 |
| Värk, domningar, tinnitus, yrsel... Långvarig stress påverkar oss fysiskt på en mängd olika sätt. |
Det går inte att göra en uppdelning mellan kroppsligt och själsligt, visar modern neurologisk forskning.
– Hormonella substanser, nervsignaler, tankar och känslor – alla samverkar och sänder i sin tur ut signaler som påverkar alla andra system i kroppen, menar läkaren och neurobiologen Sandra af Winklerfelt Hammarberg i sin läsvärda bok Hej ångest! Körskola till livet, som hon skrivit tillsammans med John Leander.
Vad händer då när vi är stressade? Jo, vi drabbas av en mängd fysiska reaktioner som ska skydda oss från faror – vare sig de är verkliga eller bara finns i våra tankar. Hjärnan ser helt enkelt till att kroppen kraftsamlar för att vi ska kunna fly eller försvara oss, enligt stenåldersmanér. När faran är över slås det parasympatiska systemet på, som lugnar ner kroppen och gör oss avslappnade.
Men i dag upplever vi oftast diffusa hot – som inte har ett naturligt slut – som tidsbrist, känslor av att inte räcka till, relationsproblem, oro för framtiden, sorg och saknad över förluster. Och får inte hjärnan signaler om att faran är över fortsätter den att hålla kroppen i akutberedskap. Med tiden kan det resultera i en mängd fysiska besvär.
Ofta blir man också orolig över att ha drabbats av en allvarlig sjukdom, vilket ökar stressen och symtomen ännu mer. Börja alltid med att utesluta rent fysiska orsaker – som sjukdomar och brister, hos läkaren. Därefter är det dags att tänka i andra banor, så att du kan få rätt hjälp.
1: Värk, domningar och känselbortfall
Vid oro ökar speciellt spänningen vi har i nacken, ryggen och benen för att hålla oss upprätta – och det kan leda till trötthet och värk i musklerna. Det blir en ond cirkel, där den ökade spänningen ger mjölksyra i muskeln som orsakar värk. Och när vi får ont går hjärnans hotsystem igång ytterligare. Trycket i musklerna kan också påverka nerverna, vilket ger domningar och förvärrar smärtan ytterligare.
2: Skakningar och darrhänthet
När vi får möjlighet att slappna av, till exempel på semestern – känner vi oss ofta fortfarande uppvarvade ett tag. Det beror på att hjärnan fortsätter att vara inriktad på flykt så att vi är beredd om ”faran” skulle komma tillbaka. Efter ytterligare en tid börjar vi ofta lugna ner oss. Då kan vi drabbas av skakningar eller bli darriga, i till exempel benen, armarna eller händerna. Det är efterdyningar av den starka anspänningen. Flera muskelgrupper har dessutom en tendens att spännas i förebyggande syfte. Det kan också leda till darrningar och skakningar.
3: Yrsel
Spänningar i nacken kan orsaka yrsel och ostadighetskänsla. Det beror på att hjärnan får svårt att tolka signalerna från musklerna i nacken.
Vid stress läggs all kraft på kroppsdelar som kan hjälpa oss att fly eller fäkta, och immunförsvaret prioriteras ner. När faran är över ska det parasympatiska nervsystemet slås på, som bland annat bygger upp immunförsvaret. Men vid ständig oro kommer det här systemet ur balans – och immunförsvaret fortsätter att prioriteras ner. Vi drabbas lättare av infektioner, blir trötta och hängiga.
Man kan få liknande symtom som vid en influensa: bli hängig och matt, få ett ökat behov av sömn (även om det ofta är svårt att sova bra när man är stressad) och vilja dra sig undan. Hur vi reagerar på stress och depression påminner alltså en del om infektioner.
5: Tinnitus
Det finns en nervkoppling mellan muskelspänningar i käken, nacken, ryggen och hörselbanorna i hjärnstammen som kan orsaka tinnitus.
6: Överdriven kissnödighet
Ofta kommer urinträngningarna när man försöker ta det lugnt. Kroppen minskar nämligen på urinproduktionen när den är ”i fara”, eftersom det inte är läge att kissa då. Därför ökar urinproduktionen när ”faran” är över, och blåsan signalerar att den börjar bli full: vi känner oss kissnödiga. Samtidigt har vi lärt oss att man inte ska kissa på sig, och därför signalerar kroppen det som en fara. Rädslan gör att vi ökar vårt fokus på blåsan. Och efter hand kan den ökade anspänningen leda till ännu mer trängningar. Det blir en ond spiral.
7: Torr i halsen, andnöd och tryck över bröstet
Vi börjar andas snabbare och djupare. Och luftrören vidgas. Det beror på att vävnaderna behöver mer syre så att vi ska kunna fly eller försvara oss. När det här händer kan det kännas som om man tappar andan, man kan få kvävningskänslor, bli torr i halsen, få stickningar i fingrarna eller runt munnen. Eller ett tryck/en tyngd över bröstet.
8: Huvudvärk och migrän
Vid långvarig spänning i käkarna, nacken och axlarna får man ofta huvudvärk eller en migränattack.
9: Dålig mage och illamående
Aktiviteten i matsmältningsapparaten minskar vid stress. Det kan orsaka illamående, en tyngdkänsla i magen eller förstoppning. Vi får också sämre aptit. Det här kan även ge symtom som diarré. Efter hand kan det utvecklas till IBS-symtom (Irritable Bowel Syndrome): uppblåst svullen buk, krampliknande smärtor, oregelbundna avföringsvanor och magkatarrsliknande symtom.
10: Halsbränna och en ”klump” i halsen
Halsens muskler spänns. Det kan kännas som halsbränna eller som en klump i halsen. Man kan också få svårt att svälja.
11: Hugg i hjärtat och hjärtklappning
Stress bidrar till att hjärtat slår snabbare och hårdare. Och blodtrycket ökar för att förbättra syreupptagningen i vävnaderna – så att vi kan springa snabbt. Det kan kännas som om det hugger till i hjärtat.
12: Kallsvettningar och värmekänsla
När kroppen höjer aktiviteten börjar man svettas, eftersom kroppen behöver kyla ner sig för att minska risken för överhettning. Dessutom blir huden hal, kallsvettig, för att eventuella angripare ska få svårare att hålla fast oss.
13: Muntorrhet och konstig smak i munnen
Salivutsöndringen minskar, eftersom kroppen prioriterar annat i skarpt läge. Och adrenalinpåslaget kan smaka lite beskt och metalliskt.
14: Ljus- och ljudkänslighet
Pupillerna vidgas för att släppa in mer ljus och öka synfältet, för att lättare upptäcka faror. Det här ökar ljuskänsligheten. Man kan uppleva fläckar framför ögonen eller tunnelseende. Hörseln skärps också, vilket gör att man blir ljudkänslig och får svårt att skärma av bakgrundsljud.
15: Kalla händer och fötter
Blodkärlen drar ihop sig i kroppsdelar vi inte behöver för att fly, som fingrar, tår och hud. Och utvidgas i de stora muskelgrupperna så att blodet kan föras dit. Kroppsdelar som kan skadas i en kamp, till exempel händerna, blöder dessutom mindre när kärlen dragit ihop sig. Sämre blodcirkulation gör att vi lättare fryser. Och huden kan få en blek ton.
Källor: Hej Ångest! Körskola till livet av Sandra af Winklerfelt Hammarberg och John Leander, Auris – tidningen för hörselskadade
Artikeln är citerad från http://www.mabra.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar