Långvarig stress kan ge tinnitus

Människor vill ofta inte förändra sina liv förrän de mår riktigt dåligt. Tinnitus kan bli en varningsklocka.

12 Jun 2002

Inger Pringle är sjuksköterska vid Sahlgrenska sjukhusets hörselvårdsavdelning. Hit kommer människor som drabbats av visslingar, sus och pip i öronen. Lärare är en drabbad yrkesgrupp och som många andra väntar de ofta in i det sista.

– Det är svårt att förändra. Många väntar tills de måste göra något, konstaterar Inger Pringle.

Det finns själsliga, kroppsliga och hörselrelaterade orsaker till tinnitus. En kombination av dessa tre förklaringar kan också förekomma.

Buller och en dålig ljudmiljö kan vara en utlösande faktor, men många gånger föregås tinnitusen av en psykisk stress.

– Människor som lever väldigt pressat, som har en jobbig social situation, löper större risk att drabbas, säger Inger Pringle.

För lärare kan höga ljud i kombination med stress ge tinnitus. Stressämnen som frigörs i kroppen kan under långvarig stress ge tinnitus. Spänningar i axlar och sammanpressade käkar, som är vanligt vid stress, kan också orsaka tinnitus.

I de samtalsgrupper som Inger Pringle leder tillsammans med en psykolog berättar många patienter att tinnitusen ökar just efter stress. När de lugnar ner sig och har tid att lyssna till kroppens signaler märker de av ljuden.

Människor har också olika känsliga hörselorgan. En del får hörselnedsättning efter konserter, andra inte. Att undvika buller kan vara bra, men räcker sällan. En genomgripande förändring av hela livsföringen krävs ofta för att tygla tinnitusen och den ångest som många upplever av de ständiga ljuden i huvudet.
 
En del som kommer till hörselvårdsavdelningen vid Sahlgrenska är chockade och förtvivlade. Särskilt svårt kan det vara för dem som aldrig hört talas om tinnitus och inte förstår vad som hänt.

– De flesta är väldigt besvärade till en början och har svårt för att fokusera på annat än sin tinnitus. Vanligt är att man vill undersöka ljuden i olika situationer – hur det låter när man åker spårvagn, går på bio eller promenerar i naturen.

Patienterna får information och ett lugnande besked: det är i regel inte något farligt som ligger bakom. Inger Pringle berättar också för patienterna att det kan bli bättre med tiden. Hörselcentret vänjer sig och efter något år känner de flesta ”det här kan jag leva med”.

– De börjar acceptera sin tinnitus. Det kan man inte i början. Men det är väldigt individuellt hur människor handskas med sin tinnitus.
 
– Ljudets styrka är inte avgörande för hur mycket man lider. En sak är hur man har det, en annan hur man tar det.

Förbättringar av den fysiska miljön i skolan genom exempelvis ljuddämpande material i lokalerna och mindre grupper är naturligtvis viktigt. Men det är stressen som är den avgörande förklaringen till tinnitus, enligt Inger Pringle.
 
– Vi har elever här vid hörselvården och ser en allvarlig ökning av unga människor bland patienterna.

Jag tror att stressen har ökat i samhället.

Patienterna får lära sig avslappning – ofta en nyckel till förändring.

– En avslappnad kropp står ut med mycket, säger Inger Pringle.

Artikel och bild från: http://lararnastidning.se/langvarig-stress-kan-ge-tinnitus/