"Det senaste året har jag varit så lugn. Stressen, som varit mitt livstema under lång tid, har på ett nästan magiskt vis tonat bort. När det var som värst, när jag till och med fick sjukskriva mig för utmattningsdepression, gick jag igång för minsta lilla. På olika vis har jag försökt bemästra stressen genom åren. Jag har försökt med tankeövningar och att-göra-listor, jag har försökt se över mina aktiviteter och prioritera, jag har försökt skaffa mig ett annat förhållningssätt. Jag har låtit sinnet tänka ut den ena lösningen efter den andra. Kan jag sköta mina telefonsamtal på bussen till jobbet? Kan jag gå upp en timme tidigare? Ska jag köpa en planeringskalender att ha på väggen i köket? Periodvis har det hjälpt. Jag har försökt att kontrollera det som kickat igång min stress. Men så fort oförutsedda händelser inträffar har jag varit där igen.
Det som hänt nu är annorlunda. Ibland har jag mycket att göra, fruktansvärt mycket att göra, ändå stressar jag sällan. Jag "går inte igång" som förut längre. Jag tror jag vet vad skillnaden är. Den här gången har jag inte gått på symptomen, den här gången har jag ramlat på orsaken. Kontrollen. Det var mitt ständiga behov av kontroll som gjorde mig så stressad. Jag har desperat försökt att greppa tillvaron och få överblick, men aldrig lyckats fullt ut. Såklart, eftersom det är en omöjlighet. När jag sedan skulle råda bot på stressen gjorde jag det genom att försöka kontrollera mitt behov av kontroll. Inte så konstigt att resultatet inte blev varaktigt.
Det är inte så mycket att jag inte stressar längre som är skillnaden i mitt liv. Den stora förändringen är att jag inte kontrollerar lika mycket längre, att jag för det mesta lyckas känna tillit till att allt blir som det ska. Att stressen minskat radikalt känns som en fantastiskt bonus."
Citat ur boken Drömliv lycka på riktigt där Kajsa Ingemarsson delat med sig av delar av sin historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar