina Glise, doktor och överläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg, går det tydligt att se vilka det är som drabbas: Arbetsgivarens drömanställde.

– Det är den duktiga, ambitiösa kvinnan med drag av perfektionism. Hon tillhör åldersgruppen som befinner sig mitt i livet, som måste ta hänsyn till relationer, karriär, barn och har lån på hus och bil.
Den typiska patienten på landets stressmottagningar är en högutbildad kvinna med ett "bra jobb", enligt Kristina Glise. Jämfört med andra patienter är hon oftare sambo eller gift.

Främst drabbas kvinnor som arbetar inom offentlig sektor. Ofta gäller det yrken där beslut, som påverkar andra människor, måste fattas under tidspress. Det kan handla om lärare, vårdpersonal och på senare tid även socialsekreterare. Jobb som domineras av kvinnor – som också är de som drabbas av sjukdomen i störst utsträckning.

En anledning till att sjukdomen är vanligare bland kvinnor är för att de ofta tar ett större ansvar för hem och familj, enligt en studie gjord av Försäkringskassan.

Hjärnan blir sjuk – "går in i väggen"

Symptomen kommer långsamt men insjuknandet sker ofta akut. Symptomen kan vara både fysiska och psykiska. Oftast har den drabbade haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan hen blev sjuk. Ett vanligt symptom är att känna stor trötthet som, hur mycket man än vilar, inte försvinner.

– Det är hjärnan som blir sjuk. Om du har levt under hög stress under en längre tid har du hela tiden ett pådrag i kroppen. Hjärnan är ett oerhört komplicerat organ och det är förmodligen därför återhämtningen tar så pass lång tid, säger Kristina Glise.

En person som är utmattad har ofta kognitiva störningar som märks främst genom bristande uppmärksamhet, svårigheter att hålla flera bollar i luften och svårigheter att planera och utföra något.
Det kan också märkas genom att personen arbetar långsamt. Dessa symptom härrör från funktioner som finns i frontalhjärnan.

Större risk för kvinnor att bli sjukskrivna

Risken att bli sjukskriven för psykisk ohälsa är 28 procent högre för kvinnor än för män, enligt siffror från Försäkringskassan. Forskningen har visat att ju längre en person går med symptom desto längre tid tar det att återhämta sig och bli frisk.

En del får psykiska symptom och blir nedstämda, får ångest eller sömnstörningar. Andra får mer kroppsliga symptom som ont i magen, hjärtklappning eller huvudvärk. En person som är eller är på väg att drabbas av utmattningssyndrom kan också förändras socialt, dra sig undan, vara lättirriterad eller gräla för att hen är stressad och uppe i varv.

Uppmärksamma personen på att de förändras

Om man har en arbetskamrat som förändras väldigt tydligt tycker Kristina Glise att man ska göra personen medveten på vad som håller på att hända.

– Ställ frågan: "Hur mår du egentligen?" Uppmärksamma personen på att det händer något. Ett utmattningssyndrom går långsamt, steg för steg, och de drabbade förstår inte själva vad som händer och att de förändras.

Om den drabbade inte tar varningssignalerna på allvar riskerar personen långa sjukskrivningar och kan ha restsymptom i många år. För vissa patienter försvinner symptomen aldrig.

– Är du riktigt sjuk, är du helt utslagen. Det kan gå långa perioder när du bara orkar gå upp och äta frukost för att sedan behöva gå och vila flera timmar igen. Att ligga utslagen på sängen dag ut och dag in när du har barn är ett otroligt handikapp för hela familjen.

Allt fler unga mår sämre

Det har skett en oroväckande ökning av unga personer som drabbas av utmattningssyndrom. Kristina Glise tror att det kan ha att göra med dagens klimat på internet:

– Vad man ser statistiskt är att unga kvinnor mellan 16 och 24 år anger att de mår mycket sämre än vad samma åldersgrupp gjorde för 20 till 30 år sedan. Sociala medier gör att människor i dag speglar sig i andra miljöer än den man lever i. Man kan göra jämförelser med dem som är vackrast och rikast i världen – tidigare tittade man på grannar och klasskamrater.

Artikel från: Amelia.se

Bloggprofilen Rebecca: ”Inget jobb är värt att gå in i väggen för”

Rebecca Fredriksson är 25 år gammal och har drygt 24 000 följare på Instagram och driver en stor modeblogg. Hon reser jorden runt och har enligt många ett riktigt ”drömjobb”, men bakom den slipade och välputsade fasaden började allt till slut att krackelera.

En dag föll hon ihop på vardagsrummets golv. Det här är Rebeccas historia. 

Hon beskriver sig själv med orden ”glad, energisk, social, driven och har väldigt nära till skratt.” Rebecca är enligt sig själv en kämpe med stark vilja och hennes drömmar har avlösts en efter en. Men trots att allt verkade gå Rebeccas väg så kom det en dag när alla de där bollarna som hon hade i luften föll ur hennes händer. I ett uppmärksammat blogginlägg skrev Rebecca:

"Jag klappade ihop på vardagsrumsgolvet en tisdag, vaknade upp likblek, kallsvettig, illamående och svagare än någonsin. Kroppen hade fått nog efter flera månader med jobb från morgon till natt, fyra timmars sömn, inte mycket mat och knappt vätska i kroppen".

För amelia berättar Rebecca att det var efter första svimningen som hon insåg att något var fel.

– Jag åkte in akut, de tog hand om mig direkt och jag var nära att svimma igen. Då sa läkaren att jag är utmattad. Efter det så rasade bara allt, kroppen sa ifrån. Varken huvudet eller kroppen orkade mer. Jag hade ständigt migrän, magkatarr, illamående, ångest och jag var deprimerad.

Listan kan göras lång. Jag började även glömma saker, tappa kontrollen och var inte mig själv. Jag visste inte vem jag själv var längre.

Läkaren sjukskrev Rebecca i en månads tid och sa att hon var utbränd och skulle vila. Hon blev även tillsagd att hon inte fick göra något jobbrelaterat alls

– Jag fick enbart vila, motionera och göra det jag mår bra av. Men framför allt släppa allt och bara vara. Hon sa även att det var allvarligt och att jag måste ta det seriöst, säger Rebecca och fortsätter:

– Det var så svårt att inse att jag inte fick jobba, de första dagarna jobbade jag lite ändå. Det var svårt att tackla att jag knappt fick göra något mot att ha haft tusen bollar i luften. Det kändes tomt och många gånger kände jag mig väldigt ensam och rastlös. Samtidigt som det var så skönt att bara försöka vara och hitta tillbaka till gamla Rebecca.

Under tiden som Rebecca mådde som allra sämst förklarar hon det som att det kändes som hon hade en råtta i sig som sprang omkring i kroppen.

– Då hade jag panik upp över öronen och var oerhört illamående av all ångest. Jag ville hoppa ur min egna kropp. Jag grät, skrek och var så oerhört skör. Att må så här är bland det värsta jag varit med om.

I dag har Rebecca varit sjukskriven i tre månader och det är dags för henne att sakta men säkert äntra arbetslivet igen.

– Det är en lång bit kvar men jag har förstått mer och mer vad livet handlar om. Det handlar inte enbart om jobb och karriär, det finns så mycket annat. Det är viktigt att inse sina begränsningar och att kunna se varningssignaler, säger hon och fortsätter:

– Det börjar gå åt rätt håll. Vissa dagar är fortfarande väldigt tunga men jag kämpar på. Man får heller inte glömma bort att det tar tid, jag har verkligen insett det nu. Jag påminner mig själv med att man bara har en kropp och ett liv!

Finns det någonting du skulle vilja säga till personer som mår dåligt av stressen men inte har tagit tag i det?

– Inget jobb i världen är värt att gå in i väggen för. Ingen kommer heller tacka dig den dag du gör det. Jag menar du kan jobba, jobba, jobba, leverera, leverera och leverera samt vara bäst, men till vilket pris? Det finns bara en av dig och du har bara en kropp.

Artikel och bild från: Amelia.se

”Jag har inte varit den mamma jag velat” – Line, 34, om att bli utbränd

Småbarnsmamman Line Andreasson har alltid varit väldigt engagerad i allt hon gör, men även sin egen största kritiker och haft ett stort behov av att veta att hon räcker till.

Efter flera års ohållbar arbetssituation innehållande hög stress och stort personligt ansvar tog det plötsligt stopp. 

– Det enda som ekade i mitt huvud var ”det var ju detta som inte fick hända!”, säger Line. 

Line Andreasson från Varberg är 34 år gammal, sambo samt mamma till en treårig kille. Hon är beteendevetare och arbetar inom specialistpsykiatrin i Halland. Men sedan oktober är hon sjukskriven för utmattningssyndrom.

Det var i november 2014 som Line efter 1,5 års föräldraledighet började arbeta igen – då på ny arbetsplats med helt nya arbetsuppgifter. Hon hade blivit förflyttad på grund av att de var för många på hennes tidigare arbetsplats. Snabbt insåg hon att hon inte trivdes. Redan innan föräldraledigheten hade hon dessutom haft en stressig och ansträngande arbetssituation med ovisshet om sin anställning. 

Ett drygt halvår senare blev hon erbjuden att gå tillbaka till sin gamla arbetsplats, något hon var väldigt tacksam för. Samtidigt trappades tempot upp.

– Jag var så glad och tacksam för möjligheten att komma tillbaka till mitt älskade arbete igen och arbetade på för att bevisa att de tagit rätt beslut när de lät mig komma tillbaka, säger Line och fortsätter:

– Detta gjorde att jag trots tydliga symptom på utmattning arbetade i ett högt tempo med långa dagar och ofta utan raster.

I oktober 2015 valde Line att sjukskriva sig med syftet att vara hemma och vila upp sig en vecka. Sedan dess har hon varit sjukskriven på 100 procent.

Sitt första samtal med en läkare minns Line knappt.

– Jag var så rädd och så arg kommer jag ihåg, och det enda som ekade i mitt huvud var ”det var ju detta som inte fick hända!”

När det var som allra värst gjorde det mesta ont på Line, till och med en kram från hennes man Anders kunde smärta otroligt.

– Jag var yr konstant. Jag var smärtkänslig och känslig för beröring. Anders kunde när det var som värst knappt röra vid mig även om en kram var det jag behövde som mest. Det gjorde fysiskt ont på grund av den höga anspänningen som var i kroppen.

– Jag hade ständig huvudvärk varje dag, den varierade enbart i styrka. Jag frös jämt, gick med tjocka koftor på jobbet, sov med dubbla duntäcken och ullsockor på nätterna. Ändå hade jag svårt att få upp värmen. Jag led av en förlamande trötthet som är svår att beskriva. Jag somnade utan problem i soffan vid 17-tiden på kvällen helt utmattad.

Line har sedan hon drabbades haft svårt med minnet, och då framför allt korttidsminnet. Hon har en oförmåga att välja, ta beslut, prioritera, strukturera och organisera. Hon har även mycket svårt att hålla koncentrationen vilket gör att hon har svårt att hänga med i samtal, att uttrycka sig, svårt att hålla tråden, att förstå samband, svårt att ta in och förstå text och är känslig för yttre stimuli som till exempel ljus och ljud.

– Vissa dagar tvingas jag ha öronproppar i dygnet runt för att stå ut med alla intryck då det känns som om hjärnan saknar filter och släpper in precis allt i en rasande fart vilket är otäckt. Jag får frånvarokänslor och jag är inte riktigt närvarande. Jag känner oro, rädsla och ångest – främst på morgonen.

– Veckorna innan jag sjukskrev mig och ett par månader in i sjukskrivningen led jag av panikångest, svårighet att få upp kroppstemperaturen, hög puls, en känsla av att vara jagad, svettningar och så vidare.

Lines sjukskrivning och utmattningssyndrom påverkar inte bara henne själv utan också hennes relationer.

– Min lust till allt försvann, även lusten till min man vilket påverkade relationen. Det är även tungt för den man lever med att se sin partner så personlighetsförändrad och att stå maktlös i den situationen. Trots all ledsamhet har han stått stadigt bredvid mig under hela tiden och fångat upp mig när det känts som om jag faller. Hans genuina hopp och framtidstro, lugn och trygghet har varit en förutsättning för mig att kunna närma mig ett tillfrisknande. Han tror på mig även de dagar jag själv tvekar.

– Gällande min son, som är tre år gammal så är det smärtsamt att prata om hur det har varit. Jag har inte kunnat vara så närvarande som han förtjänar. Jag har varit arg och haft dåligt tålamod och i kombination med bristande ork och lust så har jag inte varit den mamman jag velat vara åt honom det senaste året. Men vi börjar hitta tillbaka till varandra. Det känns hoppfullt och fantastiskt fint. Han lär mig om vad som är viktigt i livet på riktigt.

Nu jobbar Line på att hitta en balans mellan aktiviteter och återhämtning för att klara av vardagen, något som blivit en av hennes största utmaningar.

–Fastän jag inte har någon kraft eller energi så blir jag oerhört rastlös och mår dåligt av allt jag vill göra men inte kan. Jag behöver låta kropp, knopp och själ vila mellan varje varje moment. Om jag missar eller väljer bort det får jag betala för det senare.

– Att lära sig lyssna på kroppen har för mig verkligen varit en utmaning, det var väldigt svårt när man hade ignorerat den så länge. Det går sakta, men det går.

När hon är tillbaka på jobbet vet inte Line. Tidigare i vår började hon arbetsträna efter fyra månaders sjukskrivning, men efter tre veckor på jobbet insåg hon att det inte fungerade och hon fick gå tillbaka på ruta ett. Det var ett hårt bakslag för henne.

– Jag försöker att fokusera på nuet men funderar självklart på hur framtiden kan komma att se ut, både när det kommer till hälsa och arbete. Jag är mer hoppfull nu vilket är otroligt befriande. Jag har lärt mig att lyssna på kroppen som är mycket tydlig om man bara tillåter den. Men jag är ömtålig fortfarande, minsta lilla stress eller krav så drar hela systemet igång. Hur det blir med mitt arbete i framtiden vågar jag inte spekulera i just nu, men självklart har jag tvingats omvärdera min arbetssituation såsom mycket annat i mitt liv.

Vad skulle du vilja säga till dem som känner sig stressade och mår dåligt?

– Du är inte ensam. Du behöver inte lösa allting helt själv eller i hemlighet, ta steget och våga be om hjälp.

Line skriver öppenhjärtligt om sin strävan efter att tillfriskna. På sin Instagram delar hon med sig till andra som kämpar med liknande bekymmer. Vill du följa henne så kika in på @lyssnarinat. 

Artikel och bild från: Amelia.se

Bryt tystnaden om utmattningssyndrom! Följ Amelias artikelserie #utmattad

När blodet förvandlas till flytande bly i dina ådror. När kroppen vägrar lyda. När du vill stå stark, men benen inte bär. När du vet att du skulle göra något väldigt viktigt, men inte alls minns vad. När mardrömmen blir vardag för allt fler svenskar – vad gör vi då?

I år drabbas närmare 30 000 svenskar av utmattningssyndrom. Och de flesta av dem är kvinnor. Varje dag diagnostiseras 56 nya kvinnor med utmattningssyndrom, enligt Socialstyrelsens siffror.

Sverige har en ny kvinnosjukdom. Det är dags att vi börjar prata om den. Idag startar amelia artikelserien #utmattad där vi låter de som drabbats berätta. 

Möt Line Andreasson, 34, Kristina Andersson, 51, Marja Palosuo, 45, och många fler. Hör deras ord om deras verklighet. Hör deras berättelser om hur det gick till. Om varningssignaler som inte togs på allvar, om arbete som aldrig tog slut, om att ständigt vara uppkopplad, om att aldrig räcka till, om ökad press, ökad stress.

Det är hög tid att vi tar de stressrelaterade sjukdomarna på allvar.

Hur ska vi tillsammans göra vad vi kan för att inte vi själva, eller någon nära oss, drabbas?

Hur kan vi tillsammans göra för att få en tillvaro, där vi inte stressas till sjukdom?

Det är frågor vi måste besvara.

Och det är hög tid att vi hör de röster, som kämpar för att komma tillbaka. För att få kraften tillbaka.
Vi kan inte längre vara ett land, som står tysta inför den nya kvinnosjukdomen.

Vi kan inte längre vara ett land, som låter kvinnor drabbas så hårt av stress, att de tvingas in i långa sjukskrivningar, ofta med en lång väg tillbaka till hälsa och styrka.

Här börjar #utmattad
Frida Boisen

Artikel och bild från http://www.amelia.se/artiklar/folj-utmattad-om-utmattningssyndrom/

5 tecken på att du stressar för mycket

Är du konstant stressad? Då känner du troligen igen något av dessa symptom, som ofta uppkommer
i samband med stress. Så här lindrar du problemen!

De flesta av oss stressar ibland, och det behöver inte vara negativt. Om du däremot hamnar i ett mönster där stress tar över vardagen under en längre period, kan det vara dags att se upp och försöka ändra på din livsstil.

Här är fem tecken på att du lever ett för stressigt liv, och borde ge dig själv tid för avslappning och lite lugn och ro:

1. Magproblem

Ett första tecken på att du stressar för mycket är ofta att du får problem med magen. Magkatarr, diarré eller förstoppning är vanliga tecken på att din kropp är stressad. Bästa tipset för att bli bättre i magen är förstås att varva ner, men en smart quick fix är att gå ut och springa – det ger en endorfinboost som hjälper till att lugna både dig och magen.

2. Du tappar hår

Tre till sex månader efter en väldigt stressig period kan det hända att du börjar tappa mer hår än normalt. Det beror på att stress bidrar till att kroppen utsöndrar höga nivåer av androgener, en sorts hormon som stör hårsäckarna och kan orsaka tillfälligt håravfall. I efterhand går det inte att göra så mycket åt det, men boosta håret som sitter kvar genom att äta hälsosam kost med mycket vitaminer.

3. Finnar och dålig hy

Precis som håret är också hyn känslig för högre doser än normalt av androgener, och akne kan blomma ut. Botemedlet är förstås att bryta stressmönstret, men att undvika crèmer och smink som täpper till porerna hjälper också till på traven.

4. Ryggont

När vi stressar gör sig kroppen redo för att fly från en farlig situation. Pulsen och blodtrycket höjs, och stresshormonerna som utsöndras i kroppen får musklerna att spänna sig.  Stressar du ofta kan det leda till muskelvärk och –knutor, särskilt i kombination med att du sitter stilla vid ett skrivbord om dagarna. Träning och stretch är bästa medicinen mot värkande muskler – bryt gärna arbetspasset och rör på dig några minuter mitt på dagen.

5. Utslag och eksem

Långvarig stress stör immunförsvaret, och kan göra din hud känsligare och mer mottaglig för infektioner. En mild och mjukgörande crème kan hjälpa till att lugna huden tills du själv lugnat ner dig.

Källa: Women´s health
AV: Linnea Bjärle
BILD: Thinkstock

Artikel från: http://www.mabra.com/5-tecken-pa-att-du-stressar-for-mycket/

15 tips för att undvika att gå in i väggen

Vi måste prata mer om den psykiska arbetsmiljön, och vi måste våga be om hjälp från chefen och kolleger,
säger Eva Jakobsen på danska journalistförbundet.
 | fotograf: Tor Johnsson

”Sluta upp att vara ett med ditt jobb” är ett av råden från arbetsmiljökonsulenten Eva Jakobsen.

I dag är arbetet så intimt förknippat med vår identitet att motgångar tar oss väldigt hårt. Det gör det också svårare att släppa taget när vi går hem. Minska på kraven och skapa distans till arbetet, är arbetsmiljökonsulenten Eva Jakobsens råd för att inte gå in i väggen.

– I dag är vi på jobbet med hela vår personlighet, och den yngre generationen är ännu mer ett med sitt arbete, säger Eva Jakobsen, arbetsmiljökonsulent på danska journalistförbundet.

Det här hänger samman med vårt individualistiska samhälle och utvecklingen av arbetslivet, och är en av de viktigaste förklaringarna till stress, säger hon. Hennes råd för att må bättre är att försöka separera sig själv från sitt arbete lite mer. När chefen vill tala med dig, bör du tänka på att ni ska prata om det du gör – inte den du är.

– Om vi försöker flytta fokus från personen till produktionen, kan vi ge mer konkret feedback, säger Eva Jakobsen.

Det är också viktigt att våga be om hjälp av kolleger och chefer i en tid när vi uppmuntras tro att vi ska klara allt själva.

Stressen kan göra att du blir aggressiv, får lätt till gråt och spända axlar och skuldror. Hjärnans reaktion kan vara lurig.

– Om jag har högklackade skor på mig på jobbet och får ont i ryggen på kvällen kanske jag tänker ”i morgon ska jag ha lågskor”. Men om jag är stressad kan min reaktion bli att ”jag tar på mig ännu högre skor” nästa dag, för att visa att jag klarar av det. Hjärnan som ska hjälpa mig att säga stopp har blivit förstörd av stressen.

Det här kan få dig att ta ett extra  uppdrag på jobbet när du borde dra ned på tempot. Ofta krävs att en utomstående reagerar för att du ska kunna bryta den onda cirkeln.

– Det är som ett hamsterhjul där du springer runt, runt, tills någon sätter stopp.

Vad ska man göra om man misstänker att en kollega är alltför stressad?

– Du ska sätta dig ned med den personen, titta den i ögonen och fråga: Hur är det med dig? Signalera att du har tid att höra den långa versionen. Kom ihåg att du inte ska lösa kollegans problem! Om det gäller jobbet kan du erbjuda dig att prata med chefen åt din kollega.

Eva Jakobsens 15 tips – så undviker du att gå in i väggen

1. Säg högt att du känner dig stressad – till din familj, dina kolleger och din chef. Be om hjälp.

2. Träffa de människor som betyder mest för dig. Övriga får vänta tills du har mer energi.

3. Om du gör ett litet fel på jobbet, säg till dig själv: Det blev inte perfekt till 100 utan 80 procent, än sedan?

4. Fråga dig själv om det är någon som dör om du gör uppgiften lite sämre.

5. Träna på att röra dig långsamt.

6. Titta i din kalender – kanske är det den som är sjuk och inte du.

7. Återuppta din gamla hobby, om du har någon.

8. Tänk på stress som influensa i själen. Gör bara sådant du skulle göra med 40 graders feber, det vill säga inte mycket.

9. Gör de saker du har lust med. Strunta i ”borden” och ”måsten”.

10. Minska förväntningarna på vad du ska lyckas med i livet. Kika in i din bostad mentalt och sedan i grannens. Jämför vilka förväntningar du har på respektive person.

11. Logga ut. Ta paus från sociala medier och minimera din mediekonsumtion.

12. Följ det råd du skulle ha gett till din bästa vän om hon eller han berättade om sin stress.

13. Om du blir medbjuden på café eller tillfrågad om ett extra uppdrag på jobbet – känn efter. Tacka bara ja om du kan göra det utan att det går ut över annat i privat- eller arbetslivet.

14. Ge kroppen den vila den behöver.

15. Promenera en timme varje dag, oavsett väder. Ta djupa andetag och väck dina sinnen: lukt, känsel och hörsel.

Artikel från http://www.nyteknik.se/karriar/15-tips-for-att-undvika-att-ga-in-i-vaggen-6575601

Herregud & co

Tänkvärt

Så sover du gott

Träna din hjärna att stressa mindre

Din hjärna är anpassningsbar och det bör du utnyttja! Så här lär du hjärnan
 att göra dig gladare och mer tillfreds

Den mänskliga hjärnan är plastisk. Det innebär att vi, med hjälp av medvetna tankar och beteenden, kan förändra den. Hjärnan blir helt enkelt bra på det den ägnar sig åt, skriver livscoachen Karin Isberg i sin e-bok Bli den bästa du kan vara.

Tänker du stressade och oroliga tankar blir hjärnan stressad och orolig. Om du istället tänker lugna, glada tankar blir hjärnan bra på glädje och lugn. Så här kan du göra för att träna din hjärna.

Bli vän med stressenAtt reagera med stress är en överlevnadsmekanism. Din kropp förbereder dig för att klara av utmaningar. Försök att se reaktionen som hjälpsam, så blir stressnivåerna automatiskt lägre.

Avdramatisera situationenDin kropp reagerar som om du hade mött ett lejon i djungeln, när det i själva verket kanske det bara handlar om en deadline eller kö i trafiken. Ta ett djupt andetag och påminn dig om att det inte handlar om liv eller död.

Undvik frestelserGodis och alkohol är vanliga fällor vid stress. De är lätta att lockas av, då de ger en snabb serotonin- och dopaminhöjning och lindrar för stunden. Men i längden kan de leda till beroenden, så du gör bäst i att stå emot suget.

Låt käkarna slappna avNär vi är stressade tenderar vi att pressa ihop käkmusklerna och bita ihop tänderna. Om käken istället slappnar av tolkar hjärnan det som att kroppen är avslappnad. Försök därför att låta munnen slappna av. Se till att det finns ett mellanrum mellan övre och nedre tandraden, stretcha genom att gapa stort och massera dina käkmuskler.

Värm händernaNär du är stressad försvinner mycket av blodet från händerna och du kan börja frysa. Om du då spolar händerna med varmt vatten blir händerna uppvärmda och hjärnan slappnar av.

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/trana-din-hjarna-att-stressa-mindre/

Herregud & co

Trädgårdsarbete perfekta terapin enligt mig

 Bättre fysik och gladare humör - att jobba med den grönskande uteplatsen är inte bara en lisa för själen.
Lär dig skörda alla fördelar med trädgårdsarbetet.

En holländsk studie visar att trädgårdsskötsel kan minska stressymtom minst lika effektivt som en god bok och favoritfåtöljen.

En testgrupp fick utföra en stressande uppgift och delades därefter in i två grupper. Den ena fick sitta inomhus och läsa medan den andra gruppen fick utföra klassiska trädgårdssysslor under 30 minuter. Efteråt noterades att personerna som arbetat i trädgården var på bättre humör och hade lägre nivåer av stresshormonet kortisol jämfört med den grupp som suttit inomhus och läst.

Att trädgårdsarbete ger ett bättre humör kan också en norsk studie intyga. Där fick personer diagnostiserade med depression odla blommor och grönsaker under sex timmar varje vecka. Efter tre månader upplevde över hälften av deltagarna stora förbättringar med den psykiska hälsan. Och effekten satt i länge: deltagarna upplevde en humörhöjande effekt i tre månader efter trädgårdstestet hade avslutats.

Att arbeta i trädgården ger också fysiska resultat. Blodcirkulationen ökar och rörelsemönstret stärker både muskler och leder på ett skonsamt sätt.¨

Dessutom får du frisk luft och en fin solbränna på köpet!

Källa: Health.com
BILD: Thinkstock
Artikel från: http://www.mabra.com/smartaste-traningen-just-nu-tradgardsarbete/

Marika i P4: Har du tid med stress?

Det undrar vi i Talkshow i P4 när det handlar om stress i största allmänhet och om hur vi påverkas av stress synnerhet. Vi undrar också om hur du som lyssnar hanterar stress?

i Marika i P4 undrar Marika Carlsson och Hasse Brontén hur du som lyssnar hanterar stress.
 Foto: Ronnie Ritterland / Sveriges Radio

Vad har stressen fått dig att göra?

Slängde du lunchlådan och tog med soppåsen till jobbet? Tar du ansvar för saker du egentligen inte har tid för? Och varför finns det en stolthet i att ha ”fullt upp” och ändå hinna med att baka bullar till föräldramötet? Det tar vi reda på i veckans Marika i P4.

Med Marika Carlsson i programledarstolen och Hasse Brontén vid sin sida har de bjudit in föreläsaren och författaren Christina Stielli för att prata om vardagspusslet där det alltid tycks fattas en bit.

Språkvårdaren Sunna Nygård förklarar var ifrån ordet ”stress” kommer och om det hade samma betydelse för hundra år sedan. Fanns ens ”stress” i svenska språket då? Och vad händer i kroppen när du blir stressad frågar vi Johanna Garefelt, doktorand vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Gästar dem gör ambulanssjukvårdaren Anna Forsman – hur hanterar hon stress i sin yrkesroll?

Dessutom hör vi bloggaren Jonna Jinton som 21 år gammal lämnade lägenheten i Göteborg för den lilla byn Grundtjärn i Västernorrland. Varför gjorde hon det? Och har det förändrat hennes syn på stress?

Du hör också spelutvecklaren Evelina Foxberg som berättar om ett spel som kan vara bra att spela på skärm innan du somnar.

.

Avsnittet kan du ladda ner/lyssna på här: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/722268?programid=4742

Lider du av ansvarssjuka? Så botar du dig själv!

Att bry sig om andra är bra, men om det går för långt riskerar du
 att få sämre hälsa och gå in i väggen.

Typiskt scenario: Utan att du ens reflekterat över det har du, under kvällens middag, lyssnat på samtal som inte intresserar dig, ställt artiga följdfrågor trots att du helst velat byta ämne – och så fort det blivit tyst runt bordet har du snabbt börjat prata om något roligt. Allt för att hålla stämningen uppe.

Efteråt är det som om all energi lämnat dig, du är trött, lite irriterad och lätt nedstämd.
Vad var det som hände? Jo, du har troligen tagit för stort ansvar för andras välmående – och förmodligen tänkt för lite på ditt eget.

– För att kunna ge till andra måste vi ha något av ta av. Om vi bara ger och ger så finns det till slut inget kvar, säger Mia Törnblom, som är utbildare i personlig utveckling på MTGruppen i Stockholm.
Det är förstås en jättebra egenskap att vara varm och generös – att se till att människor runtomkring en mår bra. Men känner man ofta att man är låg på energi kan man behöva lära sig att hushålla lite på sina resurser.

– Om vi oftare tappar än fylls av kraft i olika sociala sammanhang kan det bero på att vi tar för mycket ansvar för andra. Och det innebär ju egentligen att vi tvivlar på andras förmåga att ta för sig i exempelvis ett samtal och själva se till att de får en trevlig kväll.

Backa lite och fundera över dina egna motiv. Till exempel: Gör jag så här för att jag vill bli omtyckt av alla, att de alltid ska tycka att jag är en fantastisk person – som bryr sig om andra?

– Ibland kommer man fram till att det är rädsla som styr en, att man är rädd att inte vara en omsorgsfull person, säger Mia Törnblom

Ifrågasätt också ditt beteende: Är det verkligen det här min omgivning vill eller ens behöver? Kan jag prova att bete mig på andra sätt – och se vad som händer?

– För dig som tenderar att engagera dig för mycket i alla andra är det extra viktigt att fylla på din egen energi. Och att träna på att säg nej. Och du har rätt att säga nej, för ibland behöver du vila!

Är du rädd för att andra ska tycka att du sviker, så påminn dig om att ibland behöver dina behov komma före andras.

– Risken att bli utbränd är större för personer som ger mycket. Ett sätt att stå ut med att vara lite sunt självisk är att tänka att det är hållbart.

Mia har till exempel lovat sig själv att alltid ha rätten att vara sjuk, oavsett hur viktiga engagemang hon står inför.

– Om jag vaknar på morgonen och inser att jag inte har någon kraft över huvud taget. Ja, då stannar jag hemma. Den där snälla kanalen som alltid ger mig en valmöjlighet hjälper mig mycket. Och jag är övertygad om att det förhållningssättet är orsaken till att jag hittills aldrig behövt ställa in.

Men hur vet man NÄR man ska sätta en gräns? När man verkligen vill att andra ska känna sig omtyckta och sedda?

– En bra fråga som skapar tydlighet är: Om jag har tre månader kvar att leva, vad väljer jag då? Och så kan det vara bra att göra situationsanalyser av sitt eget liv, en nutidscheck: Hur ser det ut just nu, vad är rimligt att verkligen orka med?

– En del människor har väldigt lätt att skapa förtroende hos andra. Och det kan man behöva vara lite uppmärksam på. Ibland får man för mycket förtroenden och då blir det svårt att hantera.

Såklart att vi ska prata med våra vänner och bekanta om relationer. Men ha lite koll på när du hamnar utanför vänskapspratet. Och kanske också varför du ger dig in i samtalet. Om det är för att du inte står ut med att andra är ledsna och därför vill fixa deras problem, så kan det vara läge att backa lite.

Ibland hjälper vi andra mer för vår egen skull än för deras, och risken är att vi ger enkla lösningar på komplicerade problem. Vi har helt enkelt inte kompetens att ta hand om det vi får höra.

– Tipsa i så fall hellre om en bra parterapeut, än att försöka lösa vänners relationsproblem säger Mia Törnblom.

4 övningar till måttfullt ansvar

Sätt ett förstoringsglas på hur du brukar bete dig i olika sammanhang och fundera över när din ansvars-autopilot lätt kopplas på. Prova att koppla på en annan pilot.

1. Är du den roliga, intressanta som hörs och syns?
Välj när du vill skina, du kanske inte alltid behöver se till att alla har det fantastiskt. Träna dig på att bara lyssna och iaktta.

2. Är du den inbillade värdinnan?
Har du lätt för att hoppa i värdinne-autopiloten och snabbt som ögat rensa bort disk och fixa kaffe – även när du är hemma hos andra? Träna på att vara den som sitter kvar länge vid middagsbordet. Sitt kvar, även om det känns obekvämt. Eller ge dig själv naturliga pauser, gå på toa, gå ut en runda.

3. Är du den som alltid lyssnar och verkar intresserad?
Kanske har du lätt att fastna i lyssnarrollen och känner att det ju vore kul om någon lyssnade på dig också? Träna dig på att berätta saker, att ta plats.

Du kan också förbereda dig före en tillställning med några bra frågor eller meningar som du lätt kan avbryta med. Det kan exempelvis vara ”Roligt att prata med dig, jag ska bara röra lite på mig” eller ”Vad intressant, jag ska bara gå på toa. Vi kanske ses senare”.

Eller se till att aktivt byta ämne. Om ni länge pratat om den andras yrke eller relation, så gör en övergång i stil med ”det påminner mig om när jag…” eller ”ja, jag håller med, jag hamnade i en sådan situation när jag…”.

4. Har du en dag då du känner dig kraftlös?
Undvik situationer som triggar igång din reflex att ta ansvar för andra. Eller bestäm dig redan före festen att du inte ska stanna längre än till tolv (om du annars alltid blir sist kvar). Eller ge dig själv två timmar och sedan har du rätt att gå därifrån.

AV: Hanna Nolin
BILD: Thinkstock

Artikel och bild från: http://www.mabra.com/ar-du-for-trevlig-for-ditt-eget-basta/

Massera dig slank

Foto: MÅRTEN SVEMARK

Hur har du det med cirkulationen, egentligen? Känns kroppen tung och svullen kan lymfsystemet behöva en kick.
Med enkel massage varje dag blir kroppen friskare och slankare. Dessutom gör det underverk mot celluliter.

Läs hela artikeln här http://wwwc.aftonbladet.se/halsa/0011/11/massera.html

Så gör du massagen
Använd jojoba, mandelolja, eller en hudkräm som sjunker in lätt och som du tycker om.

1. Andas rätt   Andas djupt – fokusera andningen i bröstkorgen. Gör stora änglavingar. Upprepa fem gånger.

2. Höft och mage
  Andas genom magen. Massera från höftbenet och inåt magen.

3. Lår och ljumske
  Stryk låret från knät mot ljumsken. Varva med stora rörelser bakifrån och framåt. Börja på halva låret och massera bakifrån och mot ljumsken. Börja sedan vid knät.

4. Underbenet
  Stryk underbenet från foten till knävecket. Varva med stora rörelser bakifrån och framåt närmast knävecket. Börja på halva vaden och massera bakifrån och framåt mot knät. Massera från fotleden mot knät.

5. Vätskan försvinner När du stryker upp mot ljumsken – titta på groparna runt knäskålen – se hur de blir djupare och slappare för varje tag. Det betyder att vätskan försvinner!

6. Armen   Gör strykningar över hela armen.

7. Axeln
  Massera trapezius-muskeln, axelmuskeln.

8. Lyft muskeln
  Gör stora lyft i deltoideus-muskelns bakre del – hudvecket under armen.

9. Armbågen och upp
  ”Vandra” med fingarna från armbågen upp mot armvecket bak.

Bli kroppsstolt – 5 knep som ökar din självkänsla

Det är ju faktiskt så att kroppen är det bäst vi har och vi borde vårda den med omsorg och kärlek.

Men oftast straffar vi den istället genom att döva smärtorna på olika sätt. 

Istället för att lyssna på signalerna den ger oss gör vi oftast det motsatta och kör ännu hårdare, vi slarvar med maten eller kanske rentav hoppar över måltider osv eller så klankar vi ner på den med nedvärderande ord.

Under min sjukskrivning har jag börjat lyssna och uppskatta hela min kropp. 

Jag bromsar när någon del börjar strejka, istället som tidigare när jag gasade på. Jag håller mina måltider och börjar dagen med havregrynsgröt och jag lägger mig vid 22 varje dag. Fasta rutiner som jag måste följa för att hela mitt JAG ska kunna samla på sig energi för dagen och för framtiden.

Alldeles för många lider av lågt självförtroende och dålig kroppsuppfattning, särskilt påtagligt kan det bli under sommarmånaderna. Det dags att vi gör något åt det och bär upp våra kroppar med stolthet!

Nedan artikel och bild från: http://www.mabra.com/bli-kroppsstolt-5-knep-som-okar-din-sjalvkansla/

Det är inte ovanligt att utveckla ett komplicerat förhållande till sin kropp redan i ung ålder och för många följer det beteendet med in i vuxenlivet.

Dålig självkänsla påverkar dig på många plan och kan sätta krokben för så väl relationer som i karriären – för att inte tala om att ditt psykiska välbefinnande kan bli lidande.

Att din kropp fungerar och är härlig borde vara huvudsaken snarare än midjemått och vikt, men tyvärr är det inte så för alla.

Lider du av dålig självkänsla? Testa de här knepen för att bli mer kroppsstolt!

1. Sluta prata negativt om din kropp
Negativt snack om kroppen drar inte bara ner ditt eget självförtroende, det smittar även av sig på andra. Särskilt vanligt är det här beteendet bland kvinnor och enligt Robyn Silverman, psykolog och självbildsexpert, påverkar det här också kvinnor som inte lider av dålig självkänsla på ett negativt sätt.

2. Byt fokus
Flytta fokus från hur din kropp ser ut till vad den faktiskt kan att göra. Istället för att tänka ”jag hatar mina lår”, fråga dig vad dina lår kan göra. Till exempel ”mina lår tillåter mig att dansa zumba” eller ”mina lår bär mig när jag promenerar ute i skogen”.

– När du kan prata och tänka på dig själv på ett positivt sätt och vad din kropp är kapabel till börjar du se din kropp på ett annat sätt, säger Silverman.

3. Identifiera kroppsdelarna du gillar
Det är lätt att fokusera på det negativa – testa istället att fokusera på det du faktiskt tycker om.

– Välj ut de kroppsdelar du älskar – dina bröst, axlar, rumpa, händer, ögon, ja vilken del som helst – och säg det högt framför spegeln. Då kommer det bli en positiv sanning, menar Silverman.

4. Skriv upp komplimanger
Nästa gång du får en komplimang av någon, skriv ned den på en post it-lapp och sätt upp lappen på spegeln. Enligt Silverman kan det här hjälpa dig handskas med negativa tankar och känslor.

5. Var lika snäll mot dig själv som du är mot andra
– När du får en negativ tanke, fundera på om du med gott samvete skulle kunna tänka – eller säga det till din bästa vän, en familjemedlem eller någon du älskar, säger Silverman.
Om svaret är nej, varför ska du då tänka så om dig själv? Du förtjänar det bästa.

Källa: Women’s Health

Vol.1 Kundaliniyoga: Balansera hela Chakrasystemet

Välkommen till Värnamo YogaInstitut och var med på en yogaklass där vi kör yogapasset Balans i hela Chakrasystemet. 

Detta är ett skönt pass som fokuserar mycket på din rygg och flexibiliteten i den. Det är även ett pass där du får chansen att träna upp din förmåga att bara uppleva din kropp och lyssna inåt. Vi går igenom alla dina chakra och stannar upp och känner in. Under långa vilan spelas det på klangskålar och gongar. Vi avslutar med meditationen långa Ek Ong Kar med shrudibox.

Släppa taget

Du har tagit dig igenom några av de svåraste stunderna i ditt liv på egen hand,

 vilket är grunden till att du inte bör belasta dig med problem som inte är dina.

 Inte heller bör du låta dina minnen göra dig bitter.

Livet är en lång och komplicerad väg längs vilken du kan anta att allt kommer att anlända; det kommer att förändras, och vad som helst kan hända.

Men som den modiga människa du kan vara är du den enda som vet vad du har varit tvungen att gå igenom för att komma till den punkt där du är idag.

Kanske morgondagen inte precis kommer att vara lätt. Dina familjemedlemmar har sina bra och dåliga dagar; din partner märker inte alltid allt som du gör för denne, och ibland vaknar du upp och tänker att du inte klarar att möta ännu en dag…

Och ändå öppnar du ögonen och ser på världen, och du tar dig igenom din dag. Du är starkare än du tror – modigare än någon annan någonsin kan veta.
Allt du behöver göra är att tro lite mer på dig själv för att kunna möta allt som kommer i din väg med tillförsikt.
I dagens artikel vill vi att du ska tänka lite mer på följande punkter. Vi är säkra på att de kommer att få dig att reflektera över vissa saker i ditt liv…

1. Det handlar inte om vem som ger mest stöd, utan om vem som kan ”släppa taget”

Ibland kanske du tror att de starkaste människorna är de som kan ”tåla” vad som helst. Deras jobb, deras plikter i hemmet, barn, föräldrar, svärföräldrar…

Alla har sina behov och ibland kanske du försöker tillgodose deras före dina egna.

Det kan såklart vara en bra sak. Du bör ge din kärlek och ditt stöd till de som utgör dina sociala och känslomässiga cirklar, men ibland upprätthålls inte balansen.

De kanske inte uppfattar alla dina gester eller de vänliga saker du gör, den extra tyngden du bär när du tar på dig deras bördor…

• Lev enligt dina upplevelser, dina minnen och dina bekymmer. Bär inte andras bördor för du kommer märka att det hämmar din egen utveckling.

Om du har en familjemedlem som dominerar ditt liv, tar din frihet och hindrar dig från att följa din egen väg måste du sätta gränser. ”Lär dig att släppa taget.”

• Bär inte andras bekymmer. Låt inte deras själviskhet, osäkerhet, misstankar eller ogrundade kritik ta musten ur dig.

Samla inte på dig negativa känslor eller perspektiv eftersom de så småningom kommer att fängsla dig.

• Om du har en partner som kränker dina rättigheter eller hindrar dig från att vara den du verkligen är, tänk över saken noga. Du sätter dig på ”standby” när du blir tillsagd vad du ska göra eller förbjuds göra det du älskar. Sann styrka ligger hos de som är modiga nog att lämna en partner som håller dem tillbaka eller skadar dem.

Om du har en vän som sätter sina behov framför dina, agerar i egenintresse och bara kommer till dig när han eller hon behöver något, tänk på det också.

• Samla inte på dig andras problem, och undvik att lägga till bekymmer i ditt liv. Sök istället mer harmoni.

Den som sätter sig själv före andra är inte självisk. Gör dig av med sådant som inte gör dig lycklig. I ditt liv finns det vissa grundläggande pelare som du aldrig ska släppa taget om: din självkänsla och de människor du verkligen älskar.

Det kommer att finnas gott om hinder i ditt liv. Undvik att överbelasta dig själv eftersom denna extra vikt kommer att hindra dig från att gå framåt. Lasta av dessa ”tyngande stenar”.

2. Kom ihåg att allt kommer och går i livet

Alla har någon gång önskat att vissa saker ska komma så snabbt som möjligt: ​​kärleken i livet, en resa, ett jobb, ett nytt hus…

Men försök inte stressa fram någonting. Livet går i sin egen takt och du måste lära dig att ha tålamod, att låta dig föras med av det fridfulla flöde som aldrig kommer att lämna dig bakom.

Tiden kommer så småningom ta dig närmare alla dina drömmar, och den kommer också att ge dig besvikelser, sorger och förluster.

• Du har under hela ditt liv ställts inför många svåra stunder som bara du förstår, och kanske är du den enda som känt till dem.

Vi är alla gjorda av mycket mer än vad vi verkar vara, alla döljer vi våra gamla minnen och förluster som fortfarande väcker en tillfällig suck.

• Men allt måste övervinnas. Det som verkligen betyder något är ”här och nu”, den situation du är i just nu, vad du vill och behöver, och inte andras problem.

• I det här livet kommer allt att komma och allt kommer att gå, och kom ihåg: var inte rädd för tidens gång. Lär dig att släppa taget om de små sakerna.

• Vad som bör skrämma dig är tanken på ett liv som du inte har levt, åratal med en känsla av tomhet utan livets viktiga upplevelser – inklusive lidande… eftersom alla dessa saker får dig att växa.

Endast du vet verkligen vad du har gått igenom och de uppoffringar du har gjort för att komma dit du är idag. Var stolt över vem du är och allt du har åstadkommit.

Artikeln citerad från: http://stegforhalsa.se/lar-dig-att-slappa-taget-bara-du-vet-vad-du-har-upplevt/

Sofias händer slutade fungera - på grund av stress

Det började med värk i ena handen. Snart kunde inte 38-åriga Sofia Lindberg ens hålla i en kaffekopp.
 Och läkarna hittade inget fel.

En dag på jobbet fick Sofia Lindberg ont på ovansidan av höger hand, en värk som successivt spred sig till armarna och andra handen.
– Det var jobbigt att hålla upp armarna, och efter ett tag slutade fingrarna lyda när jag skulle skriva på tangentbordet. Jag kunde knappt hålla i en kaffekopp.

Prover togs, Sofia magnetröntgades och fick behandlingar. Kiropraktorn konstaterade att hon hade muskelspänningar. Annars hittades inget fel. Och ingen behandling hjälpte.
– Jag var så trött också. Vaknade med ångest om morgnarna. Det var så skrämmande att kroppen inte fungerade. Jag var frustrerad och orolig inför framtiden. Vad var det som höll på att hända?

Till slut frågade läkaren: ”Är det så att du kan vara utmattad?”
– Så fort jag hörde de där orden kände jag att det låg något i det. För det var så konstigt, jag kunde utan problem gräva i trädgården, bära matkassar och skojbrottas med mina barn. Men på jobbet slutade kroppen att fungera.

Sofia blev sjukskriven i flera månader. Hon fick en remiss till Bragée smärtklinik, som jobbar med stressrelaterad värk. Det blev början på en omvälvande inre resa. Föreläsningar blandades med terapi, mjuk träning som stavgång och yoga, och neurosomatik som återställer balansen i nervbanorna i hjärnan och kroppen. Hon fick också antidepressiv medicin.
– Jag började förstå hur jag hade haft det. Jag hade ett roligt men krävande jobb som jag identifierade mig enormt mycket med. Såg mig själv som duktig, kapabel, positiv och glad och tryckte undan allt annat. Det hade jag gjort sedan jag var barn. Dessutom var jag småbarnsmamma, med allt vad det innebär.

På kliniken jobbade hon med att hitta en lugn punkt i kroppen.
– För mig satt den i fötterna. När jag kände mig stressad eller hade ångest visualiserade jag fötterna. Oftast spred sig lugnet i hela mig sedan.

Värken släppte successivt, ångesten och tröttheten likaså.

Fick du bra stöd av omgivningen?
– Ja. Framför allt min storasyster har varit en klippa, för hon lät mig gråta så mycket som jag behövde. Hon blev inte rädd. Och utan mina rehabkompisar vet jag inte hur det hade gått.
I januari i år började Sofia jobba 25 procent, med arbetsuppgifter som inte innebär något större ansvar.
– Det var jobbigt först. Jag ville inte, hade ju så dåliga minnen. Och jag var livrädd för att bli dålig igen.
Andra veckan blev det tvärstopp.
– Jag bara grät och grät. Men sedan började jag använda alla verktyg jag hade fått. Jag tänkte ”det är inget farligt, det är bara ett inbillat hot”. När ångesten kom vid datorn bröt jag av med att gå en sväng, eller prata med någon kollega. Och då släppte det. Jag inser att vägen tillbaka är lång och successiv. Det måste jag acceptera.

Självomsorg har blivit ett viktigt ord för Sofia.
– Jag ger mig själv tid, och jag mår bra i dag. Samtidigt tar jag en dag i taget och känner mig skör. Jag kommer aldrig att bli den jag var förut. Och ärligt talat så vill jag inte det heller.

Artikel från: http://www.mabra.com/sofias-hander-slutade-fungera-pa-grund-av-stress/

15 vanliga kroppsbesvär vid stress

Värk, domningar, tinnitus, yrsel... Långvarig stress påverkar oss fysiskt på en mängd olika sätt.

Det går inte att göra en uppdelning mellan kroppsligt och själsligt, visar modern neurologisk forskning.

– Hormonella substanser, nervsignaler, tankar och känslor – alla samverkar och sänder i sin tur ut signaler som påverkar alla andra system i kroppen, menar läkaren och neurobiologen Sandra af Winklerfelt Hammarberg i sin läsvärda bok Hej ångest! Körskola till livet, som hon skrivit tillsammans med John Leander.

Vad händer då när vi är stressade? Jo, vi drabbas av en mängd fysiska reaktioner som ska skydda oss från faror – vare sig de är verkliga eller bara finns i våra tankar. Hjärnan ser helt enkelt till att kroppen kraftsamlar för att vi ska kunna fly eller försvara oss, enligt stenåldersmanér. När faran är över slås det parasympatiska systemet på, som lugnar ner kroppen och gör oss avslappnade.

Men i dag upplever vi oftast diffusa hot – som inte har ett naturligt slut – som tidsbrist, känslor av att inte räcka till, relationsproblem, oro för framtiden, sorg och saknad över förluster. Och får inte hjärnan signaler om att faran är över fortsätter den att hålla kroppen i akutberedskap. Med tiden kan det resultera i en mängd fysiska besvär.

Ofta blir man också orolig över att ha drabbats av en allvarlig sjukdom, vilket ökar stressen och symtomen ännu mer. Börja alltid med att utesluta rent fysiska orsaker – som sjukdomar och brister, hos läkaren. Därefter är det dags att tänka i andra banor, så att du kan få rätt hjälp.

1: Värk, domningar och känselbortfall

Musklerna spänns för att vi ska kunna slåss eller springa snabbt. Med tiden får vi svårt att slappna av, även när vi vill. Det kan resultera i värk, spänningar och/eller inflammationer i till exempel ryggen, axlarna, skuldrorna, nacken, armarna, lederna och käken.

Vid oro ökar speciellt spänningen vi har i nacken, ryggen och benen för att hålla oss upprätta – och det kan leda till trötthet och värk i musklerna. Det blir en ond cirkel, där den ökade spänningen ger mjölksyra i muskeln som orsakar värk. Och när vi får ont går hjärnans hotsystem igång ytterligare. Trycket i musklerna kan också påverka nerverna, vilket ger domningar och förvärrar smärtan ytterligare.

2: Skakningar och darrhänthet

När vi får möjlighet att slappna av, till exempel på semestern – känner vi oss ofta fortfarande uppvarvade ett tag. Det beror på att hjärnan fortsätter att vara inriktad på flykt så att vi är beredd om ”faran” skulle komma tillbaka. Efter ytterligare en tid börjar vi ofta lugna ner oss. Då kan vi drabbas av skakningar eller bli darriga, i till exempel benen, armarna eller händerna. Det är efterdyningar av den starka anspänningen. Flera muskelgrupper har dessutom en tendens att spännas i förebyggande syfte. Det kan också leda till darrningar och skakningar.

3: Yrsel
Spänningar i nacken kan orsaka yrsel och ostadighetskänsla. Det beror på att hjärnan får svårt att tolka signalerna från musklerna i nacken.

4: Allmän sjukdomskänsla, matthet, svaghet
Vid stress läggs all kraft på kroppsdelar som kan hjälpa oss att fly eller fäkta, och immunförsvaret prioriteras ner. När faran är över ska det parasympatiska nervsystemet slås på, som bland annat bygger upp immunförsvaret. Men vid ständig oro kommer det här systemet ur balans – och immunförsvaret fortsätter att prioriteras ner. Vi drabbas lättare av infektioner, blir trötta och hängiga.

Man kan få liknande symtom som vid en influensa: bli hängig och matt, få ett ökat behov av sömn (även om det ofta är svårt att sova bra när man är stressad) och vilja dra sig undan. Hur vi reagerar på stress och depression påminner alltså en del om infektioner.

5: Tinnitus
Det finns en nervkoppling mellan muskelspänningar i käken, nacken, ryggen och hörselbanorna i hjärnstammen som kan orsaka tinnitus.

6: Överdriven kissnödighet
Ofta kommer urinträngningarna när man försöker ta det lugnt. Kroppen minskar nämligen på urinproduktionen när den är ”i fara”, eftersom det inte är läge att kissa då. Därför ökar urinproduktionen när ”faran” är över, och blåsan signalerar att den börjar bli full: vi känner oss kissnödiga. Samtidigt har vi lärt oss att man inte ska kissa på sig, och därför signalerar kroppen det som en fara. Rädslan gör att vi ökar vårt fokus på blåsan. Och efter hand kan den ökade anspänningen leda till ännu mer trängningar. Det blir en ond spiral.

7: Torr i halsen, andnöd och tryck över bröstet
Vi börjar andas snabbare och djupare. Och luftrören vidgas. Det beror på att vävnaderna behöver mer syre så att vi ska kunna fly eller försvara oss. När det här händer kan det kännas som om man tappar andan, man kan få kvävningskänslor, bli torr i halsen, få stickningar i fingrarna eller runt munnen. Eller ett tryck/en tyngd över bröstet.

8: Huvudvärk och migrän
Vid långvarig spänning i käkarna, nacken och axlarna får man ofta huvudvärk eller en migränattack.

9: Dålig mage och illamående
Aktiviteten i matsmältningsapparaten minskar vid stress. Det kan orsaka illamående, en tyngdkänsla i magen eller förstoppning. Vi får också sämre aptit. Det här kan även ge symtom som diarré. Efter hand kan det utvecklas till IBS-symtom (Irritable Bowel Syndrome): uppblåst svullen buk, krampliknande smärtor, oregelbundna avföringsvanor och magkatarrsliknande symtom.

10: Halsbränna och en ”klump” i halsen
Halsens muskler spänns. Det kan kännas som halsbränna eller som en klump i halsen. Man kan också få svårt att svälja.

11: Hugg i hjärtat och hjärtklappning
Stress bidrar till att hjärtat slår snabbare och hårdare. Och blodtrycket ökar för att förbättra syreupptagningen i vävnaderna – så att vi kan springa snabbt. Det kan kännas som om det hugger till i hjärtat.

12: Kallsvettningar och värmekänsla
När kroppen höjer aktiviteten börjar man svettas, eftersom kroppen behöver kyla ner sig för att minska risken för överhettning. Dessutom blir huden hal, kallsvettig, för att eventuella angripare ska få svårare att hålla fast oss.

13: Muntorrhet och konstig smak i munnen

Salivutsöndringen minskar, eftersom kroppen prioriterar annat i skarpt läge. Och adrenalinpåslaget kan smaka lite beskt och metalliskt.

14: Ljus- och ljudkänslighet
Pupillerna vidgas för att släppa in mer ljus och öka synfältet, för att lättare upptäcka faror. Det här ökar ljuskänsligheten. Man kan uppleva fläckar framför ögonen eller tunnelseende. Hörseln skärps också, vilket gör att man blir ljudkänslig och får svårt att skärma av bakgrundsljud.

15: Kalla händer och fötter
Blodkärlen drar ihop sig i kroppsdelar vi inte behöver för att fly, som fingrar, tår och hud. Och utvidgas i de stora muskelgrupperna så att blodet kan föras dit. Kroppsdelar som kan skadas i en kamp, till exempel händerna, blöder dessutom mindre när kärlen dragit ihop sig. Sämre blodcirkulation gör att vi lättare fryser. Och huden kan få en blek ton.

Källor: Hej Ångest! Körskola till livet av Sandra af Winklerfelt Hammarberg och John Leander, Auris – tidningen för hörselskadade

Artikeln är citerad från http://www.mabra.com

43 frågor som frigör sinnet

Faktum är att ett av våra största hinder är stress. Detta har mycket att göra med arbetet. Många gånger lider vi om vi har för mycket att göra, men vi kan även lida om vi har för lite att göra.

I varje situation där vi dag för dag känner stress behöver vi använda oss av resurser för att nå en emotionell balans. Stress kan orsaka många olika sjukdomar och även att vi ”går in i väggen”.

”Att bibehålla kroppen hälsosam är nödvändigt. 

Annars kan vi inte bibehålla vårt sinne klart och starkt.”

Idag skulle jag vilja dela med mig av 43 frågor som frigör sinnet och hjälper dig att undvika stress. Jag råder dig att svara på dem direkt utan att tänka för mycket. Det finns inga svar som är rätt eller fel.

Dessa frågor kommer att vara till hjälp för dig för att du ska kunna utforska ditt sinne på djupet och komma över det som hindrar dig från att gå vidare. Deras effektivitet och enkelhet kommer att hjälpa dig.

• Hur gammal skulle du säga att du verkar om man inte visste din ålder?
• Vad är värst: att förlora eller att aldrig ha provat?
• Livet är väldigt kort. Gör du saker som du inte tycker om eller saker som du verkligen känner passion för?
• Då du är klar med det du har att göra, har du haft andra mål att sätta upp?
• Om du kunde förändra en sak i världen, vad skulle det vara?
• Om lycka hade varit en valuta, vilken typ av jobb hade gjort dig till miljonär?
• Gör du det du vill eller försöker du göra det du vill?
• Vad hade du velat ändra i ditt liv för att leva till max?
• Det regnar och du behöver en bil för att komma hem. Vem kör?

Skönheten finns i sinnet hos den som funderar.”

-David Hume-

• Vad oroar dig mest: att göra saker rätt eller korrekt?
• Du äter middag med tre vänner som du respekterar. De börjar kritisera en nära vän till dig utan att veta om er vänskap. Vad gör du?
• Om du kunde ge ett råd till ett litet barn, vad skulle du säga?
• Hade du skapat en lag för att rädda någon du älskar?
• Har du först sett galenskap där du sedan såg genialitet?
• Vad gör du annorlunda än andra i livet?
• Varför är det så att det som gör dig glad inte gör andra glada?
• Vad skulle du gärna vilja göra som du ännu inte har gjort? Vad håller dig tillbaka?
• Håller du fast vid något som du borde låta gå?
• Om du hade fått flytta för alltid till ett annat land, vart skulle du flytta?
• Trycker du mer än en gång för att hissen ska komma ner? Tror du att detta kommer att få den att komma snabbare?
• Vad vill du helst vara: ett neurotiskt geni eller en glad idiot?
• Varför är du…du?
• Om du hade kunnat vara din egen bästa vän, hade du velat ha den vänskapen?
• Du kommer hem och där står en besökare. Vem?
• Vad är du mest tacksam för i livet?
• Vad föredrar du? Att förlora alla dina minnen eller att inte kunna få nya?
• Är det möjligt att känna till verkligheten utan att anstränga sig?
• Har din största rädsla inträffat?
• Kommer du ihåg det värsta som hände dig för tre år sedan? Betyder det lika mycket idag?
• Vilket är ditt gladaste minne från barndomen? Varför gör detta dig lycklig?
• Under vilka omständigheter har du känt att du verkligen lever?
• Om det inte är nu så när?
• Om du ännu inte har lyckats med det du vill, vad stoppar dig?
• Har det någon gång hänt att du har varit med en person en stund utan att säga ett ord och senare känt att det var den bästa konversationen du någonsin haft?
• Är det möjligt att veta vad som är rätt och fel utan att tveka?
• Om man gav dig en miljon, hade du sagt upp dig?
• Vad föredrar du: att ha mycket jobb eller att ha lite jobb men att göra det du älskar?
• Känner du att denna dag har upprepats många gånger?
• Om alla du kände dog imorgon, vem hade du besökt idag?
• Vad är skillnaden mellan att leva och existera?
• Då dagen kommer då det är värt att ta en risk, kommer du att göra det?
• Om du lär dig av dina fel, varför är du rädd för att begå dem?
• Vad hade du gjort annorlunda om ingen hade dömt dig?

Källa/citat från: http://utforskasinnet.se

Lymfmassage egenbehandling

Vad du själv gör för ditt lymfödem har större betydelse än man tro. Många är idag helt omedvetna om att de kan göra mycket själva. Det handlar om att själv bli expert på sitt lymfödem. Att veta när man behöver göra egna insatser. Egenbehandlingen ska sitta i ryggmärgen, och vara lika självklar som när man har lärt sig att cykla så behöver man inte tänka på hur man gör när man cyklar.

Det kan ta tid att nöta in tänket kring egenbehandling. Man får ha tålamod och låta det mogna gradvis. Det finns inga genvägar. Ett lymfödem kräver kontinuerligt underhåll. En kombination av intensivbehandling, underhållsbehandling och egenbehandling ger goda möjligheter att hålla lymfödemet i schack.

Vi tycker att det sämsta man kan göra med sitt lymfödem är att sitta stilla. Man måste hålla igång lymfsystemet hela tiden. Rör på dig. Det kan vara allt ifrån tåhävningar, djupandning, yoga, stavgång, cykla, styrketräna, jympa, lufsa i skogen eller vad helst som man tycker är kul. Träning ska vara roligt. Det viktiga är att varva ner efter träning så lymfsystemet hinner få bort lymfvätska. Ett bra sätt att träna på är att mjukstarta i till exempel 10-20 minuter, träna 10-20 minuter och sedan varvar ner 10-20 minuter.

En annan del i egenbehandling är hudvård. Huden får inte blir torr och spricka. Om huden spricker kan det komma in bakterier, svåra att tackla för ett nedsatt lymfsystem, och bakterierna kan slutligen leda till rosfeber. Sätt dig i gröngräset och pyssla om dig själv. Använd en hudkräm med ph 5,5.

Kompression hjälper till med det viktiga växeltrycket ökar lymfflödet när du rör dig, men kompression ska inte stänga av flödet. På sommaren är det extra skönt att få gå med löst sittande kläder. Då kan du kanske få plats med lite bandagering under.

Övervikt är inte bra för ett lymfödem. Se över dina matvanor så du har en bra balans med protein och kolhydrater. Vi har till exempel kommit på att vi ibland äter för mycket kolhydrater till frukost och har bytt ut en macka mot ett ägg. Man får tänka lite som kostexperten Isa Wallmyr sa ”Det är inte alltid vad man ska ta bort, utan vad man ska lägga till”.

Det finns många som säger åt dig vad du bör göra, men du känner din kropp bäst. Du är den enda som kan bli den riktiga experten på ditt lymfödem. Din kropp talar om för dig när något inte är bra och vad som fungerar. Lyssna till det. Stress hämmar lymfsystemet.

En del i egenbehandlingen är MLD (manuellt lymfdränage) eller kanske bättre att kalla det self-MLD. Det är ett antal enkla massageövningar som man kan göra själv. Här kan du ladda hem några anvisningar hur man kan göra egenmassage.

Egenmassage_ARM
Egenmassage_BEN

Från att vara omedveten om att man kan hjälpa lymfsystemet, kan man gå över till att göra egenbehandling utan att ens tänka på att man gör det, till exempel att borsta tänderna och samtidigt göra tåhävningar eller smyga in några halsstrykningar när du sitter i möte.

Sammanfattning av våra tips

• Väv in övningarna i det vardagliga livet
• Hellre en minuts egenbehandling än inget alls
• Gör vad du vill med en balans mellan in- och utflöde av lymfvätska (alltså en blandning mellan uppladdning och nedvarvning)
• Varva ner efter träning
• Lyssna inte alltid på allt som andra säger, lyssna till din egen kropp och hitta dina egna knep
• Stress hämmar lymfsystemet!
• Planera in avslappning på schemat
• Lymfsystemet jobbar som bäst på natten när du sover. Lymfsystemet kan också kallas för lugn-och-ro-systemet, vilket betyder att det jobbar mest när du jobbar minst!

Källa/citat från: http://www.svenskaodemforbundet.se