Bloggprofilen Rebecca: ”Inget jobb är värt att gå in i väggen för”

Rebecca Fredriksson är 25 år gammal och har drygt 24 000 följare på Instagram och driver en stor modeblogg. Hon reser jorden runt och har enligt många ett riktigt ”drömjobb”, men bakom den slipade och välputsade fasaden började allt till slut att krackelera.

En dag föll hon ihop på vardagsrummets golv. Det här är Rebeccas historia. 

Hon beskriver sig själv med orden ”glad, energisk, social, driven och har väldigt nära till skratt.” Rebecca är enligt sig själv en kämpe med stark vilja och hennes drömmar har avlösts en efter en. Men trots att allt verkade gå Rebeccas väg så kom det en dag när alla de där bollarna som hon hade i luften föll ur hennes händer. I ett uppmärksammat blogginlägg skrev Rebecca:

"Jag klappade ihop på vardagsrumsgolvet en tisdag, vaknade upp likblek, kallsvettig, illamående och svagare än någonsin. Kroppen hade fått nog efter flera månader med jobb från morgon till natt, fyra timmars sömn, inte mycket mat och knappt vätska i kroppen".

För amelia berättar Rebecca att det var efter första svimningen som hon insåg att något var fel.

– Jag åkte in akut, de tog hand om mig direkt och jag var nära att svimma igen. Då sa läkaren att jag är utmattad. Efter det så rasade bara allt, kroppen sa ifrån. Varken huvudet eller kroppen orkade mer. Jag hade ständigt migrän, magkatarr, illamående, ångest och jag var deprimerad.

Listan kan göras lång. Jag började även glömma saker, tappa kontrollen och var inte mig själv. Jag visste inte vem jag själv var längre.

Läkaren sjukskrev Rebecca i en månads tid och sa att hon var utbränd och skulle vila. Hon blev även tillsagd att hon inte fick göra något jobbrelaterat alls

– Jag fick enbart vila, motionera och göra det jag mår bra av. Men framför allt släppa allt och bara vara. Hon sa även att det var allvarligt och att jag måste ta det seriöst, säger Rebecca och fortsätter:

– Det var så svårt att inse att jag inte fick jobba, de första dagarna jobbade jag lite ändå. Det var svårt att tackla att jag knappt fick göra något mot att ha haft tusen bollar i luften. Det kändes tomt och många gånger kände jag mig väldigt ensam och rastlös. Samtidigt som det var så skönt att bara försöka vara och hitta tillbaka till gamla Rebecca.

Under tiden som Rebecca mådde som allra sämst förklarar hon det som att det kändes som hon hade en råtta i sig som sprang omkring i kroppen.

– Då hade jag panik upp över öronen och var oerhört illamående av all ångest. Jag ville hoppa ur min egna kropp. Jag grät, skrek och var så oerhört skör. Att må så här är bland det värsta jag varit med om.

I dag har Rebecca varit sjukskriven i tre månader och det är dags för henne att sakta men säkert äntra arbetslivet igen.

– Det är en lång bit kvar men jag har förstått mer och mer vad livet handlar om. Det handlar inte enbart om jobb och karriär, det finns så mycket annat. Det är viktigt att inse sina begränsningar och att kunna se varningssignaler, säger hon och fortsätter:

– Det börjar gå åt rätt håll. Vissa dagar är fortfarande väldigt tunga men jag kämpar på. Man får heller inte glömma bort att det tar tid, jag har verkligen insett det nu. Jag påminner mig själv med att man bara har en kropp och ett liv!

Finns det någonting du skulle vilja säga till personer som mår dåligt av stressen men inte har tagit tag i det?

– Inget jobb i världen är värt att gå in i väggen för. Ingen kommer heller tacka dig den dag du gör det. Jag menar du kan jobba, jobba, jobba, leverera, leverera och leverera samt vara bäst, men till vilket pris? Det finns bara en av dig och du har bara en kropp.

Artikel och bild från: Amelia.se