Utbrända reagerar mer för negativa tonfall i samtal

Människor som drabbats av arbetsrelaterad utmattning har ökad känslighet för negativa tonfall och reagerar långsammare på positiva. Det visar en studie som finländska Arbetshälsoinstitutet har genomfört i samarbete med Helsingfors stad.

Vid Arbetshälsoinstitutet forskar de om arbetsmiljö, samtidigt som de samarbetar nära med företagshälsovård och arbetsplatser inom offentlig och privat sektor. Psykolog Laura Sokka i institutets forskningsgrupp Hjärnan och arbetet, som står bakom studien, konstaterar att utbrändhet har blivit en av de vanligaste orsakerna till nedsatt arbetsförmåga. Och människor med arbetsrelaterad utmattning upplever ofta problem med minnet och inlärnings- och koncentrationsförmågan.

– Vi har blivit intresserade av en gråzon i arbetslivet, mellan frisk och sjuk, där människor av många olika slag var och en för sin egen kamp för att klara av sitt jobb. Samtidigt finns ju grunden till deras utmattning i arbetet, säger hon.

I studien samarbetade forskargruppen med företagshälsovården inom Helsingfors stad, som har 40 000 anställda. Företagshälsovården vill genom samarbetet få nya kunskaper, för att utveckla och förbättra sina metoder för att behandla utbrända, men också för att bli bättre på att förebygga utbrändhet.

Ilsken röst gav snabb reaktion

Deltagare i studien var 41 anställda som hade arbetsrelaterad utmattning av olika svårighetsgrad. I en kontrollgrupp fanns 26 odrabbade personer.
– Vi studerade personernas förmåga att uppfatta röster och hur lätt de lät sig avledas av oväntade och känslomässigt laddade ljudstimuli, berättar Laura Sokka.
Genom att mäta hjärnans aktivitet, med hjälp av EEG, visade forskarna att det inte bara är fråga om upplevda problem. Det händer verkligen något.

– Hos personer med utmattning reagerar hjärnan snabbt på bakgrundsprat med negativt tonfall, till exempel en ilsken röst, samtidigt som uppmärksamheten borde vara helt inriktad på arbetsuppgiften, säger Laura Sokka. De utmattade hade inte större svårigheter än deltagarna i kontrollgruppen att urskilja mänskligt tal. Skillnaden handlade om hur de reagerade på det som var känslomässigt laddat, som röstläge eller tonfall.

– Ur den utbrända individens synvinkel kan det här resultatet vara ett stöd, på det sättet att man kan se att företeelser som är kopplade till utbrändhet inte är något fantasifoster, utan att det också finns mätbara effekter i hjärnan.

Fortsatt forskning

– Studiens resultat ger ökad kunskap om arbetsrelaterad utmattning och de problem med informationshanteringen personer med arbetsutmattning ofta upplever, säger Laura Sokka. Men metoderna som vi har använt i den här studien handlar fortfarande om studier av utbrändhet på gruppnivå. Vi behöver utveckla mer avancerade metoder för att på individnivå upptäcka skador i hjärnans förmåga, som har med utbrändhet att göra.
Hon påpekar att även om de har hittat ett samband med utbrändhet och ökad känslighet för negativt ljud, så vet forskarna ju inte helt säkert vad som orsakar vad: är det utbrändheten som orsakar känsligheten – eller är det möjligen tvärtom, att den som är ljudkänsligare än andra lättare blir utbränd?

Den här studien är den första av flera. I senare studier ser forskarna vad som händer när försökspersonerna får arbeta med två slag av uppgifter som kräver uppmärksamhet, koncentration och minnesförmåga, jämfört med kontrollgruppen.
I den första handlar det om att växla fram och tillbaka mellan olika uppgifter. Det är uppgifter som liknar sådant som de gör i arbetsvardagen och handlar om att sortera jämna-ojämna siffror och fördela bokstäver på konsonanter och vokaler.

– Så länge man bara gör det ena eller det andra är det mycket enkelt. Men när man skiftar blir man betydligt långsammare direkt efter byte av uppgift, och detta är ett vanligt fenomen. Vi är intresserade av att få veta om utbrändhet gör att det blir ännu svårare att byta uppgifter, säger Laura Sokka. Vi mäter reaktionstid och antal fel, men också hur hjärnan reagerar på bytena.

– Den andra arbetsuppgiften handlar om att pröva arbetsminnet. Kraven ökar under arbetets gång, när det gäller att uppdatera och bearbeta information, och sen sätter vi in störande ljud som distraherar.
Våren 2015 arbetar forskarna med att analysera de uppgifter som de fått in och de hoppas kunna presentera resultaten av sitt arbete under hösten 2015.

Få hjälp att avskärma sig från ljud

Det går förstås att redan nu handla praktiskt utifrån kunskapen om att utbrända reagerar snabbare och kraftigare på argt och sorgset samtalsljud, och att de lättare tappar koncentrationen på det som de sysslar med.

Det blir viktigt för utbrända att få hjälp att avskärma sig från andras ljud. Även i öppna kontorslandskap kan man exempelvis ha speciella zoner med absolut samtalsförbud. Man kan se till att det finns tillräckligt många tysta rum där anställda kan arbeta tillfälligt.

Störningskänsliga kan få formgjutna hörselskydd som effektivt stänger ute ljud, utan att man alltid måste ha musik i öronen för att överrösta andras ljud. Och där så är möjligt att borde man kanske låta utbrända få jobba hemifrån ibland.

– Om man börjar märka att man mer än tidigare uppmärksammar negativa ljud i omgivningen, kan detta vara ett tecken som tyder på överansträngning, säger Laura Sokka. Den som ser att en arbetskamrat verkar vara överansträngd kan alltid fråga hur det står till. Det är ju inte alltid som drabbade inser hur det är ställt och då kan en fråga hjälpa till att upptäcka problemet.

– Alla som upplever känslor av överansträngning och utbrändhetssymptom bör så tidigt som möjligt, innan symptomen blir allvarligare, tala om detta med sjukvårdspersonal, chef och kollegor.

Artikel och bild från: https://www.suntarbetsliv.se/forskning